<p>Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft. Studien ger inledningsvis en skildring av hur psykisk skörhet genom tiderna haft olika status, och ansågs tidigare vara en viktig förutsättning för de stora geniernas framgång. Studien problematiserar det samtida synsättet  på psykiskt sjuka och den kategorisering som skapar dikotomin psykiskt sjuk / samhälligt problem och frisk / samhällelig nytta. Denna diskurs upprätthålls av medierna. Media beskrivs ofta som den tredje makten och utgör därmed ett viktigt fundament i samhället.  Den diskurs som medierna förmedlar är också utgångspunkten för denna studie. Mot denna bakgrund undersöks om det finns <em>något</em> massmedialt forum som ger en mer nyanserad och positiv bild. Studien syftar därför till att undersöka <em>om </em>och <em>hur</em> egenskaper som kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet beskrivs och kopplas samman med psykisk sjukdom i forumet <em>insändare.</em> Undertiteln <em>En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka</em> säger något om resultatet, där psykiskt sjuka även i det undersökta materialet ofta associeras med negativa egenskaper som kriminalitet, arbetslöshet och våldsbenägenhet.</p>

<p>The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations. The themes that are used are; Activities done together with living support, the experience of social control, the experience of taking part in the planning and the experience of time limitation, and finally the relationship to the supporter. The results are analyzed using symbolic interactionism and normalization perspective. The results show that the clients receive help with housekeeping and other ordinary chores. The clients also experience that the support is a kind of social control, which they experience as positive. The clients feel that the supporter feels like a friend, even though most of the clients feel that there are limits to the friendship.</p>

<p>The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent’s illness. The aim was furthermore to describe how the children’s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted. In total fourteen articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The chosen method for analysis was qualitative and the results are presented on the basis of different subjects that elucidated the questions at issue. The study shows that children of parents with mental disorder often takes responsibility for the parents disease, a disease that has to be kept a secret and often lead to social isolation for the children. The children often have poor knowledge of the parent’s illness. Due to different obstacles these children are difficult to identify and thereby also difficult to help. The children themselves have clear opinions of what kind of help they want, mainly economic and domestic support, conversational support and information. One of the authors’ conclusions is that new research needs to be done regarding Swedish conditions.</p> / <p>Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.</p><p> </p><p>Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p> / <p>The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p>Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p>

<p>Bakgrund: Psykiska sjukdomar beräknas drabba var fjärde person i världen. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vårdas då inom somatisk vård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonalens attityder påverkades av deras upplevelse av brist på kunskap om att vårda psykiskt sjuka. Attityderna påverkades även av brist på stöd från organisationen, negativa känslor inför patienterna som exempelvis rädsla och upplevelser och föreställningar om hur patienterna var. Diskussion: De centrala fynden som framkom var: vårdpersonalens negativa attityder till patienternas tillfrisknande och framtidsutsikter, vårdpersonalens upplevelse av brist på kunskap som gjorde att de undvek patienterna och vårdpersonalens rädsla för att de psykiskt sjuka patienterna skulle bli aggressiva och våldsamma. Dessa fynd diskuterades utifrån Watsons teori om transpersonell omsorg. Slutsatser: Sjuksköterskor måste bli bättre på att tillfredsställa psykologiska, sociala och andliga behov samt uppmuntra och stödja hopp om framtiden hos patienten.</p> / <p>Background: Approximately one out of four people in the world are afflicted by mental illness. These patients suffer from somatic diseases to a higher degree and will then require non-psychiatric specialized care. Aim: The aim was to describe factors that affect health professionals' attitudes to patients with mental illness within somatic care. Method: Literature review with a qualitative approach consisting of systematic review of fourteen qualitative and quantitative articles. Results: The results showed that the health professionals experience of lack of knowledge in caring for mentally ill patients which affected their attitudes towards them. Their attitudes were also affected by the lack of support from the organisation, their negative feelings towards the patients as fear and experiences and preconceptions of how the patients are. Discussion: The main findings were: the health professionals' negative attitudes towards the patients' recovery and future, the health professionals' experience of lack of knowledge which made them avoid their patients and the health professionals' fear of aggression and violence from the patients. These findings were discussed against Watson’s theory of transpersonal caring. Conclusions: Nurses needs to improve their ability to satisfy psychological, social and spiritual needs as well as encourage and support hope for the future within the patient.</p>

