Syftet med studien var att undersöka skolkuratorns roll i det förebyggande arbetet mot mobbning i kommunala grundskolor. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med skolkuratorer på kommunala grundskolor söder om Stockholm. Intervjuerna analyserades med hjälp av tre teoretiska ansatser: empowerment, KASAM och systemteori samt tidigare forskning. Under analysens gång framkom två huvudteman: upplevelse av rollen som skolkurator och arbetet som skolkurator. Med dessa huvudteman framkom underteman som: förväntningar på rollen, samverkan med andra yrkesverksamma, hinder i arbetet som skolkurator och det förebyggande arbetet mot mobbning. Resultatet visade på hur viktigt det är med en skolkurator i skolan i och med att denne besitter det psykosociala perspektivet. Detta perspektiv används sedan i form av att samverka med andra yrkesverksamma i skolan för att forma en god och trygg skolmiljö för elever. Avslutningsvis betonas betydelsen av att arbeta förebyggande mot mobbning då detta fenomen uppträder i skolans miljö. För att förebygga mobbning krävs det bland annat att samverka med skolpersonal, kartlägga riskmiljöer i skolan och utföra workshops med elever.

SAMMANFATTNING Bakgrund Epilepsi är en sjukdom som orsakas av elektroniska urladdningar i hjärnan. I Sverige finns cirka 50 000 personer med epilepsi vilket gör den till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Epilepsianfall varierar i antal från person till person. De vanligaste orsakerna till epilepsi hos vuxna är stroke, hjärntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Att få epilepsi innebär en stor påfrestning för de flesta drabbade individer och kan påverka det psykosociala livet på flera olika sätt. Syfte Syftet med arbetet var att beskriva hur det är att leva med epilepsi utifrån ett psykosocialt perspektiv. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. 16 artiklar valdes ut, därefter sammanställdes materialet i en matris och presenteras i resultatet. Resultat Fyra teman framkom i studien: faktorer som påverkade individens uppfattning av sin sjukdom, anpassning och hantering, psykiska aspekter kring daignosen epilepsi och sociala aspekter kring diagnosen epilepsi. Slutsats Personer med epilepsi löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa såsom depression och ångest, de upplever utanförskap vilket i sin tur kan leda till social isolering. Okunskap om sjukdomen, biverkningar av mediciner och restriktioner i det dagliga livet är bidragande faktorerna till detta. Det går dock att hitta anpassningsstrategier för att kunna hantera sin sjukdom på bästa sätt. En meningsfull tillvaro beskrevs i form av att ha kunskap om sin epilepsi, ha socialt stöd och ett arbetett in slutsatsen från själva arbetet istället

