Diss. Linköping : Univ.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium upplever höga krav att prestera inom både idrott och studier. Samtidigt har det visat sig att dessa elever upplever mindre symtom på depression och ångest än en normalpopulation och att elitidrott därmed inte anses vara en källa till stress. Syftet med denna uppsats var att undersöka elitidrottsgymnasieelevers psykiska välbefinnande, deras rädsla för att misslyckas (fear of failure) och självreglerat lärande (self-regulated learning). Deltagarna bestod av 189 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Data samlades in under tre år och är en del av ett forskningsprojekt vid ett elitidrottsgymnasium i norra Sverige. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet blir signifikant sämre mellan årskurs 1 och 2 samt att självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas kan predicera psykiskt välbefinnande. Resultatet visar även på att färre elever på elitidrottsgymnasiet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än i en normalpopulation. Dessa resultat går i linje med tidigare forskning och tyder på att personliga resurser är av stor vikt för det psykiska välbefinnandet i den komplexa miljö elitidrottsgymnasieeleverna befinner sig i. En kvalitativ studie skulle vara önskvärt för att få djupare förståelse kring vad som ytterligare påverkar dessa elevers psykiska välbefinnande. / Previous studies have shown that elite student athletes are experiencing high pressure to succeed in both their sports and their academic studies. At the same time, it has been found that these students experience less symptoms of depression and anxiety than the general population. Elite sports are therefore not considered to be a source of stress. The purpose of this paper was to examine the psychological well-being of elite student athletes, their fear of failure and self-regulated learning. The participants consisted of 189 elite student athletes between the ages of 16-19. The data was gathered for three years and is part of a research project on elite student athletes in the north of Sweden. The result shows a significant decrease in psychological well-being between the first and second year. It also shows that self-regulated learning and fear of failure can predict psychological well-being. Furthermore the result shows that fewer elite student athletes experience reduced psychological well-being than a general population. These results are in line with previous research and indicate that personal resources are of major importance to the psychological well-being due to the complex environment surrounding the elite student athletes. A qualitative study would be desirable to gain a deeper understanding of what further affects the psychological well-being of these students.

Psykisk ohälsa är vanligare hos personer med diabetes än befolkningen i stort. Forskning visar att det finns många olika anledningar till denna psykiska ohälsa och lyfter behov av differentiering av allmänna psykiatriska tillstånd och psykisk ohälsa kopplat till diabetesen. Ett begrepp som fångar hur personen förhåller sig till sin diabetes är diabetesrelaterad stress. Studier rapporterar att personer med diabetes upplever skam och självkritik kopplat till sin sjukdom. Självmedkänsla är ett fält inom psykologin som riktar sig specifikt mot skam och självkritik. I denna studie användes enkäter för att undersöka om det finns ett samband mellan grad av självmedkänsla och upplevd diabetesrelaterad stress samt om det finns skillnad i upplevd diabetesrelaterad stress mellan grupper med låg, medel och hög grad av självmedkänsla. Vidare undersöktes om självmedkänsla kunde förutsäga diabetesrelaterad stress, även när psykiskt välmående inkluderades. En enkät publicerades i Facebookgrupper kopplade till diabetes i Sverige och på den svarade 239 personer. Deltagarna var mellan 18 och 75 år, övervägande antalet deltagare var kvinnor. För att analysera data användes korrelationsanalys, ANOVA och Multipla linjära regressioner. Resultaten visade på ett starkt negativt samband mellan självmedkänsla och diabetesrelaterad stress. Gruppjämförelser visade att de grupper som hade högre självmedkänsla hade lägre diabetesrelaterad stress. Detta är i linje med tidigare forskning kring självmedkänsla och hantering av kroniska sjukdomar. Det starka sambandet och gruppjämförelsernas resultat motiverar att undersöka detta område ytterligare. Interventionsstudier i syfte att undersöka eventuell påverkan av självmedkänsla på diabetesrelaterad stress skulle vara relevant, för att i förlängningen utforma riktad behandlingsrekommendationer för just diabetesrelaterad stress. / Mental health problems are more common among people with diabetes than in the population in general. Research shows that there could be several reasons to this, and calls for more clarity regarding causes. Diabetes Distress is a concept that captures how a person handles the demands of living with diabetes. Studies reports that people living with diabetes experiences shame and self-blame regarding their disease. Self-Compassion is a concept which addresses shame and self-blame specifically. This study used questionnaires to investigate if there is a correlation between levels of Self-Compassion and Diabetes Distress, and if there is a difference regarding Diabetes Distress between groups with low, moderate, and high levels of Self-Compassion. The study also examined if Self-Compassion could predict Diabetes Distress, even when mental wellbeing was accounted for. Participants were recruited via Facebook groups connected to diabetes in Sweden and 239 people replied. The participants were between 18 and 75 years old, the majority were female. Correlation, ANOVA and multiple linear regression was used to analyze the collected data. The result showed a strong negative correlation between Self-Compassion and Diabetes Distress. Group comparisons showed that those with higher Self-Compassion had lower Diabetes Distress. This confirms previous research regarding Self-Compassion and coping with chronic illness. The strong correlation and the group comparisons results suggest that further research within this field should be performed. To investigate if Self-Compassion training could affect levels of Diabetes Distress studies including Self-Compassion interventions would be of interest. More research could lead to development of recommendations and care adjusted for those who are experiencing Diabetes Distress.

