Denna studie behandlar supportrars upplevda trygghet på Eleda Stadion i Malmö under fotbollsmatcher. Kunskapen om supportrars trygghet på allsvenska arenor är begränsad, men samtidigt så har ämnet fått ett stort utrymme i media de senaste åren. Syftet med den här studien är därmed att undersöka trygghetsupplevelsen vid fotbollsmatcher på Eleda Stadion, vad som påverkar den och hur den skiljer sig mellan olika grupper. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är följande: “Hur upplever supportrar tryggheten vid fotbollsmatch på Eleda Stadion?”, “Hur påverkar bakgrundsfaktorer, ordningsstörningar, aktörer, förtroende samt tidsliga faktorer trygghetsupplevelsen på Eleda Stadion?” och “Hur varierar trygghetsupplevelsen mellan sittplats och ståplats, samt mellan män och kvinnor?”. Studien har använt sig av både en kvantitativ respektive kvalitativ metod för att besvara frågeställningarna i form av en enkätundersökning samt intervjuer. Urvalet bestod av personer över 15 år gamla som varit på en Malmö FF-match på Eleda Stadion de senaste 12 månaderna. Datainsamlingen skedde genom att dela ut enkäter i samband med matcher samt digitalt på Facebook och forumet Svenska Fans. Personer som intervjuades hade själva önskat om att få delta via enkäten. Datamaterialet analyserades utifrån flera metoder i form av bivariat-, univariat-, och regressionsanalys för enkäten samt tematisk analys för intervjumaterialet. I resultatet framkom det att den upplevda tryggheten var stor samtidigt som den påverkades av ett antal faktorer och skilde sig mellan olika grupper. Pyroteknik var den faktorn som påverkade tryggheten mest samtidigt som flera ansåg det som stämningshöjande. Motståndarsupportrar var även det en faktor som påverkade tryggheten negativt. Den aktuella studien ämnar bidra till en aktuell bild och förbättrad kunskap om den upplevda tryggheten i samband med fotbollsmatcher i framför allt Malmö, men kan även ge en bild för tryggheten på övriga allsvenska arenor runt om i Sverige. / This study deals with the subject of supporters’ sense of security at Eleda Stadion in Malmö during football matches. The knowledge of supporters’ sense of security is limited, but at the same time the subject has been given a lot of room in media the last years. The aim of this study is thus to examine the sense of security during football matches at Eleda Stadion, what affects it and how it differs between groups. The study intends to answer the following questions: “What is supporters’ sense of security during football matches at Eleda Stadion?”, “How do the background factors, disturbances, actors, trust and temporal factors affect the sense of security at Eleda Stadion?” and “How does the sense of security vary between the sitting and standing crowd as well as between men and women?”. Both a quantitative and qualitative method has been used to answers the questions in form of a questionnaire survey as well as interviews. The selection consisted of people over the age of 15 who have been to a Malmö FF match in the last 12 months. The collection of data was acquired by handing out the survey in conjunction with the matches as well as digital on Facebook and the forum Svenska Fans. Individuals who were interviewed had themselves wished to participate via the survey. The data was analysed using different methods in form of bivariate-, univariate-, and regression analysis for the survey and thematic analysis for the interviews. The result showed that the perceived sense of security was high while being affected by several factors and differed between groups. Pyrotechnics was the factor that affected the sense of security the most, while many still considered it to contribute to the atmosphere. The opposing supporters was also a factor that impacted the sense of security negatively. This study intends to contribute to a current depiction and improved knowledge of the sense of security in conjunction football matches, especially in Malmö, but can also provide a picture of the sense of security in other arenas in Allsvenskan around Sweden.

Syftet med den här studien är att undersöka hur fotbollssupportrar konstrueras språkligt i svensk dagspress. För att göra detta jämförs representationen av olika deltagare i rapporteringen av Villkorstrappan-konflikten. Materialet för analysen består av 15 artiklar ur den rikstäckande dagstidningen Svenska Dagbladet. Studien tar avstamp i teorier från den kritiska diskursanalysen och den systemisk-funktionella grammatiken. De textanalytiska metoderna baseras på den ideationella metafunktionen. Analysresultaten ställs i relation till medieanalytisk och sociologisk forskning om supporterskap, ultraskultur och huliganism. Studiens primära slutsatser är att konstruktionen av fotbollssupportrar är ambivalent och formad av motstridiga diskurser. Polisen konstrueras som ett hot mot supportrar, samtidigt som supportrar representeras som en homogen grupp som deltar i illegala aktiviteter på läktarna. Jag argumenterar för att detta i förlängningen kan ha negativa konsekvenser för svensk supporterkultur och allmänhetens förståelse av den. / The purpose of this study is to investigate the linguistic construction of football fans in Swedish daily press. To fulfill this a comparison is carried out between the representation of participants in the news reports on the so-called Condition Stairs conflict (Villkorstrappan). The data consists of 15 news articles from the nationwide daily newspaper Svenska Dagbladet. The study draws upon theories from Critical Discourse Analysis and Systemic Functional Grammar. The analytical methods are based on the ideational metafunction. The results are discussed in relation to media analytical and sociological research on football fandom, ultras culture and hooliganism. The main conclusions drawn from the study are that the linguistic construction of football fans is ambivalent and shaped by conflicting discourses. The police are constructed as a threat to football fans, at the same time the football fans are represented as a homogeneous group participating in illegal activities in the stands. I argue that this could have negative impacts on the Swedish fan culture and the general understanding of it.