Bakgrund: De senaste åren har uppdragsanalys ökat i popularitet bland svenska bolag. Förespråkare menar att uppdragsanalys är ett bra sätt för mindre företag att synas på finansmarknaden. Kritikerna hävdar att uppdragsanalyser är för positivt vinklade och att oberoendet försvinner. Syfte: Syftet med studien är att analysera och bidra till ökad förståelse för av vilka anledningar företag köper uppdragsanalys samt vilken effekt de upplever att analysen har medfört. Vidare syftar studien till att analysera om företagen eller uppdragsanalytiker upplever att det finns en beroendeproblematik vid uppdragsanalys. Metod: För att besvara studiens syfte används en kvalitativ metod med en små-N-studiedesign. Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes, åtta med företagsrespondenter och fyra med uppdragsanalytiker. Syftet med de semi-strukturerade intervjuerna var att fånga och tolka respondenternas upplevelser av uppdragsanalys. Slutsats: Studien visar att de främsta anledningarna till att bolag köper uppdragsanalys är att de vill attrahera nya investerare. Effekten av uppdragsanalys beskrivs av de köpande bolagen som ökad likviditet i aktien samt ökat antal aktieägare. Både uppdragsanalytiker samt företagsrespondenter upplever att det finns ett problem med oberoendet vid uppdragsanalys men hur det upplevs skiljer sig åt. / Background: Commissioned equity research has increased in popularity among Swedish companies during the last few years. Advocates argue that commissioned equity research can help smaller companies stand out on the financial markets while critics argue that commissioned equity research tend to be overly positive and that there’s a conflict of interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze and contribute to the increased understanding of the reasons to why companies purchase equity research and the effect they experience it has had. Furthermore, the purpose of this study is to analyze whether the purchasing companies or the equity analysts’ experience that there is a problem regarding the conflict of interest that has been linked to the phenomena. Method: This study takes a qualitative approach with a small-N-design to answer the purpose. Twelve semi-constructed interviews were conducted to capture the experiences of the respondents in order to answer the research questions and to capture the phenomenological perspective. Conclusion: The results of this study show that the main reason behind companies’ decision to purchase equity research is to attract investors. The effects of commissioned equity research, as described by the companies, are increased liquidity in their stock and an increased number of shareholders. Both equity analysts and corporate respondents experience that the conflict of interest with commissioned equity research is a problem, but how the problem is perceived differs.

Bakgrund: Coronapandemin ledde under åren 2020 och 2021 till en volatil period på börsen där börskraschen våren 2020 var det starkaste ögonblicket. Antalet svenska kvinnliga aktieägare ökade med nio procent under 2020 och deras position på börsen stärktes. Volatiliteten på börsen ledde till att många beslut behövde tas; beslut som eventuellt kan ha påverkats av psykologiska bias och därmed lett till irrationella beslut. Dessa psykologiska bias har under tidigare perioder på börsen visats sig påverka män och kvinnor på olika sätt. Coronapandemins inverkan på aktiemarknaden och skillnaderna mellan könen, både på börsen och vid påverkan av psykologiska bias, ger incitament att undersöka just kvinnors beteende på börsen under denna tidsperiod.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur den kvinnliga investerarens beteende på börsen påverkats av psykologiska bias under coronapandemin samt vilka förändringar som skett i deras beteende jämfört med före pandemin. Vidare ämnar studien att föra en diskussion kring vad anledningen är till att kvinnor påverkats och hur de psykologiska fallgroparna kan motverkas.  Metod: För att uppfylla studiens syfte har studien genomförts med en kvalitativ metod genom nio semistrukturerade djupintervjuer med kvinnliga aktieinvesterare. En deduktiv- med inslag av induktiv ansats har använts för att tillsammans med existerande teori analysera det aktuella ämnet samt nå en slutsats.  Slutsats: Studiens resultat visar att kvinnliga investerare har påverkats av psykologiska bias under coronapandemin. Främst är det flockbeteende och överkonfidens av de undersökta biasen som har påverkat respondenterna men även dispositionseffekten har haft en stor påverkan. Överkonfidensen hos respondenterna har ökat under perioden medan medvetenheten om flockbeteende har blivit större och därmed har påverkan av flockbeteende minskat. Strategier, kunskap och medvetenhet har i flera fall lett till en minskad påverkan av bias hos respondenterna. Studien visar tendenser på ett annorlunda beteende hos kvinnor än vad som framkommit vid tidigare forskning. / Background: In 2020 and 2021, the Covid-19 pandemic led to a volatile period on the stock market, where the stock market crash was the strongest moment. The amount of Swedish female investors grew by nine percent under 2020 and their position on the stock market strengthened. The volatility on the stock market led to many decisions needed to be made; decisions that eventually could have been affected by psychological biases and therefore led to irrational decisions. During earlier periods on the stock market, these psychological biases have been shown to affect men and women in different ways. The impact of the Covid-19 pandemic on the stock market and the differences between genders, both on the stock market and regarding the influence of psychological biases, provides incentives to examine the female investors’ behavior on the stock market during this period of time.  