A life without freedom, what is that? This question was stated in a letter from a man institutionalized at one of Sweden’s mental asylums in the 1940s. It is also the title of this essay which explores the life and experiences of institutionalized individuals during 1941–1949. This analysis is based on letters they wrote to the Swedish author Astrid Väring who published her first book regarding the psychiatric care system I som här inträden (1944). Her book was a novel, which yielded great public interest and a year later was adapted for the screen. This led to people starting to write letters to Väring telling her about their stories from inside of the mental healthcare system. These letters constitute the basis for the results of this essay which aims to provide new knowledge on people’s experiences of institutionalization as expressed by their own words. The analysis is a part of the disability history field and a contribution to the critical study of the Swedish Folkhem. Based on both quantitative and qualitative methods, the letters and their contents tell us about those writing these letters and their experiences during, before and after confinement. The results from quantitative analysis of in total 404 letters out of which 207 are subject to in-depth study show that the majority of them were written by men and by people having experienced the mental health care system. Relatives to them, healthcare professionals and individuals without any connection to this system are also found among those writing letters to Väring. From these letters we learn of the abuse inmates endured during their institutionalization both physically and psychologically. Their lives before confinement and the reasons behind it are also focused on. Social friction with people in their surroundings, criminal offenses, and voluntary care exemplify some explanations to their confinement. The stories they share about their life upon release are defined by a sense of fear, persecution, and a loss of property, social networks and sense of security, in addition to a fear of being confined yet again or meeting those who once caused their incarceration. In all, the letters can be seen as a protest against the entire health care system they were faced with, which further reflects the helplessness and frustration they felt regarding their life and situation.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur vuxna som varit placerade utanför hemmet under uppväxten kan ha formats av upplevelsen. En specifik frågeställning är om det finns någonting som varit karakteristiskt för upplevelsen. En annan frågeställning är på vilket sätt placeringen utanför hemmet kan ha format individen. Studiens inhämtande av empiri är genomförd med en kvalitativ ansats och via semistrukturerade intervjuer med fem deltagare. Den inhämtade empirin är sedan bearbetad med tidigare forskning och teorier som är utvalda för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Studien lyfter deltagarnas upplevelser och resultaten av dessa visar att deltagarna har formats på olika sätt. Resultaten visar att en av de faktorer som varit karakteristiska är att de har upplevt mycket våld, både i de biologiska hemmen men även på de olika boendeformerna. Deltagarna har upplevt en del negativa effekter ur hälsorelaterade aspekter såsom ångest, PTSD och självskadebeteende. Utöver detta har resultaten visat en viss anknytningsproblematik samt en tydlig indikation på separationsångest som karakteristiskt för upplevelsen, vilket deltagarna själva tror beror på separationen från föräldrarna i tidig ålder.

International business relationships provide an opportunity for companies to expand and grow in foreign markets, however it is not always easy to collaborate and create long-term relationships with international partners when challenges arise along the way. The purpose of the study is to increase the understanding of cultural challenges in an international business relationship, with the following question; what cultural challenges do Swedes experience in their international business relationships with partners from Brazil and how can these cultural challenges be handled? This work has a theoretical frame of reference based on three theories: Hofstede's cultural dimensions, psychic distance and the network model. The study is based on a qualitative survey conducted via a respondent pool of four respondents where they were selected based on subjective selection and a snowball sample. The data is collected via semi-structured interviews. This study concludes that cultural differences can lead to challenges in international business relations and the more you understand the other party and its culture, the easier it will be to prevent challenges such as misunderstandings. Having knowledge of cultural differences and being open to them facilitates adaptation to international business partners.