This study aims to increase the understanding regarding the relationship between social media use and mental well-being. By doing this the study further aims to contribute with qualitative insights to a research-field dominated by quantitative studies. By means of semi-structured interviews, users reasoning regarding social media uses potential effects on their mental well-being and perception of their own identity was investigated. The empirical data was later analyzed using social identity theory, social comparison theory and cultivation theory. Results showed that social media use can affect mental well-being and the perception of one's identity in a number of ways, with the type of interaction being an important factor in regard to outcome. Positive interactions like connecting with friends and like-minded, were linked to positive effects on mental well-being. While negative interactions, like comparison of one’s own appearance, success or activity with others were linked to negative effects on well-being. Potential reasons why and suggestions for further research are discussed in the study’s conclusion.

Background: Today breast cancer is most common form of cancer related diseases among women. It has been shown that the disease may result in mental suffering.  Aim: To review what kind of psychological support for mental illness that women with breast cancer experience most effective. Method: This study was made as a descriptive study. To answer the issues of this study 15 original articles was used. To find relevant articles the authors used the two databases CINAHL and PubMed. Results: All studies that examined different kinds of relaxation methods showed significant positive effect on the variables anxiety, distress and depression. Out of the three articles that concerned physical training there was one that found significant improvements in the categories anxiety and depression. The study that investigated massage as a method to promote psychological wellbeing showed an improvement in quality of life and relaxation. Four studies viewed the effect of Cognitive Behavioral Therapy (CBT). Of those three showed that CBT did have a positive effect on psychological wellbeing. Four studies tested whether support groups had effect on psychological health. One of the studies demonstrated that this kind of intervention could lower the amount of suppressed feelings. None of the studies that examined educational interventions showed any significant effects. Finally, two studies presented study results of phone counseling. One of these studies showed that it had a short-term effect on mood, but this effect diminished in a later follow-up. Conclusions: There was no clear answer how to encourage psychological wellbeing among patients with breast cancer. Despite that the result showed that certain interventions had some effect and thus these interventions should further be investigated. / Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. Det har visat sig att sjukdomen kan resultera i psykisk lidande för dessa kvinnor. Syfte: Att undersöka vilka former av psykiskt stöd för psykisk ohälsa som upplevs mest effektiva hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Denna studie genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie. 15 originalartiklar användes för att svara på frågeställningarna. För att finna relevanta artiklar använde författarna databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Samtliga studier som undersökte olika former av avslappning visade någon form av positiv effekt på någon av variablerna ångest depression och stress. Av tre artiklar som berörde fysiska träningsinterventioner hittade författarna i en artikel förbättringar gällande oro och depression. Studien som undersökte massage som metod för att främja den psykiska hälsan visade på förbättring inom livskvalité och avslappning. Fyra studier granskade effekten av Kognitiv Beteende Terapi (KBT). Av dessa visade tre att KBT hade positiv effekt på den psykiska hälsan. Fyra studier prövade huruvida stödgrupper hade effekt. Av dessa visade resultatet i en artikel att denna form av intervention kunde minska tillbakahållna känslor. Ingen av de studier som undersökte utbildningsinterventioner visade på effekter. Slutligen berörde två av artiklarna telefonrådgivning. I en artikel visades en kortsiktig positiv effekt på humöret bland kvinnorna, denna effekt hade dock avtagit vid senare uppföljning. Slutsats: Denna studie gav inget tydligt svar på vad som främjar psykisk hälsa vid bröstcancerdiagnos. Resultatet visade ändå på att vissa interventioner hade viss effekt och bör därmed undersökas närmare.

