Palliative care is founded on a holistic attitude, with the goal to alleviate suffering when a cure is no longer possible. Palliative care affirms life and regards dying as a normal process, providing possibilities of a quality time for the patient and family. Studies show that an increasing number of people choose to live the final phase of their life in their own home. A requirement for end of life care is an effective team work, where the nurse is responsible for more advanced care, and the caregiver’s provides the immediate care. The purpose of this study was to gain insight of caregiver’s experiences with patients in end of life care. An interview was conducted with seven caregivers, where the material is processed by a content analysis with qualitative approach. The results showed that the caregivers were engaged in meeting with dying patients and their families. Three themes emerged: to prioritize, to give and receive support, and to care with dignity. The following conclusions were found; Time and continuity is an essential constituent of the care for patients in palliative care. Caregivers should be given time for support and reflection. Skilled personnel with education and good knowledge of palliative care are needed in the care of palliative patients and their families.

No description available.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmärksamhetsstörning och impulsivitet. För föräldrarna kan detta innebära svårigheter att hantera barnens beteende och sätta begränsningar. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse från sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som använts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och baseras på sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: Föräldrarnas uppfostringsförsök, Föräldrarnas relation, Ett minskat kontaktnät, Behov av stöd och hjälp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförväntningar. Det förekom i resultatet att föräldrarna hade ett svårthanterbart liv som berodde på barnets problematik. Många föräldrar hade svårighet att acceptera barnets diagnos, vilket gav upphov till blandade känslor som sorg, frustration, ångest, lidande men även välbefinnande. Barnets överaktivitet och impulsivitet hade en stor inverkan på föräldrarnas liv. Föräldrarna lärde sig olika tillvägagångssätt för att hantera barnets beteende. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde en stor förändring av sitt sociala liv vilket innebar ett minskat kontaktnät för föräldrarna. Att ha barn med ADHD var påfrestande och föräldrarna upplevde sig jämt missförstådda och hjälplösa, men trots det accepterade de flesta föräldrar sin situation och gjorde det bästa av det.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmärksamhetsstörning och impulsivitet. För föräldrarna kan detta innebära svårigheter att hantera barnens beteende och sätta begränsningar. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse från sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som använts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och baseras på sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: Föräldrarnas uppfostringsförsök, Föräldrarnas relation, Ett minskat kontaktnät, Behov av stöd och hjälp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförväntningar. Det förekom i resultatet att föräldrarna hade ett svårthanterbart liv som berodde på barnets problematik. Många föräldrar hade svårighet att acceptera barnets diagnos, vilket gav upphov till blandade känslor som sorg, frustration, ångest, lidande men även välbefinnande. Barnets överaktivitet och impulsivitet hade en stor inverkan på föräldrarnas liv. Föräldrarna lärde sig olika tillvägagångssätt för att hantera barnets beteende. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde en stor förändring av sitt sociala liv vilket innebar ett minskat kontaktnät för föräldrarna. Att ha barn med ADHD var påfrestande och föräldrarna upplevde sig jämt missförstådda och hjälplösa, men trots det accepterade de flesta föräldrar sin situation och gjorde det bästa av det.

Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om skolelevers uppfattning om vad hälsa är och vad de lär sig om hälsa i skolan. I uppsatsen kommer jag också gå in på om eleverna använder sig av hälsa när de är i skolan, hemma och på fritiden. Syftet med den här studien är att undersöka vad elever har för tankar om hälsa. För att kunna ta reda på det så utgår jag från forskningsfrågorna: Vad lär sig elever om hälsa enligt dem själva? Använder eleverna sina kunskaper om hälsa i skolan, hemmet och på fritiden? Min ansats är kvalitativ och den metod jag använder för att få svar på mina frågor är intervjuer. Urvalet av elever som intervjuas kommer från den skola, där jag utfört min verksamhets förlagda utbildning. Intervjuerna har utförts på högstadiet, där den tänkta målgruppen är elever som går i årskurs 7 – 9. De intervjufrågor som ställdes konstruerades med hjälp av undersökningens syfte och dess forskningsfrågor med hjälp av handledare, kurskamrater och egna tankegångar. Som resultat svarar eleverna, att de tycker att det är viktigt, att man mår bra genom att äta väl, träna, träffa kompisar, umgås med familjen och att främja den psykiska hälsan. De tycker också det är viktigt att undvika att sitta stilla hemma hela tiden och att vara själva, därför träffar de sina kompisar istället. Elevers kunskapsbehov i hälsa kan variera beroende på vilken fas de är i livet . Under mina intervjuer har jag lagt märke till att den fysiska kunskapen om människan dominerar. Elevernas användande av hälsa speglar ett ganska normalt sätt att ta hand om sig och tänka på sin hälsa. Det är ingen av dem som sticker ut med några direkta kontroversiella tankar om hälsa, utan de flesta gör det som passar dem bäst vad det gäller mat, fritid, kamrater och familj. Som slutsats har jag kommit fram till, att det är flera som vill veta mer om den fysiska hälsan där träning och kost är två viktiga ingredienser. Den psykiska hälsan nämns också fast olika sätt av de intervjuade eleverna. Därför upplever jag, att eleverna behöver en större dos av hälsa, där man faktiskt utgår och pekar på vilka element som påverkar en människas hälsa. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2011.

