Thesis advisor: Rebecca C. Schendel / Increased student mobility has been one of the most significant developments observed in the global landscape of higher education. Yet, research on student mobility often takes an individualized perspective on the benefits learners possess through internationalization. Meanwhile, the last two years were marked by the emergence of a new direction in internationalization - the Internationalization of Higher Education for Society (IHES). The surge in studies on how institutions can contribute to society through their internationalization strategies and efforts has proven that the phenomenon which for a long time was focused on individual gains and institutional branding, can evolve and address the larger purpose it serves. However, while many of these works highlight the directions IHES should follow and present good practices, still little is known about international students' perspectives of these dimensions. As a group that was identified as one of the vivid actors of IHES, it is not only reasonable but crucial to gain insight into their understandings, experience, and valorization of this topic. The primary objective of the study is to investigate how students understand the sense of global identity and community engagement through education abroad. By listening to their voices, it makes a methodological contribution in terms of extending the understanding of student mobility as an inherent part of the internationalization discourse in the globalized world. Furthermore, analyzing these voices and deducting their meanings serves towards the materialization of ill-defined concepts of global citizenship and International Higher Education for Society. Finally, the study aims at building a more complex understanding of the current state of international higher education phenomena by exploring connections between internationalization and its missions to society. / Thesis (MA) — Boston College, 2021. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Educational Leadership and Higher Education.

Studien syftade till att bidra med (1) generell kunskap till diskursen om högre utbildning genom att undersöka varför studenter väljer att utbilda sig på högre nivå samt (2) fördjupad kunskap om betydelsen av self-efficacy för studenters syn på och upplevelse av högre utbildning. I den kvantitativa forskningsdesignen användes en survey-metod med enkäter (N = 186) för att samla in data. Generell self-efficacy definieras som individens tilltro till sin förmåga att organisera och genomföra handlingar som krävs för att uppnå specifika prestationer. Denna tilltro till den egna förmågan har positiva samband med studieprestationer och beteenden. I arbetslivet är self-efficacy en av de viktigaste personliga resurserna och uppmärksammas alltmer inom utbildning. Utöver generell self-efficacy undersöks tilltron till den egna förmågan ur domänspeficka dimensioner. Inom utbildning specificeras tilltron till akademisk self-efficacy och är instrumentell och uppgiftsfokuserad. Det handlar inte om tilltron till generella färdigheter som problemlösningsförmåga utan snarare om att hantera specifika uppgifter i en akademisk kontext. Resultaten från deskriptiva analyser visar att anställningsbarhet verkar vara det starkaste motivet till studenternas inträde i högre utbildning. Därefter kommer motiv som kan liknas vid bildning – enligt det Humboldtska idealet. Dessutom tenderar akademisk self-efficacy att öka över tid efter antal lästa terminer medan liknande samband inte observeras för generell self-efficacy. Att generell self-efficacy var betydande vid förklaring av variansen i akademisk self-efficacy stämmer överens med tidigare forskning. Det verkar som om ett neoliberalt marknadsideal har påverkat enskilda studenter och deras motiv för att söka sig till högre utbildning. Kompetensen som studenterna utvecklar under studietiden tenderar att i hög grad vara uppgiftsfokuserad. Med tanke på den låga genomströmningen i svensk högre utbildning och self-efficacy teorins positiva samband med studieprestationer skulle svenska lärosäten gynnas av att främja både generell och akademisk self-efficacy hos sina studenter.