Bakgrund: Psykiska sjukdomar beräknas drabba var fjärde person i världen. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vårdas då inom somatisk vård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonalens attityder påverkades av deras upplevelse av brist på kunskap om att vårda psykiskt sjuka. Attityderna påverkades även av brist på stöd från organisationen, negativa känslor inför patienterna som exempelvis rädsla och upplevelser och föreställningar om hur patienterna var. Diskussion: De centrala fynden som framkom var: vårdpersonalens negativa attityder till patienternas tillfrisknande och framtidsutsikter, vårdpersonalens upplevelse av brist på kunskap som gjorde att de undvek patienterna och vårdpersonalens rädsla för att de psykiskt sjuka patienterna skulle bli aggressiva och våldsamma. Dessa fynd diskuterades utifrån Watsons teori om transpersonell omsorg. Slutsatser: Sjuksköterskor måste bli bättre på att tillfredsställa psykologiska, sociala och andliga behov samt uppmuntra och stödja hopp om framtiden hos patienten. / Background: Approximately one out of four people in the world are afflicted by mental illness. These patients suffer from somatic diseases to a higher degree and will then require non-psychiatric specialized care. Aim: The aim was to describe factors that affect health professionals' attitudes to patients with mental illness within somatic care. Method: Literature review with a qualitative approach consisting of systematic review of fourteen qualitative and quantitative articles. Results: The results showed that the health professionals experience of lack of knowledge in caring for mentally ill patients which affected their attitudes towards them. Their attitudes were also affected by the lack of support from the organisation, their negative feelings towards the patients as fear and experiences and preconceptions of how the patients are. Discussion: The main findings were: the health professionals' negative attitudes towards the patients' recovery and future, the health professionals' experience of lack of knowledge which made them avoid their patients and the health professionals' fear of aggression and violence from the patients. These findings were discussed against Watson’s theory of transpersonal caring. Conclusions: Nurses needs to improve their ability to satisfy psychological, social and spiritual needs as well as encourage and support hope for the future within the patient.

The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations. The themes that are used are; Activities done together with living support, the experience of social control, the experience of taking part in the planning and the experience of time limitation, and finally the relationship to the supporter. The results are analyzed using symbolic interactionism and normalization perspective. The results show that the clients receive help with housekeeping and other ordinary chores. The clients also experience that the support is a kind of social control, which they experience as positive. The clients feel that the supporter feels like a friend, even though most of the clients feel that there are limits to the friendship.

The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent’s illness. The aim was furthermore to describe how the children’s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted. In total fourteen articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The chosen method for analysis was qualitative and the results are presented on the basis of different subjects that elucidated the questions at issue. The study shows that children of parents with mental disorder often takes responsibility for the parents disease, a disease that has to be kept a secret and often lead to social isolation for the children. The children often have poor knowledge of the parent’s illness. Due to different obstacles these children are difficult to identify and thereby also difficult to help. The children themselves have clear opinions of what kind of help they want, mainly economic and domestic support, conversational support and information. One of the authors’ conclusions is that new research needs to be done regarding Swedish conditions. / Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.   Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care. / The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.     Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.

Hysterektomi är idag en av de vanligaste operationerna som utförs på kvinnor, näst efter sectio både i Sverige som utomlands. Detta gör att kvinnors psykiska hälsa post hysterektomi är något som sjukvården bör ha kunskap om. Att genomföra en hysterektomi innebär att avlägsna uterus och de vanligaste anledningarna till att en hysterektomi genomförs är menorragi och kronisk smärta i pelvis.I huvudsak genomgår kvinnor en hysterektomi för att förbättra sin livskvalitet, det finns även andra anledningar till att genomföra en hysterektomi som cancer i uterus. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om kvinnors upplevda psykiska hälsa förändras post hysterektomi. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att den upplevda livskvaliteten och hälsan ökade postoperativt. Faktorer som depression och ångest minskade post hysterektomi samtidigt som den upplevda sexualiteten hos kvinnorna ökade. Kvinnorna uttryckte en önskan om mer information och stöd; före, under och efter sin hysterektomi. Genom att få kunskap om hysterektomiserade kvinnors psykiska hälsa post hysterektomi kan sjuksköterskan få bättre förståelse för dessa patienter och utifrån det utöva en god omvårdnad. / Hysterectomy is today one of the most common surgery’s in Sweden as well as abroad. Health care providers need to have knowledge about women’s mental health post hysterectomy. Hysterectomy means to remove the uterus and the most common reasons to undergo this surgery are because of menorrhagia and chronic pain in the pelvis. The motivation to undergo a hysterectomy is to improve women’s quality of life. But there are also other reasons for the surgery as cervix cancer. The aim of this study was to examine if women’s mental health changes post hysterectomy. The study was conducted as a literature review where 13 research articles were collected and examined.The results showed that the perceived quality of life and health increased postoperatively. Factors such as depression and anxiety decreased post hysterectomy while the perceived sexuality of women increased. The women expressed a desire for more information and support in the form of information before, during and after her hysterectomy.By gaining knowledge of women’s mental health post hysterectomy the nurse can obtain better understanding for these patients and therefore provide better health care.