Syftet med det här arbetet är att belysa hur lärare arbetar med de mänskliga rättigheterna i samhällskunskapsundervisningen för årskurs 1–3 och vad som ligger till grund för deras val av undervisningssätt och material. Syftet är också att öka kunskapen om hur lärare ser på de mänskliga rättigheternas roll i ämnet samhällskunskap kontra skolans övergripande värdegrundsuppdrag. Slutligen syftar arbetet till att undersöka lärares uppfattningar om huruvida införandet av barnkonventionen som svensk lag påverkar deras samhällskunskapsundervisning om de mänskliga rättigheterna. Intresset för området växte fram på grund av att det finns en begränsad mängd tidigare forskning gällande undervisning om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen i skolans yngre åldrar, samt att tidigare forskning visar att de mänskliga rättigheterna ofta bortprioriteras i samhällskunskapsämnet. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med sex lärare i årskurs 1–3. Intervjusvaren har sedan analyserats utifrån de teoretiska perspektiven pragmatismen och den sociokulturella teorin. Resultatet visar att lärare främst kopplar de mänskliga rättigheterna till skolans övergripande värdegrundsuppdrag och till arbetet med demokrati och konflikthantering. I samhällskunskapsämnet arbetas de mänskliga rättigheterna med i samband med FN-dagen, där undervisningen främst berör barnkonventionen. Resultatet visar även att få lärare upplever att barnkonventionens laginförande 2020 har påverkat deras undervisning nämnvärt.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur lärare i F-3 kan arbeta systematiskt i ämnet samhällskunskap för att implementera och förankra Barnets rättigheter hos eleverna. Ansatsen är kvalitativ och våra teoretiska perspektiv är pragmatismen och sociokulturella med utgångspunkt John Dewey och Lev Vygotskij. Resultaten visar att det finns en stark vilja bland lärare att förmedla färdigheter till sina elever som rättighetsbärare. Slutsatsen är att det verkar finnas brist på stöd av material för att implementera och förankra Barnets rättigheter hos eleverna. Lärare verkar av den anledning undervisa utifrån erfarenhet och externa material och arbetar enbart med barnkonventionens artiklar vid tillfällen som FN-dagen och internationella barndagen. / The purpose of this study is to gain more knowledge about how primary school teachers can work systematically with children's rights in the subject social studies to implement and anchor the Child’s rights in pupils. The approach is qualitative, and our theoretical perspectives are pragmatism and sociocultural based on John Dewey and Lev Vygotsky. The results show that there is a strong will among teachers to impart skills to their pupils as rights holders. The conclusion is that there seems to be a lack of support for materials to implement and anchor the Child’s rights in pupils. For this reason, teachers seem to teach based on their experience and external materials and only work with the articles of the convention on occasions such as UN-Day and International Children's Day.

Denna kandidatuppsats är en undersökning av Rädda Barnens externa kommunikation under tiden för kampanjen #KarmaLemonChallenge som genomfördes under våren 2020, till följd av pandemin Covid-19. Syftet med undersökningen är att analysera vilken syn på ansvaret för välfärden som Rädda Barnen och replikerande aktörer förmedlar under kampanjen. Det teoretiska ramverket utgörs av kritisk diskursanalys och den huvudsakliga analysmetoden är Greimas aktantmodell, då jag inspirerad av den narrativa forskningen utforskar narrativitet i strategisk kommunikation. De frågeställningar som undersökningen utgår från är: Vem eller vilka tillskrivs ansvaret för välfärden? Vilka narrativ används för att positionera olika välfärdsaktörer och hur positioneras de som gagnas av kampanjen? Vilka diskurser framträder och vad har de för konsekvenser för Rädda Barnens förhandling? Resultatet visar att staten är den aktör som Rädda Barnen tillskriver ansvaret för välfärden. Under kampanjen konstruerar dock organisationen sig som en aktiv givare av välgörenhet och framträder i rollen som hjälte, medan de som gagnas av kampanjen främst tillskrivs rollen som offer och staten åtminstone delvis framstår som en skurk. I kommunikationen aktualiserar Rädda Barnen en rättighetsbärardiskurs, en välgörenhetsdiskurs och en marknadsdiskurs. I många av replikerna delas synen på att välfärdsansvaret åligger staten, men ansvaret förhandlas även som individens och här skapas en individualitetsdiskurs. I replikerna framträder även en inspirationsorienterad solidaritetsdiskurs.  Att rättighetsbärardiskursen och välgörenhetsdiskursen existerar parallellt i Rädda Barnens kommunikation är problematiskt då det underminerar barn som rättighetsbärare. Välgörenhetsdiskursen kan dock vara den kompromiss som uppstår när rättighetsbärardiskursen hamnar i samspel med en marknadsdiskurs.