Purpose: The purpose of the study is to create an understanding for how the female investors’ behavior on the stock market is affected during the Covid-19 pandemic but also what changes have taken place in their behavior compared to before the pandemic. Further, the study aims to bring forward a discussion about the cause of influence and how these biases can be counteracted.  Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been implemented. Empirical data has been generated through nine semi-structured in-depth interviews with female investors. A deductive- with elements of inductive approach has been used to analyze the topic in question together with existing theory as well as reach a conclusion.  Conclusion: The results of the study suggests that female private investors have been affected by psychological biases during the Covid-19 pandemic. Mainly, herd behavior and overconfidence are the ones with the greatest impact but also the disposition effect has appeared in the respondents’ behavior. Overconfidence has increased throughout the period while the consciousness about herd behavior has increased and therefore decreased in impact. Strategies, knowledge and consciousness have in many cases resulted in a lower impact of psychological biases among the respondents. The study shows tendencies, differently than previous research, regarding the behavior of female investors on the stock market.

Bakgrund: Generation Y kan inte förvänta sig samma kompensationsgrad vid sin pension som tidigare generationer. Det beror på två saker, för det första har det svenska pensionssystemet genomgått en reformering år 1999, och för det andra så har generation Y:s en sen etableringsålder på arbetsmarknaden. Samtidigt uppger de att de önskar sig en liknande levnadsstandard i pensionen som när de arbetade, vilket bara kan uppnås med ett privat pensionssparande. Paradoxalt nog så är det en låg andel som faktiskt initierat ett provat pensionssparande. Det kan relateras till att generation Y kan anses som finansiellt omogna och riskaversiva. Det är därav av vikt för generationen att initiera ett privat sparande med hänsyn till den levnadsstandard de eftersträvar vid pensionering. Därtill finns det flera psykologiska bias som kan påverka individers rationalitet vid ekonomiska beslutsfattanden. Dessa bias kan dessutom vara olika framträdande beroende vilket kön och demografisk grupp som individen tillhör. Det är därför av vikt för generationen att förstå hur dessa bias framträder vid sparandet och hur de bör hantera dessa för att uppnå ett optimalt sparande utifrån deras framtida önskade levnadsstandard.  Syfte: Studien syftar till att kartlägga hur psykologiska faktorer, demografiska faktorer samt risktagande samvarierar med privat pensionssparande i generation Y. Dessutom undersöks hur de demografiska undergruppernas privata pensionssparande skiljer sig åt. Slutligen syftar studien även till att undersöka skillnader och likheter i män och kvinnors fallenhet för psykologiska bias vid privat pensionssparande.  Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats där empirin primärt samlats in genom en enkät som sedan ställts i relation till tidigare forskning. För att besvara studiens frågeställningar utfördes dels t- tester för att identifiera skillnader mellan de demografiska undergruppernas privata pensionssparande och deras fallenhet för psykologiska bias. Dessutom utfördes multipla linjära regressioner för att identifiera signifikanta samvariationer mellan psykologiska bias, risk och privat pensionssparande.  Resultat: Studien visar på att generation Y bör se över sitt privata pensionssparande då det finns en hög sannolikhet att de sparar för lite i förhållande till den levnadsstandard de själva uppger att de vill ha. Orsaken till detta kan delvis förklaras av att de dels har fallit för psykologiska bias, dels att demografiska faktorer gett upphov till skilda sparbeteenden. Höginkomsttagare, riskaptit och överkonfidens uppvisade positiva samvariationer med det privata sparandet. Männen i studien var mer överkonfidenta, överoptimistiska och risktagande än kvinnor, och kvinnor uppvisade en högre fallenhet för dispositionseffekten och snakebite. / Background: The reformation of the Swedish retirement system in 1999 and generation Y’s late age of establishment in the labor market have resulted in a lower compensation in their retirement compared with previous generations. Therefore, these individuals need to initiate private saving accounts on their own to reach a satisfactory standard of living when reaching the age of retirement. However, the reported proportion of individuals that have initiated a private saving account of any kind is low. The generationis known to be risk-averse and displays an immature attitude towards financial decision-making and there are several psychological biases that may interfere with rational decision making. These biases may also appear differently regarding what gender and demographic group the individual belongs to. To reacha sufficient standard of living at retirement, generation Y needs to recognize how these biases may comeinto play. Purpose: The purpose of this study is to determine how