Syftet med denna uppsats är att undersöka mobbningens olika arenor och på vilka platser på de olika arenorna mobbningen förekommer ur ett elevperspektiv. I undersökningen fanns också ett delsyfte och det var att undersöka vad elever upplever att mobbning har för olika former, vilka former som är vanligast förekommande och varför de är vanligast. En kvalitativ metod användes för att syftet skulle kunna uppnås. Alla informanter i undersökningen var elever som gick på gymnasiet. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har erfarenheter och upplevelser av att mobbningen främst förekommer i skolan. Korridorerna var den plats på skolan där mobbningen var vanligast. Men klassrummen, idrotten och matsalen var platser på skolan där mobbning också brukade förekomma. Mobbningen förekom även på andra arenor som internet, träningsanläggningarna, pendelstationer och centrala mötesplatser där eleverna möttes efter skoltiden. Informanterna upplevde att det var ovanligt att någon utsattes för mobbning på två eller fler arenor samtidigt, men det förekom ibland. Resultatet i undersökningen visar även att den verbala formen var den vanligaste formen av mobbning som förekom. Men även den psykiska formen var relativt vanlig. Informanterna upplevde att det var E-Mobbningen och den fysiska formen som var de mest ovanliga formerna som förekom. De olika formerna användes ofta på olika platser för att mobbningen inte skulle upptäckas. Vissa informanter hade dock erfarenheter av att mobbningen ibland skedde öppet. Vissa personer som mobbades blev utsatta för flera former samtidigt. Resultatet visar även vilka former som förekommer på vilka arenor och platser och varför just vissa former förekommer på vissa platser. / The purpose with this study is to examine on which arenas and on what places in the arenas students have experiences that bullying occurs. Another purpose with the study was to examine student’s experiences of the different shapes of bullying, which shapes are most abundant and why they are most commonly practiced. A qualitative method was used so the purpose of this study could be achieved. All informants in the study were students who went to high school. The results of the survey show that students have experiences that bullying mainly occurs in school. The corridors were the location of the school where the bullying was most common. The classrooms, the physical training and the dining room were places at the school were bullying also occurred. Bullying also occurs in other arenas like internet, fitness facilities, stations and central meeting places where students meet after school. The informants felt that it was unusual for someone who was getting bullied to be exposed to bullying at two or more arenas at the same time, but it did happen sometimes even if it was unusual. The results of the survey also shows that the verbal shape was the most common form of bullying that occurred. But even the psychological shape of bullying was relatively common. The informants experiences of the digital and the physical shapes of bullying were the most unusual forms that was being practiced. The different shapes was often used in various places so the bullying would not be detected. Some informants however hade experiences that bullying occurred open and public. Some people who was bullied were exposed to several forms simultaneously. The result also shows what shapes appear on the different arenas and places and why certain shapes occur in some places.

Discussion about the connection between severe mental disorders and criminal acts is constantly ongoing. Violent crimes committed by persons with severe men-tal disorders get a lot of media attention in today´s society. This arise general questions regarding the penalties that these offenders are sentenced to. It is known that the responsibility for these people lies on the forensic psychiatry, however, the media does not draw attention to what is happening in this organization. The purpose of this study is to describe the forensic psychiatric organization from a staff perspective and from a legal perspective. The intention is to clarify the re-habilitation process in this organization and how this rehabilitation is perceived by the staff. Our research shows that there are several laws that govern the forensic psychiatric organization. Although the laws Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård and Lag (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning are the primary laws that describe the forensic psychiatric care and psychiatric examination, the foren-sic psychiatric care is also based in other laws such as the Hälso – och sjukvårdslagen (1982:763).However, it is through the law Brottsbalken (1962:700) that forensic psychiatry becomes possible for offenders with mental disorders. The forensic psychiatric organization focuses on two factors, care for the patient and society protection, both equally important. The forensic psychiatric health care is based on collaboration between all professions and the professionals always try to meet the patient's rehabilitation needs, but this aim is often in conflict with the compulsory component of the forensic psychiatry. The rehabilitation is also characterized by an approach that is based on empowerment and representation. Furthermore, our research shows that the staff’s care of patients in the forensic psychiatric organization is characterized of humanistic values that direct their work.

Asien har idag några av världens största marknader och med sin kraftiga tillväxt och ökande köpkraft finns det ett ökat intresse för internationella företag att etablera sig. Det finns däremot en skillnad mellan marknader i form av ett psykiskt avstånd och dess beståndsdelar: kulturellt, ekonomiskt och geografiskt avstånd. Denna studie undersöker hur svenska små och medelstora företag upplever och hanterar psykiskt avstånd när de etablerar sig på den kinesiska marknaden genom att intervjua företagen Dacke Industri och Polygiene. Resultatet visar att det psykiska avståndet har skapat utmaningar i etableringsprocessen, men att utmaningarna skiljer sig mellan företagen och är av olika stor betydelse. Att bygga upp ett nätverk visade sig vara avgörande för att hantera det psykiska avståndet, särskilt i Kina där guanxi-kulturen lägger stor vikt vid relationer. Det var även viktigt att studera marknaden för att identifiera och hantera kulturella och ekonomiska skillnader mellan marknaderna.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vård och omsorg för anhöriga och närstående till människor med psykiska funktionshinder, samt att klarlägga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vår forskning och utförde totalt sex intervjuer.Vårt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och närstående ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrån de olika professionella företrädarna. Bemötandet och yrkesetiken är också essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kännetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en känsla av delaktighet. En av studiens slutsatser är att det kan finnas ett behov av en ny profession inom socialtjänsten. I Skandinavien utmärks socialt arbete traditionellt av casework, ett slutet samarbete mellan den enskilde medborgaren och den professionelle. Den nya professionen skulle istället fungera som en juridisk vägledare och ombud för alla familjemedlemmar i deras relationer till myndigheter och vårdgivare – en funktion som än idag lyser med sin frånvaro. / The aim of this essay is to examine the experiences of participation for families and next of kin with relations in the Swedish mental health care system. The study also includes the experiences of interactions with the medical professionals. Our focus has therefore solely been on the family members' point of view and not on the individual with mental issues or the professional establishment. To carry out this essay we have chosen a qualitative approach and have conducted a total of six interviews. Furthermore, the data gathered has been processed using Grounded Theory.The results show that the likelihood of families being involved in treatment increased with a good initial meeting with all the various professions that can be encountered in the treatment and support systems. Professional conduct is essential for preserving good ongoing relationships between the establishment and families and for the related parties ability to cope with their day to day lives. Good relationships between families and the medical professionals, with information flowing both ways, is therefore likely to generate a feeling of participation in the treatment process.One conclusion of the study is that there might be a need for a different kind of profession within the Swedish social work department. Social work in Scandinavia is traditionally associated with casework, a reserved joint work between one citizen and one professional representative. However, the new professional role would instead serve as a liaison between the families and the health care establishment – a function that to this day seems to be lacking.

