Bakgrund: Barn till en psykisk sjukförälder kan påverkas negativt av den psykiska sjukdomen. Vid bristande omsorg riskerar barnen att själva utveckla psykisk sjukdom i senare ålder. Studier visar att sjuksköterskor har svårigheter att möta dessa barn och ungdomar vars förälder har psykisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med en förälder som lider av psykisk sjukdom. Metod: Design för studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på sju självbiografier. Vid analys av data användes en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; Att upprätthålla en fasad, att tvingas ta ansvar, att ha behov av stöd och att ha positiva minnen med tolv underkategorier. Trots en svår uppväxt med skam, ensamhet och avsaknad av stöd fanns det positiva minnen när barnen fick chans till en normal vardag. Samtliga barn beskrev att de önskade sig fått mer stöd från vården. Slutsats: Barn som lever med en psykiskt sjuk förälder upplevde de var tvungna att upprätthålla en fasad, tvingades ta ansvar och hade ett behov av att stöd. Med dessa upplevelser i åtanke behöver vården möta familjer där det finns psykiskt sjukdom närvarande med öppenhet.

Inledning: Depression är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2017). Depression leder till att livet känns meningslöst, vilket ger lidandet en existentiell dimension. Att studera psykoterapeuters syn på lidande utifrån existentiella och psykoanalytiska perspektiv motiveras eftersom forskning har visat att interventioner som adresserar dessa specifikt har varit framgångsrika. Syftet med studien var att undersöka denna fråga ytterligare. Frågeställningar: Hur föreställer sig psykodynamiska psykoterapeuter psykiskt lidande och hur arbetar de med det i terapin? Vilken betydelse tillskriver de, de existentiella dimensionerna för det psykiska lidandet? Metod: En kvalitativ metod har använts. Sex terapeuter intervjuades med utgångspunkt från en semi-strukturerad intervjuguide, intervjuerna analyserades tematiskt. Resultat: Tre huvudteman om lidande framkom i intervjuerna: Att vara människa, skapar både möjlighet och hinder för mening och läkande, kärlekens betydelse. Diskussion: Analysen pekade på en mångfald av uppfattningar om lidandet och sättet att arbeta med det. Den visade dock på en samstämmighet vad gäller upplevelsen av kärlekens betydelse för lidandet och pekade på att psykodynamiska terapeuter, i diskussionen om konfidenters lidande i kärlek och religion, närmade sig existentiella perspektiv. / Introduction: Depression is one of the most common psychiatric diagnoses in Sweden (Folkhälsomyndigheten, 2017). Depression causes life to feel meaningless, which gives it an existential dimension. Studying psychotherapists’ views of suffering from an existential and psychoanalytic perspective is motivated since research has shown that interventions that address it have been successful. The purpose of the study was to investigate this question further. Research questions: How do psychotherapists envisage mental suffering and how do they work with it in therapy? What significance do psychotherapists attribute to the importance of the existential dimensions for mental suffering? Method: A qualitative has been used. Six therapists were interviewed based on a semi-structured interview guide, the interview responses were thematically analysed. Results: Three main themes on suffering emerged in the interview responses: To be human, suffering creates both opportunities and obstacles to meaning and healing, the importance of love. Discussion: The interviews indicated a variety of ideas about suffering and ways of working with it. However, they pointed to a consensus regarding the experience of the importance of love for suffering and showed that psychodynamic therapists, in the discussion of clients’ suffering in love and religion, approached existential perspectives.

Research has shown that there is a link between violence against women and pets in domestic relationships. The violence against the pet is often used to harm the woman in different ways and the consequences of the violence against the pet often brings psychological and emotional harm to the woman (Holmberg et al. 2017; Holmberg 2011; Adams 1995; Diesen & Diesen 2009; Faver & Strand 2003; Flynn 2000b; Isdal 2001). Since violence against pets affects women psychologically it could be considered as a part of the psychological violence against women. However, do social workers which works with battered women at the social services consider violence against pets as psychological violence against women? The aim for this essay was therefore to examine social worker’s perception of psychological violence and their knowledge about the importance and role of the animal in the exerted violence in domestic violence. This is to examine, from a social constructivism perspective, how the social worker’s definition of psychological violence in domestic relationships is concerned and whether it involves violence against animals or not.By applying social constructivist theory, victimization and earlier research on answers from four qualitative interviews with social workers in Malmö stad the study showed that violence against pets is not a part of the definition of psychological violence. Only two out of the four interviewed social workers mentioned the direct link between consequences of violence against pets and psychological violence against women. However, in these cases the social workers only connected the controlling effects of violence against the pet with psychological violence against woman, not the emotional effects. This despite that all the four social workers mentioned the emotional effects when they accounted for the effects violence against pets has on women. This may be due to problems with the internalization of the consequences of violence against animals in the definition of psychological violence, in the social problem of domestic violence and in the concept of abuse against women.