Urininkontinens är en folkhälsosjukdom som förekommer i hela världen och definieras som ofrivilligt urinläckage. Samhällskostnaderna är stora. Urininkontinens påverkar kvinnors liv och skapar känslor av skam vilket orsakar lidande. Det finns flera olika typer av urininkontinens. De vanligaste typerna är ansträngningsinkontinens, träningsinkontinens och blandinkontinens. Det är viktigt med adekvat anamnes och utredning för god vård och det finns många behandlingsstrategier. Distriktssköterskan har en bred kompetens och har en viktig roll i vården av patienter med urininkontinens. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnors livskvalitet påverkades av urininkontinens, för att tydliggöra kvinnors tillvaro och belysa främjande faktorer för god vård. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats har tillämpats. Det framkom att livskvaliteten påverkades negativt av att leva med urininkontinens och bidragande faktorer var känslor av skuld och skam. Intensiteten av urinläckage och hur länge kvinnan levt med urininkontinens var betydande faktorer till hur livskvaliteten skattades. Sambandet mellan undvikande beteende, psykologiska och sociala faktorer var utmärkande för att kvinnor inte valde att söka vård. Även okunskap var en stark bidragande faktor till att kvinnor inte sökte vård. Därför är det viktigt att motivera kvinnor till att söka vård och prata om urininkontinens för att minska stigma och skam kring ämnet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att belysa vilka psykosociala faktorer som individuella idrottare upplever varit betydelsefulla för att ta sig igenom en omfattande idrottsskada och återgå till sin idrott. 1. Vilka personliga egenskaper upplever idrottarna bidragit till återgången? 2. Vilka situationsbaserade faktorer upplever idrottarna varit bidragande till återgången? 3. Vilka upplevelser har idrottarna haft kring beteenden som uppstått under rehabiliteringsprocessen? 4. Vilka upplevelser har idrottarna haft kring känslor som uppstått under rehabiliteringsprocessen?    Metod: Studien utgick från en kvalitativ metod genom halvstrukturerade intervjuer med 6 idrottare. Den hade en deduktiv ansats utifrån Wiese-bjornstal m.fl. (1998) integrerade modell över psykologisk respons till idrottsskador och rehabilitering. Den användes som teoretiskt ramverk för att  strukturera, analysera och tolka det empiriska materialet.    Slutsats: Tre framstående personliga faktorer som är bidragande i rehabiliteringen enligt idrottarna är envishet, förmågan till acceptans och en hög identifiering till sina idrotter. Situationsbaserade faktorer som varit bidragande samspelar mellan de miljöer och sociala stöd som de väljer att nyttja. Det sociala stödet har visat sig vara bidragande från såväl träningskompisar, coacher, familj och experter inom sjukvården. Den beteendemässiga responsen som idrottarna uppvisat som bidragande är förmågan att följa en rehabiliteringsplan, ett problemlösningsorienterat beteende och ett mer oväntat undvikande beteende. Detta var framförallt två idrottare som valde att undvika rehabilitering tillsammans med träningskompisar i syfte att lägga fokus på rätt saker. Den känslomässiga responsen visade på många negativa känslor, vilket är förståeligt med tanke på skadornas omfattning. Det som stod ut var att intressen och saker utanför idrotten underlättade känslohanteringen genom att ta fokus från det negativa. Samt att de som upplevde rädsla för att skada sig igen har lyckats hantera denna rädsla på ett bra sätt. I ett idrottsvetenskapligt perspektiv kan denna studie hjälpa idrottare, deras närstående, samt professionella inom idrottsvetenskap och rehabiliteringsvård. Detta genom att ge insikt i vad idrottare behöver för att främja en framgångsrik rehabilitering och återgå till sin idrott vid omfattande idrottsskador.

Arbetstillfredsställelse är ett komplext begrepp (Smith m.fl., 2010) som kan beskrivas som en attitydsvariabel för hur individen upplever sitt arbete (Spector, 1996). Tidigare studier har visat att sociala faktorer, personlighetsdraget extraversion såväl som stress påverkar individens grad av arbetstillfredsställelse. Arbetsmiljöverkets rapport från 2001 visade att lagerarbetare är ett av de 10 mest stressade yrkena bland män. Däremot är forskningen om arbetstillfredsställelse i denna yrkesgrupp mycket begränsad. Föreliggande studies syfte var därför att undersöka om de psykologiska och sociala faktorerna (arbetskrav, rollförväntningar, kontroll i arbetet, social interaktion, ledarskap, grupparbete, organisationskultur- och klimat, förutsägbarhet samt skicklighet i arbetet) predicerar arbetstillfredsställelse. Vidare var syftet med studien att undersöka om grad av stress och extraversion påverkar arbetstillfredsställelsen. Studien omfattade 84 anställda vid två lagerföretag. Instrumentet som användes var QPSNordic 34+ (frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer samt stress) och Eysencks personlighetstest EPQ-R (Eysenck personality questionnaire- revised). Resultatet av MRA visade att de psykologiska och sociala faktorerna tillsammans förklarade 13.3% av arbetstillfredsställelsen. Vidare visade resultat från ett ANOVA-test att individer med en låg grad av stress upplevde hög arbetstillfredsställelse. Slutligen fanns det inga skillnader mellan grad av extraversion och arbetstillfredsställelse bland lagerarbetare. Nyckelord: Lagerarbetare, Arbetstillfredsställelse, psykosociala faktorer, stress, extraversion. / Work satisfaction is a complex construct (Smith et al., 2010) which can be described as a variable of attitude on how the individual experiences the workplace (Spector, 1996). Previous studies have showed that social factors, the personality trait extraversion, and stress, influence the level of work satisfaction. A report from the Swedish Work Environment Authority from 2001 indicates that store workers is one of the ten most stressful occupations among men. Research regarding work satisfaction which concerned this group is very narrow. The purpose of the study was to highlight this occupation, and examine if psychological and social factors (work requirement, role expectations, control at work, social interaction, leadership, group work, organizational culture and climate, predictability and skillfulness at work) can predict work satisfaction. Furthermore, the purpose of the study was to investigate how the level of stress and extraversion can have an impact on work satisfaction. This study was implemented with a sample of 84 employees from two companies. The instruments used were the QPSNordic 34+ (Questionnaire with psychological and social factors and stress) and the Eysenck’s personality test EPQ-R (Eysenck personality questionnaire-revised). The result of the MRA showed that the psychological and social factors explained 13,3 % of the work satisfaction. Furthermore, the ANOVA showed that low stress level results in high work satisfaction. The study showed no differences between levels of extraversion and work satisfaction among store workers.