Syftet med uppsatsen var att granska domstolsbeslut om överflyttning av vårdnad, där hovrätten har ändrat tingsrättens ursprungliga dom. Målsättningen var att belysa vilka omständigheter som låg till grund för beslut samt vilka skillnader som fanns mellan tingsrättens och hovrättens bedömningar. Studien genomfördes med hjälp av ett strukturellt maktperspektiv i kombination med ett rättighetsperspektiv. Vi använde oss av en kvalitativ design till vår studie och kvalitativ innehållsanalys för att analysera innehållet i de domstolsbeslut som vi begärde ut. Av resultatet framgick att domstolarna beaktade ett antal specifika omständigheter vid bedömning av överflyttning av vårdnad: barnets anknytning och relation till familjehemmet, vårdnadshavares föräldraförmåga, barnets relation och umgänge till vårdnadshavare, insatser riktade till vårdnadshavare och möjlighet till återförening samt barnets bästa. Under analysen av vårt insamlade material fann vi att det förekom skillnader i hur domstolarna gjorde sin bedömning beträffande de omständigheter som ovan nämnts. Utifrån studiens resultat drogs slutsatser beträffande att domstolarna i stor omfattning beaktade liknande omständigheter inför beslut gällande överflyttning av vårdnad, men att det förekom skillnader i vilken betydelse domstolarna lade vid respektive omständighet. / The purpose of this essay was to examine court decisions regarding transfer of custody, where the Court of appeal had changed the district court's original judgement. Our aim was to illuminate the circumstances on which the courts made decisions and what differences existed between the district court and the Court of appeal. The study was implemented using a structural perspective of power and a perspective of children's rights. Our study was implemented with a qualitative design and we used a qualitative content analysis to examine the context of our requested court decisions. The results presented following circumstances on which the courts made decisions regarding custody transfer; the child's attachment and relationship to the foster family, parenting ability, the child's relationship and association with the guardians, social services contributions to the guardians and possibility of reunion and best interest of the child. During the analysis of our collected material, we found that there were differences in how the courts made their assessments regarding the circumstances that we mentioned earlier. Based on the results of the study, we were able to draw conclusions that the courts to a large extent took into account similar circumstances before deciding on the transfer of custody. However, the result showed differences in what significance they attributed to each circumstance.