The purpose of this study was to investigate how unaccompanied refugee girls were received by Swedish authorities and the surrounding. Focus in the study was to explore the impact that the Swedish asylum process has on unaccompanied refugee girls. It examines the target group’s asylum experiences regarding their well-being, everyday life, future goals and their integration into their present-day society. The theoretical starting points of this study were the intersectional perspective and the theory of resilience. The method utilized in this study entailed semi-structured interviews with seven women, who were unaccompanied refugee children. The respondents moved to Sweden between the age range 12-17. The results of the study disclosed that the respondents' well-being was negatively affected during the waiting period due to uncertainty of their future. In addition, the results indicated that the respondents showed resilience by adopting a positive attitude and showing a successful adjustment despite stress in their everyday life and uncertainty about their future. The results further showed that the respondents who lived in home for care or housing for unaccompanied children, felt that they were treated differently because of their gender. On the other hand, being constantly reminded that the respondents were a minority in the group of unaccompanied children was something all respondents could agree on. Freedom and equality were the two principles that the respondents appreciated the most in Sweden. The conclusion of the study is that the respondents did not let their setbacks and uncertainty about their future prevent them from achieving their dreams and integrating into Swedish society.

Författare: Alice Golding  Nyckelord: Fotboll, breddfotboll, legitimitet, livslångt idrottande, psykiskt välmående, fysiskt välmående.  Syfte: Syftet är att med stöd av ett kvalitativt tillvägagångssätt, med hjälp av nyinstitutionell teori belysa i vilken mån föreningar arbetar med Riksidrottsförbundets mål “livslångt idrottande” hos kvinnor som vill spela fotboll på breddnivå samt hur detta påverkar föreningens legitimitet.  Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att genomföra studien. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.  Teori: Teorin som har använts i studien är den nyinstitutionella.  Resultat och slutsatser: Föreningar verkar vilja framstå som legitima genom att på sina hemsidor belysa vilka visioner och syften som finns med föreningen samtidigt som spelare lider och är missnöjda. Föreningarna kommer undan med att agera på ett sätt som inte uppfyller en del av spelarnas behov samtidigt som de fortsätter sitt arbete med att framstå som legitima. Riksidrottsförbundet verkar inte vara tillräckligt uppmärksammade eller medvetna om vilken stor påverkan föreningarna som har uppmärksammats i studiens agerande har haft på flertalet spelare.

Denna studie har till syfte att synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. I denna kvalitativa studie har vi undersök hur elevhälsan arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Resultatet i denna studie visar att skolor med hjälp av olika strategier och modeller arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa, vilket sker både på organisation, grupp och individnivå. I studien framkommer vikten av att ha kunskaper om det salutogena synsättet, kunskaper om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stress, ångest, tecken, beteende och stöd samt förmågan att kunna upptäcka ohälsa och sedemera hantera det belyses som viktigt. I studien framkommer vikten av en stark och kompetent elevhälsa vilket är avgörande för psykisk, psykosocial, och specialpedagogisk kompetens i skolan.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur våldsutsatthet under barndomen kan påverka kärleksrelationer i vuxen ålder. Tidigare forskning har stort kvantitativt fokus, där individuella faktorer och upplevelser riskerar att missas, och där ett mer fördjupat perspektiv saknas. För att uppnå studiens syfte genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 23–36, deras upplevelser analyserades genom tematisk analys och resulterade i följande tre teman: självförminskning, högkänslighet, och normalisering av våld. Resultatet tolkades utifrån anknytningsteori och normaliseringsprocessen. Intervjupersonerna beskrev svårigheter att tro på sina egna känslor, svårigheter att upptäcka och säga ifrån när en partner utövar våld, en ambivalens inför kärleksrelationer samt en normalisering av våld. De beskrev även hur kärleksrelationer hade en förmåga att förstärka eller motbevisa den uppfattning av världen och relationer som deras uppväxt fört med sig. Ett viktigt resultat var att intervjupersoner beskrev liknande men också olika konsekvenser av att blivit utsatta för våld som barn. Deras upplevelser av hur kärleksrelationerna påverkats var individuella – därav framkommer vikten av att som yrkesverksam socionom inte enbart göra generella antaganden, utan istället se till den enskildes upplevelser.