Heroinberoende har en hög dödlighet och innebär stora kostnader för samhället, och den mest förekommande och effektiva behandlingen är läkemedelsassisterad behandling (LAB). Studiens syfte var att studera LAB vid heroinberoende ur ett omvårdnadsperspektiv. Omvårdnadsteorin som applicerades var ”Tidvattenmodellen” vars filosofi grundar sig på att det finns psykiska behov, att omvårdnad kan vara ett sätt att möta dessa behov, att människan redan har lösningen på sina livsproblem och att omvårdnad handlar om att ta fram dessa lösningar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar och presenteras med tre teman: Bakgrundsfaktorernas roll, Personcentrerad omvårdnad och Accepterande omvårdnad. Olika bakgrundsfaktorer påverkar deltagande och fullföljande av behandlingen, så som att ha ett arbete samt civilstatus. För ett positivt resultat av LAB är det viktigt med en personcentrerad omvårdnad som erbjuder ett socialt stöd. För att öka deltagandet, och därmed tillgången till omvårdnad, måste behandlingens krav sänkas och omfattas av en högre acceptansnivå. I framtiden behövs det en bredare forskning gällande omvårdande insatser vid LAB samt diskussioner för att utforma en så säker vård som möjligt. / Heroin addiction has a high mortality and implies high costs to society, and the most common and effective treatment is maintenance treatment (MT). The study's aim was to study MT during a heroin addiction from a nursing perspective. The nursing theory applied was “The Tidal Model” whose philosophy is based on the existence of psychological needs, that nursing can be a way to meet those needs, that humans already have the solution to their problems of life and that nursing is about to develop these solutions. A literature review was made. The result is based on ten quantitative articles and presents three themes: The Meaning of Background Factors, Person-centered Care and Nursing Acceptance. Different background factors affect participation and retention in treatment, for example to have a job or the marital status. To get a positive outcome of the MT it is important with a person-centered care that provides a social support. To increase participation, and therefore the access to care, treatment policy must be lowered and have a higher level of acceptance. In the future we need comprehensive research on nursing during MT and discussions to design the safest care possible.

<p>In the society of today more and more employees are reported sick due to illness caused by their place of work. A lot of employees are stressed in their daily work and because of that they get mentally exhausted. These common occurrences are a part of the psycho-social work environment and it is the employers responsibility to avoid them. To rehabilitate an employee is often very expensive and takes a lot of time. Focusing on preventing illness in the work environment, instead of repair when illness is a fact, is an advantage both for the employers and the employees.</p><p>The purpose with this essay is to illuminate the responsibility that the employers have to prevent psycho-social illness in the work environment. This will be done by studies in the valid right in the area. To se the effects of valid regulations an investigation is made on one chosen department at the University of Karlstad. This is done to be able to see how this department systematically is working with the psycho-social work environment.</p><p>The conclusion in this essay is that it do exist shortage in how to prevent illness in the work environment. An example of shortage is that a lot of work is done with repairing errors in the work environment, instead of preventing them. Other shortages that has been identified are lack of treatment plans, follow ups and education in the work environment.</p>