No description available.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor i nästan hela världen. Kvinnans hjärtinfarkt skiljer sig från mannens. Trots detta är kvinnor underrepresenterade i forskning gällande hjärt- och kärlsjukdomar. En allvarlig sjukdom, exempelvis hjärtinfarkt, orsakar vanligtvis stress och ångest och blir många gånger en påminnelse om döden. Syfte: Att belysa hur kvinnors psykiska mående kan påverkas efter en hjärtinfarkt. Metod: Allmän litteraturstudie som innefattade 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger och de mest framträdande fynden identifierades. Fynden färgkodades och fyra huvudteman urskildes. Resultat: Fyra huvudteman identifierades; (I) emotionella upplevelser, (II) socialt stöd, (III) förändrade relationer och (IV) en förändrad livssyn. Majoriteten upplevde ångest, rädsla, stress eller depression efter hjärtinfarkten. Socialt stöd från närstående och sjukvårdspersonal var betydelsefullt för tillfrisknandet. Däremot var informationen från sjukvårdspersonalen bristfällig. Relationer förändrades, både med familj och vänner, samt deras sexuella relationer. Livssynen förändrades efter hjärtinfarkten, antingen negativt eller positivt. Konklusion: Kvinnors psykiska mående påverkas främst negativt av en hjärtinfarkt. För att underlätta tillfrisknandet för kvinnor efter en hjärtinfarkt är det av vikt att förebygga ångest och annan psykisk ohälsa, samt ge tillräcklig information och stöd. / Background: Cardiovascular diseases are the most common cause of death for women in almost the whole world. A woman's heart attack differs from a man's. Despite this, women are underrepresented in research regarding cardiovascular diseases. A serious illness, such as a heart attack, usually causes stress and anxiety and is often a reminder of death. Aim: To shed light on how women's psychological well-being can be affected after a heart attack. Method: A general literature study that included 11 scientific articles. The articles were read several times and the most prominent findings were identified. The findings were color-coded, and four main themes were distinguished. Results: Four main themes were identified; (I) emotional experiences, (II) social support, (III) changed relationships and (IV) a changed outlook on life. Most of the women experienced anxiety, fear, stress or depression after the heart attack. Social support from relatives and healthcare professionals was important for the recovery. On the other hand, the information from healthcare professionals was insufficient. The relationships changed, both with family and friends, as well as their sexual relationships. The outlook on life changed after the heart attack, either in a negative or positive way. Conclusion: Women's psychological well-being is mostly negatively affected by a heart attack. To facilitate the recovery of women after a heart attack, it is important to prevent anxiety and other mental illness, as well as to provide sufficient information and support.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns attitydskillnader mellan yrkesgrupperna polis, kriminalvård och kvinnojour gällande psykiskt partnervåld. Sammanlagt deltog 124 anställda inom någon av yrkesgrupperna. Deltagarna värvades med ett bekvämlighetsurval. För att samla in data användes en webbenkät som var utformad med hjälp av mätinstrumentet Opinions of Domestic Violence Scale, samt ett antal egenkonstruerade frågor. Analyserna som användes för att undersöka studiens frågeställningar var envägs-ANOVA och Kruskal-Wallis H test. Resultatet av en envägs-ANOVA visade signifikanta skillnader avseende allvarlighetsgrad mellan yrkesgrupperna polis och kriminalvård, samt mellan polis och kvinnojour. Dock visades ingen signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour. Resultatet av ett Kruskal-Wallis H test visade inga signifikanta skillnader avseende skuldbeläggning mellan yrkesgrupperna. Slutsatserna som kunde dras var att yrkesgruppen polis betraktade psykiskt partnervåld som mindre allvarligt än yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour, samt att samtliga yrkesgrupper tenderade att skuldbelägga förövaren. Avslutningsvis diskuterades alternativa faktorer till utfallet, studiens styrkor och svagheter, samt förslag på framtida forskning.