Introduction: HIV is a serious problem in Namibia, 13.1% of the adult population is HIV-positive or is a carrier of AIDS. This is one of the highest numbers in the world. HIV is passed from mother to child during pregnancy, during labour or through breast milk. 18.8 % of the pregnant mothers in Namibia who is in contact with the maternity welfare have HIV. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ counseling to mothers to prevent mother to child transmission of HIV through breastfeeding. Method: Eight nurses working with PMTCT of HIV were interviewed in Namibia. The interviews were transcribed and a content analysis was made. 18 sub-categories and seven categories were found. Findings: It is important that nurses provide individual counseling, are supportive and motivate the mothers. Poverty is an obstacle for the mothers, stigmatization occurs and cultural differences can have influence on the mothers. It is also important that nurses are updated in counseling and PMTCT. Conclusion: Nurses should provide mothers with the correct information in a pedagogical way. Nurses need to be aware of obstacles for the mothers and their families to be able to meet their different demands. Men are not involved in PMTCT-counseling and nurses think that partner involvement would benefit PMTCT of HIV.

No description available.

This qualitative study explored conflict resolutions in everyday setting by applying grounded theory method to data on real-life conflict experiences. The data represent 53 graduate students (27 male and 26 female) of 20 different nationalities. After careful coding, we found seven categories. By applying a dimensional analysis model, we not only identified that ¢wpreparation for resolving conflict¡ü is the central phenomenon but also explored how conflict origins, casual condition, contextual condition, intervening condition, resolution strategies and consequences are related to the central phenomenon and the dynamics among themselves. This helped in developing a grounded formal theory that provide a detailed picture of the complex process of conflict resolution in everyday setting by covering its origins, dynamics, resolution strategies, consequences, and effects in different contexts. Detailed explanations with ample examples from the data were provided. Implications for future researchers and practical implications are discussed.

In the era of advanced communication and transportation technology, immigrants and their descendents can be reunited with their ancestral land from where they or their forebears once were displaced. Visiting the ancestral land as tourists, or "roots tourism," is a major and easily accessible means through which people can recreate and retain the social ties with their ancestral communities. Roots tourism is loosely defined as a type of tourism in which ethnic minorities visit their ancestral lands to discover ethnic roots and culture. Despite the recent popularity of this type of tourism, many gaps remain in the research of roots tourism especially about its influence on ones' identity and sense of home among second generation of immigrants. Therefore, the purpose of this dissertation is to explore the experiences of visiting ancestral land among second generation immigrants. For the purpose of this study, I focus on experiences of roots tourism among Chinese Americans. By investigating their motivation to visit their ancestral land, experiences and encounters in their ancestral land, and feelings toward the ancestral land and toward the United States after the visit, I attempt to explore how roots tourism influences ways in which second generation define and redefine who they are and where they belong under the transnationalism. Face-to-face, in-depth interviews with forty Chinese Americans revealed that, contrary to the idea that roots tourism generates strong feelings of belonging to one's ancestral land, a majority of the interviewees in this study felt foreign in their ancestral land. Although they felt a certain sense of connection to China or Taiwan, the feeling was overwhelmed by the differences in language, norms, class, culture, upbringing, citizenship, and family and gender composition. Analysis indicated that among forty interviewees, only three interviewees felt a sense of belonging to their ancestral society after their visit, and the rest of the interviewees realized their home is the United States. This study revealed the limitation of roots tourism as a tool to foster an identity and sense of home attached to the tourists' ancestral land. At the same time, the findings also suggest that roots tourism played a significant role to assist the interviewees to develop a positive sense of being Chinese Americans.

Designing domestic violence shelters for women must be considered from a feminist perspective, inclusive of theories of embodiment, as the female victim's emotional state (mind) is a critical component in determining her overall state (i.e., level of distress). The primary objective of this study (Specific Aim 1) was to identify the mental and emotional state of female domestic violence victims upon entry into a shelter as a means of establishing specific user needs which should directly impact the design of the shelter. The primary hypothesis (Hypothesis 1) was that upon entry into a shelter environment, victims are experiencing high levels of distress compared to normative controls. The secondary objective of this study (Specific Aim 2) was to identify shelter users? perceptions of the current shelter environment in which they lived as a foundation for matching specific design criteria with the specific needs of the female domestic violence victim (i.e., stress reduction) in an attempt to understand the relationship between user needs and individual design characteristics of the shelter. The secondary exploratory hypothesis (Hypothesis 2) was that anxiety or stress is reduced over time; therefore, the architectural design of a shelter that promotes independence will result in less distress among domestic violence victims utilizing the shelter. Thirty-three domestic violence victims in Fort Worth, Texas participated in focus groups and interviews conducted over a four-month period of time in 2009. Qualitative analysis of this data yielded four emergent themes: (1) loss of independence and control: the second layer of fear; (2) the search for security; (3) reconnecting to self; and (4) expressions of humanity. Quantitative analysis was utilized to measure participant stress levels at three intervals during their thirty day shelter program: (1) within the first twenty-four hours of shelter entry; (2) seven to ten days after shelter entry; and (3) fourteen or more days after shelter entry. Findings of this researcher have been utilized to generate design objectives that can be extrapolated to apply to other locations of shelters and could impact the design of new facilities as well as the redesign of current shelters.