<p>En arbetspsykologisk och kvantitativ enkätundersökning som omfattar arbetstillfredsställelse, har gjorts hos operatörer på ett företag i fordonsindustrin. De områden som har behandlats är följande; målsättningar, kontroll, krav, arbetsvariation, yrkesstolthet, utvecklingsmöjligheter, anställningstrygghet, ledarskap samt arbetskamrater. Dessa har enligt teorin och den tidigare forskningen, med arbetstillfredsställelse att göra. </p><p>Syftet var att kartlägga hur tillfredsställda operatörerna på företaget är sitt arbete i dagsläget, vad som genererar arbetstillfredsställelse, hur detta skiljer sig åt mellan avdelningar samt om samband finns mellan arbetstillfredsställelse och de valda undersökningsområdena. Slutligen var syftet även att få kunskap om vilka områden som skulle kunna utvecklas, för att skapa en så tillfredsställande arbetsmiljö som möjligt. </p><p>Resultatet visade att en majoritet operatörer på samtliga avdelningar; montering, bearbetning hus och bearbetning snäckhjul/snäckskruv, ansåg sig tillfredsställda i arbetet. Samtidigt fanns också operatörer som inte ansåg sig vara det. Bearbetning hus var den avdelning som var mest tillfredsställd. Vidare var relationerna med arbetsledare, arbetskamrater, yrkesstoltheten samt arbetsvariation viktigast för operatörernas tillfredsställelse. Positiva signifikanta samband med operatörernas arbetstillfredsställelse fanns till hur de upplevde arbetsledare, yrkesstolthet samt arbetsvariation. Vidare fanns det också ett positivt signifikant samband med hur de värderade yrkesstolthet och teamledare. Slutligen visade resultatet också på utvecklingsmöjligheter inom vissa områden.</p>

En arbetspsykologisk och kvantitativ enkätundersökning som omfattar arbetstillfredsställelse, har gjorts hos operatörer på ett företag i fordonsindustrin. De områden som har behandlats är följande; målsättningar, kontroll, krav, arbetsvariation, yrkesstolthet, utvecklingsmöjligheter, anställningstrygghet, ledarskap samt arbetskamrater. Dessa har enligt teorin och den tidigare forskningen, med arbetstillfredsställelse att göra. Syftet var att kartlägga hur tillfredsställda operatörerna på företaget är sitt arbete i dagsläget, vad som genererar arbetstillfredsställelse, hur detta skiljer sig åt mellan avdelningar samt om samband finns mellan arbetstillfredsställelse och de valda undersökningsområdena. Slutligen var syftet även att få kunskap om vilka områden som skulle kunna utvecklas, för att skapa en så tillfredsställande arbetsmiljö som möjligt. Resultatet visade att en majoritet operatörer på samtliga avdelningar; montering, bearbetning hus och bearbetning snäckhjul/snäckskruv, ansåg sig tillfredsställda i arbetet. Samtidigt fanns också operatörer som inte ansåg sig vara det. Bearbetning hus var den avdelning som var mest tillfredsställd. Vidare var relationerna med arbetsledare, arbetskamrater, yrkesstoltheten samt arbetsvariation viktigast för operatörernas tillfredsställelse. Positiva signifikanta samband med operatörernas arbetstillfredsställelse fanns till hur de upplevde arbetsledare, yrkesstolthet samt arbetsvariation. Vidare fanns det också ett positivt signifikant samband med hur de värderade yrkesstolthet och teamledare. Slutligen visade resultatet också på utvecklingsmöjligheter inom vissa områden.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen. Det var viktigt att de fick individuell information då behovet av information varierade kvinnorna emellan. Det framkom även emotionella aspekter så som rädsla och oro för återfall av bröstcancern flera år efter avslutad behandling. Den sociala situationen efter bröstcancerdiagnosen påverkades både inom familjen och bland vänner. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild och identitet samt försämrad självkänsla. Cancerbehandlingen påverkade även kvinnornas sexualitet och sexuella relationer negativt. På sikt upplevde kvinnorna ett förändrat livsperspektiv och många kvinnor upplevde även en ökad andlighet.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken, både i världen och i Sverige. Effektiv behandling leder till att fler överlever sjukdomen, men oförmåga att ändra livsstilen gör att många återinsjuknar. Syfte: Syftet var att belysa de psykosociala faktorer som hindrar alternativt underlättar livsstilsförändringar hos patienter med kranskärlssjukdom. Metod: Litteraturstudien har utgått från en modifierad version av Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Söktermer arbetades fram utifrån studiens syfte. Litteratursökning med söktermerna gjordes sedan i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i sjuttio artiklar. Genom en urvalsprocess återstod sedan tolv artiklar vars resultat studien bygger på. Resultatartiklarna granskades utifrån en granskningsmall för att säkerställa kvalitén. Resultat: Fyra kategorier framträdde. Stöd som faktor för livsstilsförändring, emotionella tillstånds inverkan på livsstilsförändring, inre resursers inverkan på livsstilsförändring och socioekonomisk status. Under dessa identifierades åtta underkategorier. Slutsats: Psykosociala faktorer påverkar förmågan att ändra livsstilen hos patienter med kranskärlssjukdom. Eftersom livsstilen är avgörande för sjuklighet och dödlighet hos patientgruppen finns god anledning att lägga ett större fokus på dessa faktorer. Omvårdnaden av patienter med kranskärlssjukdom bör i större omfattning ta hänsyn till kunskapsnivå, socialt nätverk, emotionella problem och sjukdomsinsikt då detta skulle kunna stärka patientens förmåga till egenvård och därigenom förmågan att ändra livsstilen.