Bakgrund: Övervikt är en folksjukdom som ökar globalt, vilket ökar risken för andra sjukdomar. Det finns flera olika operationsmetoder som genomförs för att hjälpa patienter att gå ner i vikt när det inte klarar av detta på egen hand. Efter operationen kan det uppstå konsekvenser som patienterna inte har räknat med. Det är därför viktigt som sjuksköterska att känna till dessa för att förbereda patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva den vuxna personens psykosociala upplevelser efter en överviktskirurgi, samt vilka datainsamlingsmetoder som användes i de valda artiklarna. Metod: Studien utformades efter en deskriptiv design och sammanställdes från 13 vetenskapliga artiklar, med åtta kvantitativa och fem kvalitativa artiklar som hämtades från databasen PubMed. Artiklarna granskades av båda författarna och sedan sammanställdes. Huvudresultat: Studien visade att personer erfarar positiva upplevelser efter överviktskirurgin men även många negativa, som de inte hade räknat med. Deltagarna upplevde ett bättre psykiskt välbefinnande, de kände sig attraktiv och mer socialt accepterad i samhället, men de upplevde även negativa förändringar med kroppen som påverkade dem psykosocialt. Slutsats: Viktnedgången efter överviktskirurgin upplevdes både positivt och negativt. Personerna i studien visade ett beroende av omgivningens åsikter om deras utseende. Detta upplevdes som ett problem och skapade en sämre psykisk hälsa och hämmade personerna psykosocialt. / Background: Obesity is an endemic disease that increases globally, and it brings risk for other diseases. There are differently surgical methods implement to help patients to lose weight when they can't handle it by themselves. There are some complications that can arise after the surgery that the patients have not seen before surgery, that's why it is important for the nurse to give the patients information before they decide to go through with the surgery. Aim: The aim of the study was to describe adult’s psychosocial experiences after gastric bypass and find the data collection methods that was used in the selected articles. Method: The study was formed after a descriptive design and compiled by 13 scientific articles, eight quantitative and five qualitative articles retrieved from the database PubMed. The articles have been reviewed by the two authors and then compiled. Main Results: The study showed that people felt positive experience after the obesity surgery but many had negative experience, that they did not expect. The participants experienced improved mental wellbeing and felt attractive again and they felt more socially accepted in the society. They also felt negative changes with the new body that affects them psychosocial. Conclusion: Weight loss after an obesity surgery experienced in both positive and negative ways. People in this study was dependent of what other people thought about their body image. These experiences was a problem and it creates an even worse mental health and it inhibits people psychosocially.

Abstrakt Denna undersökning handlar om hur individer påverkas psykosocialt av byggnadsrelaterad ohälsa. Även om problematikens ursprung kommer från byggnaden så är konsekvenserna av problemet inte enbart medicinska. De insatser som idag implementeras är av medicinsk eller teknisk bakgrund, vilket kommer problematiseras i undersökningen. Studien består av sex stycken intervjuer med individer som är eller har blivit drabbade av BRO och har analyserats med en hermeneutisk metod. Resultaten av undersökningen visar att individerna med BRO har en påverkad livssituation där de har svårigheter att delta i vanliga sociala sammanhang. De individer som har fått hjälp via sociala insatser uppger att de idag har bättre förutsättningar och förmåga att hantera problematiken än de som stått utan sådana insatser. Detta innebär att de behövs mer insatser av social karaktär för att hjälpa de som är och har blivit utsatta. Intervjupersonerna upplever att de inte fått något erkännande kring händelsen eller en ursäkt för det de utsatts för. Studien tyder på att det finns ett behov av socialt stöd där fokus ligger på att bearbeta problematiken och lära sig att hantera deras besvär.

<p>För att främja fysisk aktivitet finns det en arbetsmetod som heter Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Det är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården, tillsammans med externa aktörer, kan främja fysisk aktivitet hos individer. Med hjälp av FaR kan kostnader för läkemedel reduceras, biverkningar av mediciner minskas och patienters rehabilitering ge snabbare resultat. Syftet med studien var att beskriva psykosociala upplevelser hos patienter som förskrivits FaR. För studien valdes en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades. Patienterna upplevde FaR antingen positivt eller negativt. Positiva upplevelser var bland annat ökad ork och en känsla av minskade krav som bildade en pol som benämndes ”Upplevd meningsfullhet”. Patienterna upplevde även att de efter förskrivningen kunde inspirera andra till att bli mer fysiskt aktiva och på så vis skapa en bredare umgängeskrets. Negativa upplevelser var exempelvis känsla av tristess och känsla av misslyckande och de bildade motpolen ”Upplevd otillfredsställelse”. Åldern var en viktig faktor för hur receptet upplevdes och därför önskade patienterna ett mer individanpassat recept. Trots att det enbart ingick fyra intervjuer i studien framkom det att det fanns brister när det gällde mervärden som patienterna förväntades vinna av FaR. Studien kan ses som en grund för fortsatt forskning inom området med fokus på individanpassat recept.</p>