psychological factors, demographic factors and risk-taking covariates with the private retirement savings in generation Y. Additionally, the study analyzes the demographic sub-groups and how their private retirement savings differ. Lastly, the study aims to identify how women and men differ in displaying psychological biases and what implications these biases have for private retirement savings. Methodology: The study applies a quantitative research method. The data was collected from an onlin survey and related to previous research. T-tests were used to depict differences between the demographic sub-groups' private, retirement savings and behavioral biases. A Linear multiple regression analysis was also used to examine significant covariations between psychological biases, risk-taking and private retirement savings in generation Y. Results: The result of the study illustrates that generation Y are most likely irrational in their decision-making, and psychological biases are most likely present in their decisions. Demographic sub-groups exhibit different saving behaviors. Individuals with high income, risk appetite and overconfidence display positive covariations with private retirement savings. The male respondents were more overconfident,over optimistic, and risk-taking compared to the women in the study. They were in contrast more prone to the disposition effect and snakebite.

Bakgrund: Coronapandemin präglade under lång tid människors vardag såväl som de finansiella marknaderna. Den kraftiga nedgången i februari - mars år 2020 och den rekordsnabba återhämtningen påverkade privatinvesterare. Dessa investerare stod inför tuffa beslut, och präglades av stress och oro. Under volatila tider sker inte alltid rationella beslut, och denna typ av beslutsmiljö kan påverka investerare att vara mer mottagliga av psykologiska bias. För att undvika att gå i samma fällor, är det av intresse att kartlägga börspsykologiska faktorers påverkan på privatinvesterares agerande och vilken effekt det har på deras diversifiering i aktieportföljen. Eventuella skillnader i agerande under börsnedgångarna visar även om investerarna själva lärde sig någonting från den första börsnedgången och ändrade sitt beteende till den andra börsnedgången. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga privatinvesterares agerande på aktiemarknaden under Coronapandemin. Detta för att kunna uttala sig om, privatinvesterares beteende under börsnedgången i februari - mars 2020, samt den andra börsnedgången i oktober samma år. Genom att undersöka två tidsperioder går det att observera skillnader i beteende. Metod: Studien använde sig av en enkätstudie med tvärsnittsdesign för att på generell nivå ha möjlighet till att uttala sig om privatinvesterares agerande under börsnedgångarna. Slutsats: Studien har visat att samtliga undersökta börspsykologiska bias har påverkat privatinvesterare under båda börsnedgångarna men det finns dock skillnader mellan perioderna. Om respondenterna själva får beskriva deras agerande har många angett att de har agerat rationellt under krisen, något som tidigare forskning också konstaterat. Diversifieringen har ökat i aktieportföljen efter börsnedgångarna, jämfört med hur det såg ut vid slutet av 2019. Det är dock inte säkerställt att detta är en effekt av nedgångarna. Slutligen finns det även skillnader i börspsykologiska faktorer och diversifiering mellan demografiska faktorer och erfarenhet från tidigare kriser. / Background: The Corona pandemic has affected people’s everyday life as well as the financial markets. The big decline in the stock market that happened in February-March 2020 and the record fast recovery impacted private investors in a big way. Investors had difficult decisions to make during times of stress and worry, which does not always lead to optimal decisions. The investors could be more affected by biases during times of crisis. To avoid walking into the same traps again it is of investor’s interest to map psychological biases and how they affect the diversification in their stock portfolios. Eventual differences in behavior between the stock market decline in February-Mars and the one in October could be spotted by comparing the two periods. This would show if the respondents themselves learned from the first stock market decline to the second one, hence changing their behavior. Purpose: The purpose of this study is to map private investors’ behavior in the stock market during the Corona pandemic. This will make it possible to discuss private investors’ behavior during the stock market declines in February-March 2020 as well as the one in October the same year. This will make it possible to see differences in behavior. Method: The study used a survey study with cross-sectional design to be able to discuss private investors’ behavior at a general level. Conclusion: The study has shown that all studied psychological biases to affect private investors during the stock market declines, showing there are differences between these periods. If the respondents describe their own actions, then many of say themselves that they acted rational during the crisis, something that previous studies have shown. The diversification has also increased after the stock market declines compared to how it was at the end of 2019, but it is not certain that it is an effect of the stock market declines. There are also differences between demographic factors and experience from previous crises with regards to psychological biases and diversification.