Abstract The aim of this paper was to study social workers experience of working with clients that do not have an occupation or who have earlier lacked an occupation and the subsequent work towards change. This study was conducted with a qualitative method. The empirical data is based on five interviews with professional social workers and the result has been analyzed based on systematic theory. The analysis resulted in four different themes; working methods, the process of change, obstacles in the change process and distinctive groups. The result show that the social workers use a variety of working methods in their daily work with clients, such as motivational-, goal-oriented-, empathetic working methods, different kinds of treatment work and by creating a good work alliance with the client. Obstacles that the social workers experience in their work with clients towards change include inadequate cooperation, shame, resources, and the client's negative attitude. The result also show that the respondents of the study agree that participation and a perceived meaningfulness of the client are crucial for the outcome of the work. Another thing that appears in the result is the presence of groups of individuals who are distinguished regarding certain topics. These groups of individuals may be more difficult to motivate than other individuals within the target group or there may be circumstances surrounding the individual, such as alcohol or drug abuse, which makes it difficult to achieve a change. Our conclusion is that the key to successful change is communication and participation. A positive consequence of the client's involvement in (part of) the decision making during the change process means that he or she experiences a sense of meaning with what is happening, which proved to be very important for a successful outcome of the work. Keywords: occupation, mental health, systematic theory / Sammanfattning Syftet med studien var att studera socialarbetares erfarenheter av att möta klienter som saknar eller har saknat sysselsättning samt det påföljande förändringsarbetet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Empirin baseras på intervjuer med fem yrkesverksamma socialarbetare och resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Analysen utmynnade i fyra olika teman; arbetssätt, förändringsprocessen, hinder i förändringsprocessen samt utmärkande grupper. Resultatet visar att respondenterna i sitt dagliga klientarbete använder sig av en rad olika arbetssätt, så som motiverande-, målfokuserat-, behandlande- och inkännande arbetssätt samt vikten av att skapa en bra arbetsallians med klienten. Hinder som respondenterna upplever i förändringsarbetet med klienterna är bland annat bristfällig samverkan, skam, resurser samt klientens negativa inställning. Resultatet visar även att studiens respondenter är överens om att delaktighet och en av klienten upplevd meningsfullhet är avgörande för arbetets utgång. Ytterligare något som framkommer i resultatet är förekomsten av grupper av individer som utmärker sig rörande vissa frågor. Dessa grupper av individer kan vara svårare att motivera än övriga individer inom den studerade målgruppen eller så kan det finnas andra omständigheter kring individen, till exempel missbruk, som gör det svårt att kunna uppnå en förändring. Vår slutsats är att nyckeln till ett lyckat förändringsarbete är kommunikation och delaktighet. En positiv följd av att klienten själv får vara delaktig i (en del av) de beslut som tas under förändringsprocessen medför att han eller hon i större grad upplever en meningsfullhet med det som händer och sker vilket visat sig vara mycket viktigt för ett lyckat resultat av arbetet. Nyckelord: sysselsättning, psykiskt mående, systemteori

Studien undersöker hur läsförståelse, litteracitet och psykisk mående ser ut förgruppen nyanlända på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Syftet med studien harvarit att bidra till förståelsen av de här faktorernas betydelse för elevers skolframgång ochanpassning till svenska skolan. Studien har genomförts genom en enkät med två klasser på ettspråkintroduktionsprogram. Resultatet visar att gruppen som helhet har god läsförståelse ochatt 94 % helt eller delvis har förmågan att läsa mellan raderna. Vidare har mer än hälften avgruppen inte läst skolböcker/faktaböcker i sina hemländer, och så många som 64 % inte hellerläst skönlitteratur. Elevgruppen uppvisar istället en breddad litteracitet där musik, sånger,religionsstudier och sociala medier präglar deras litteracitetsvanor. Slutligen framkommer attden undersökta gruppen har låga värden gällande känsla av sammanhang (KASAM) ijämförelse med svenska ungdomar i samma ålder. Det finns inga positiva samband mellanpsykiskt mående, läsförståelse och litteracitet i gruppen.

Psykiskt partnervåld är ett komplext och svåråtkomligt område som ofta sker i det dolda. Syftet med studien var att undersöka studenters uppfattning om allvarlighetsgrad av psykiskt partnervåld. Deltagarna var totalt 189, varav 62 var män. Metoden var en 2 x 2 kvasi-experimentell vinjettdesign, där variablerna lägre respektive högre grad av psykiskt partnervåld tillsammans med en manlig respektive kvinnlig gärningsperson manipulerades. Den underliggande teoretiska grunden var normaliseringsprocessen. Vad gällde allvarlighetsgraden studerades även polisanmälan, straff och domar. Resultatet visade att manliga gärningspersoner generellt uppfattades begå en allvarligare handling. Samt att psykiskt partnervåld överlag uppfattades vara relativt allvarligt, vilket går emot den allmänna uppfattningen som snarare är det motsatta. / Psychological intimate partner violence (IPV) is a complex and inaccessible field that often occurs in secret. The purpose was to investigate students’ perception of the severity of psychological IPV. The total of participants was 189, of whom 62 were men. The method was a 2 x 2 quasi-experimental vignette design, where the variables lower and higher degree of severity along with a male or female perpetrator was manipulated. The underlying theory was the normalization process. Police report, punishment and convictions were also studied regarding the severity. The results showed that the male perpetrator generally perceived to be committing a more serious action. And that the psychological IPV generally perceived to be relatively serious, which goes against the general perception.