Studier har visat att elitidrottare lider av mental ohälsa i nära samma utsträckning som befolkningen i stort. Samtidigt så pekar data mot att ungdomar i gymnasieåldern och unga vuxna är en grupp som har högre förekomst av självrapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande. Svenska gymnasieidrottare är dock en grupp vars psykiska välbefinnande ännu inte utforskats i någon vidare utsträckning. Den här studien undersökte det psykiska välbefinnandet i den här gruppen och eventuella samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och kön, skador och träningsvolym. 49 elever (25 kvinnor/24 män, medelålder 18.6 år) inskrivna vid sex svenska skidgymnasium med status som riksidrottsgymnasier svarade på en webbaserad enkät som huvudsakligen bestod av instrumentet GHQ-12 (General Health Questionnaire-12). Inga statistiskt signifikanta samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och kön, skador och träningsvolym observerades. / Studies have shown that elite athletes suffer from mental health problems in nearly the same extent as the population as a whole. Other data indicates that adolescents and young adults are groups that have a higher incidence of self-reported impaired psychological well-being than the general population. Swedish high-school athletes is a group whose mental health has not yet been investigated. This study inquired into the psychological well-being of this group and possible relationships between psychological well-being and gender, injuries and training volume. 49 students (25 females/24 males, mean age 18.6 years) admitted at six swedish skiing high schools with status from the Swedish Sports Confederation as national sports high schools filled out a web-based survey which mainly consisted of the instrument GHQ-12 (General Health Questionnaire-12). No statistically significant relationships between psychological well-being and gender, injuries and training volume were observed.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka mäns upplevelser av psykiskt våld i nära relation samt deras resonemang kring stöd och hjälp. Tidigare forskning visar på att mäns utsatthet för våld i nära relation är ett mindre utforskat område nationellt såväl som internationellt. När män utsätts för våld i nära relation, är psykiskt våld den vanligaste typen av våld som män utsätts för. I denna studie kommer vi belysa hur mäns upplevelser av psykiskt våld i nära relation har påverkat dem, genom flera olika faktorer. Vi har använt oss av teorier om normaliserande processer av våld och socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön som teoretisk utgångspunkt. Genom att titta på männens föreställningar om könsroller, där en man anses vara stark, trygg och hård som individ, samtidigt hur de normaliserande processer av våld påverkade männens syn på sin utsatthet. Detta bidrar till att det skapas en kultur som anser att män ska kunna “ta emot” och hantera psykiskt våld. Männen i vår studie menade att de väljer således hellre att må dåligt, både fysiskt och psykisk, än att bryta kulturen gällande de könsrollsföreställningarna som de anser råder. Genom att anlägga dessa två perspektiv kan vi förstå hur männen upplever en relation där de blir utsatta för psykiskt våld. Dessa två motpoler resulterar sedermera i en ambivalens inom männen, som påverkade männens upplevelser och hur de resonerade kring stöd. Vi vill i denna studie skildra männens upplevelser av en relation fylld av ambivalenta känslor som uppstår mellan kärlek och våld.

Introduktion/bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom som angriper leder. Mellan 0,5–1% av befolkningen i Sverige är drabbade av RA. Sjukdomen går inte att bota, bara lindra. Syfte: Med studien är att beskriva livskvalité hos patienter med RA. Metod: En icke systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Utifrån artiklarna kodas kategorier vilka påverkar patienter med RA på olika sätt. Fysisk och psykisk påverkan, lägre och ökad grad av livskvalité. Patienter med RA förenas genom att sjukdomen påverkar livskvalité. Det som påverkar patienter med RA till lägre grad av livskvalité är, smärta, fatigue/sömn och depression. Depression är ett vanligt symtom hos patienter med RA. Även känslan av att vara beroende av närstående i vardagen ger en lägre grad av livskvalité. Ökad grad av livskvalité får patienter med RA genom att känna delaktighet på arbete eller i en gemenskap, samt att ha närstående runt sig med god förståelse. Patienter med RA som får stöd från omgivningen eller psykolog upplever ökad grad av livskvalité. Slutsats: Att leva med sjukdomen orsakar lidande för patienter med RA, både privat och i arbetslivet. Sjukdomen påverkar både fysiskt och psykiskt och det är viktigt att komma under behandling för symtom snarast möjligt för att inte få lägre grad av livskvalité.