Bakgrund: År 2022 kantades av Rysslands invasion av Ukraina, börsnedgång, stigande inflation och styrräntor. Det bidrog till att allt fler sökte hjälp av finansiella rådgivare för att utifrån livssituationen få hjälp med att nå sina sparmål och maximera sin avkastning. I tidigare forskning råder det delade meningar kring om den finansiella rådgivaren faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall hos kunden. Å andra sidan får den finansiella rådgivaren, åtminstone privat, kunskap till sig via sitt arbete som torde leda till en hög finansiell bildning. Huruvida det faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall i den finansiella rådgivarens egna investeringsbeslut och sparande under 2022 leder således till frågan, om de kan hjälpa andra, kan de även hjälpa sig själva? Syfte: Studien syftar till att skapa en förståelse för hur finansiella rådgivares privata sparande och investeringsbeslut samvarierar med olika faktorer såsom livssituation, psykologiska bias och erfarenheter under 2022. Vidare ämnar studien utforska hur finansiella rådgivare ställer sig till ytterligare utbildning inom beteendeekonomi och huruvida de tror att det kan bidra till bättre finansiellt beslutsfattande. Metod: En kvalitativ metod har använts för att uppfylla studiens syfte. Tio finansiella rådgivare intervjuades genom semistrukturerade djupintervjuer. Slutsats: Studien finner att placering i livscykeln, psykologiska bias samt erfarenhet samvarierar med den finansiella rådgivarens privata investeringsbeslut och sparande under 2022. Placeringen i livscykeln samvarierar främst med riskaversionen, därutöver har de finansiella rådgivarna inte kunnat motstå fall av samtliga undersökta bias i studien. Erfarenheten samvarierar med en minskad benägenhet att falla offer för vissa psykologiska bias, förutom överkonfidens, där effekten snarare är den motsatta. Vidare anser de finansiella rådgivarna att ytterligare utbildning inom beteendeekonomi inte skulle vara värdeskapande för deras privata investeringsbeslut, samtidigt som de anser sig ha behov av det i sitt arbete. / Background: The year 2022 was characterized by the invasion of Ukraine, the downturn of the stock market, rising inflation and increases in the benchmark interest rate. This led to the increasing search for financial advisors who, using life circumstances, could assist the individual in reaching personal saving goals and maximizing returns on investments. In prior research, there are divided opinions about whether financial advisors contribute to positive financial outcomes for the client. The financial advisors, at least privately, gain knowledge through their work which should lead to a high level of financial literacy. Whether it contributes to positive financial outcomes in the financial advisor's own investment decisions and savings in 2022 thus leads to the question, if they can help others, can they also help themselves? Aim: The study aims to create an understanding of how financial advisers' private investments decisions and savings in 2022 have been affected by various factors such as life situation, psychological bias, and experiences. Furthermore, the study intends to explore financial advisers' perception of how further education in behavioral economics could have contributed to better financial decision-making. Method: A qualitative method has been used to fulfill the purpose of the study. Ten financial advisors were interviewed through semi-structured in-depth interviews. Conclusion: The study finds that placement in the life cycle, psychological bias, and experience had an impact on financial advisors’ private investment decisions and savings during 2022. The placement in the lifecycle primarily influences the risk aversion, while the financial advisors have not been able to withstand cases of all investigated biases in the study. Experience has contributed to mitigating the impact of psychological biases to some extent while also creating overconfidence. The financial advisors believe that additional education in behavioral economics would not add value to their private investment decisions, while they consider themselves to need it in their work.