<p>Den svenska välfärden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom området är ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast på faktorer i arbetet som orsakar ohälsa utan att ta hänsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hälsoriskfaktorer på arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjänstemannasektorn, och både induktiv och deduktiv analys användes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhållningssätten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping. Personlighet visade sig ha betydelse för copingstrategi, även om mönstret visar en aning oenighet mellan personlighetsdimensionerna, vilket skulle kunna bero på otillräcklig data. Betydelsen av personligheten för upplevda hälsoriskfaktorer var däremot svårare att se, dock verifierar studien tidigare kvantitativa resultat inom arbetsmiljöforskning och ger krav, kontroll och socialt stöd en djupare och kvalitativ innebörd.</p>

I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer. Resultatet visade att informanterna trivs med det flexibla arbetssättet med olika arbetsplatser, men att de psykosociala faktorerna påverkar deras privatliv. I studien har teorier kring krav/kontroll/stöd, flexibilitet och motivationsteorier använts. Viktiga faktorer som framkommit i studien var betydelsen av gemenskap, besluts förmåga och ekonomisk trygghet. / In this study we are investigating the working conditions of the employees in an employment agency within the public sector and how they feel about their work. We have specially focused on social support and social climate and the balance between working life and private life. The flexibility, which is a necessity for the employee in a staffing work, can affect the individual in more ways than in the work itself. The purpose with this study is to get an increased understanding of the working conditions for the employees in an employment agency and how they meet with these. To get an answer of our purpose we have used a qualitative survey consisting of interviews with employees in an employment agency within the public sector. The data in this study has been divided in four categories which are: appointment flexibility, social support, and psychosocial factors. The result showed that the informants like the flexible way of working with different working places, but the psychological factors have affect on their private lives. In the study theories around demand/control/ support, motivation and flexibility have been used. Important factors which have been indicated in the study were the meaning of unity, ability to take decisions and economic security.

Bakgrund: Goda arbetsförhållanden främjar hälsa genom exempelvis ekonomisk trygghet, personlig utveckling, sociala relationer, samt skydd mot eventuella riskfaktorer i arbetet. I arbetslivet behövs resurser, som kan delas in i fysiska och psykosociala resurser. Resurser behövs för att kunna möta och hantera olika krav men också för att de kan ge välbefinnande, motivation och personlig utveckling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva here 4 U-handledares upplevelser av arbetsrelaterad hälsa utifrån resurser. Metod: here 4 U är en organisation som erbjuder skolor ett arbetssätt för att arbeta med värdegrundsfrågor. På skolor som väljer att arbeta med here 4 U leds arbetet av en eller flera personer ur skolpersonalen som då blir here 4 U-handledare på skolan. En kvalitativ ansats tillämpades där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med here 4 U-handledare. Intervjufrågorna skapades med inspiration från krav-resursmodellen. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ induktiv innehållsanalys, som genererade två huvudkategorier; tillgång till bra relationer och nätverk viktigt för arbetet och hälsan, samt arbetets innehåll och upplägg är viktigt för hälsan. Resultat: Resultatet visar att relationer och nätverk är viktiga på och utanför skolan, och överlag finns tillgång till bra resurser för handledarna. Resurser gällande innehåll och upplägg finns på generell nivå, specifikt för here 4 U-arbetet och individens arbetssätt. Det finns också resurser som behöver utvecklas, främst angående arbetets upplägg men även inom andra kategorier. Slutsatser: Det finns ett flertal resurser som är viktiga för arbetets genomförande samt individens hälsa, och att dessa är viktiga att ta hänsyn till vid planering och fördelning av arbete.

No description available.

Den svenska välfärden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom området är ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast på faktorer i arbetet som orsakar ohälsa utan att ta hänsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hälsoriskfaktorer på arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjänstemannasektorn, och både induktiv och deduktiv analys användes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhållningssätten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping. Personlighet visade sig ha betydelse för copingstrategi, även om mönstret visar en aning oenighet mellan personlighetsdimensionerna, vilket skulle kunna bero på otillräcklig data. Betydelsen av personligheten för upplevda hälsoriskfaktorer var däremot svårare att se, dock verifierar studien tidigare kvantitativa resultat inom arbetsmiljöforskning och ger krav, kontroll och socialt stöd en djupare och kvalitativ innebörd.

No description available.