Denna studie syftar till att undersöka vilka förändringar som förväntas av en inkorporering av Förenta Nationernas barnkonvention i svensk lagstiftning. Sveriges riksdag röstade sommaren år 2018 igenom regeringens förslag om att inkorporera barnkonventionen, vilket innebär att konventionen blir svensk lag. Sverige har sedan ratificeringen år 1990 varit tvungna att följa barnkonventionens bestämmelser, dock har konventionen inte fått det genomslag som förväntats i landet. Regeringen anser att barnkonventionen genom en inkorporering kommer bidra till ett tydliggörande för barnens rättigheter. Studien kommer även granska och identifiera hur barnkonventionen ska inkorporeras, vilka insatser som regeringen har beslutat om och hur dessa ska genomföras. En inkorporering är dels önskvärd men även kritiserad, därför ska studien även analysera för vilka utmaningar och svårigheter som finns vid en inkorporering. Huvudproblemet som studien syftar till att diskutera är om inkorporeringen av barnkonventionen kommer vara tillräcklig för att luckorna i det barnrättsliga arbetet i Sverige ska tillgodoses. Syftet har besvarats genom intervjuer med sex personer som har kunskap om barnens rättigheter och information om dels den kommande inkorporeringen, dels de insatser som beslutats om samt de utmaningar som finns vid inkorporeringen av barnkonventionen. Resultatet visar att de förändringarna som intervjupersonerna förväntade sig av en inkorporering av barnkonventionen var både positiva och negativa. De positiva förväntningarna är att barnkonventionen får mer genomslag. Att barnets bästa kommer att prövas och att dem kommer att komma till tals i större utsträckning än tidigare. Ytterligare en positiv förändring är att Barnkonventionens kan bidra till en synvända för alla människor i samhället. Det vill säga, hur vi ser på barn, behandlar barn och pratar med barn. De negativa förväntningarna och utmaningarna vid en inkorporering är att konventionen kan uppfattas vag och att den i sig inte utgör en beslutsgrund. Det är därför viktigt att barnkonventionens bestämmelser fortsätts transformeras in i nationell lagstiftning. I intervjuerna uttrycktes även en oro för att regeringens ansvar i att se till att barnkonventionen följs förflyttas till rättstillämparen och att arbetet med att transformera konventionens bestämmelser stannar av. Studien identifierar även behovet av övriga insatser i form av kunskapslyft i skolan där barnen får lära sig om barnkonventionen och deras rättigheter och behovet av att regeringen fattar ett beslut om att tillträda tilläggsprotokoll 3. Det frivilliga tilläggsprotokollet utgör en möjlighet för barn att överklaga beslut som fattats i ärenden som rör dem till FN:s barnrättskommitté. / This study aims to investigate what changes are expected of the incorporation of the United Nation Convention on the Rights of the Child into Swedish legalisation. The Swedish Parliament voted in the summer of 2018 through the Government's proposal to incorporate the Convention into Swedish legislation through incorporation. Since the ratification in 1990, Sweden has had to comply with the provision of the Convention, but the Convention has not had the impetus that was expected in the country. The Government believes that the Convention of the Rights of the Child, through incorporation, will introduce a symbolic clarification of the rights of the children. The study will also research and identify how the convention will be incorporated, what interventions the government has decided on and how these will be implemented. Incorporation is partly desirable, but also criticized, therefore, the study will also analyse the challenges and difficulties encountered in the incorporation of the convention of the Rights of the Child into Swedish legislation. The main problem that the study aims to discuss is whether the incorporation of the Convention of the Rights of the Child will be sufficient to accommodate the gaps in child justice in Sweden.     The aim of the study as well as the research questions has been answered through interviews with six individuals who are experts in the children's rights and who have information on the upcoming incorporation, they also have knowledge about the interventions that have been made and the challenges involved in the incorporation of the Convention of the rights of the child.      The result of the study shows that the expected changes that the interviewees had from incorporating the Convention of the Rights of the Child into Swedish legalisation were both positive and negative. The positive expectation is that the Convention will get more impact. That the best interests of the child will be tested in decisions that concern them and that they will be able to express an opinion to a greater extent than before. The negative expectations and challenges of incorporation are that the convention can be perceived undetermined and in itself does not constitute a basis for decision-making. It is therefore important that the provisions of the Convention continue to be transformed into national law. The interviewees also expressed a concern that the government's responsibility to ensure compliance with the Convention might transferred to the legal experts and that the work on transforming the Convention's provisions contingently stops.     The study also identifies the need of knowledge of the Convention of the Rights of the Child among the children. This will contribute to the positive effect that children will understand that they are carriers of rights. Furthermore the interviewees criticise the government’s decision to not incorporate the third additional protocol, optional protocol of the convention on the rights of the child on a communication procedure.