1 |
Så är det ju - den blir aldrig färdig! : En etnografisk studie om förskolepedagogers arbete med pedagogisk dokumentationHolmberg, Charlotte January 2015 (has links)
This dissertation is about educators work with pedagogical documentation in Swedish preschools. The purpose has been to investigate how pedagogical documentation is realized in everyday work in two preschools and examine how educators express themselves on purposes, opportunities and difficulties with this approach. This has been important to study since many preschools have chosen to work with pedagogic documentation to follow up and assure the quality of their work. Since 2010 pedagogical documentation is included in the preschools curriculum. The study was conducted at two different preschools where I followed a total of six educators in two preschool departments for two months in each department. Methods used to collect data were selected based on an ethnographic approach. Data collection consists of field notes, photographs, recorded interviews and documentations from preschools and their working plans. The analysis is based on a curriculum theory perspective, and especially important concepts have been transformation arena and realization arena. Furthermore, frame factor theory and the didactic questions what, how and why, have been used to analyze data. The results show that the documentation works where formulated in different ways depending on the frames and conditions. One preschool unit was at a municipal preschool without any special pedagogical approach. Here the pedagogical documentation was in a startup phase and was one of many tasks in the pedagogical work. The other preschool unit was in a Reggio Emilia inspired preschool who had worked with pedagogical documentation for several years. Here the work with pedagogical documentation was the driving force for developing the work. This ideological difference was reflected in what the educators documented, how they documented and how the documentations were used. Pedagogical documentation was partly be seen as a cumbersome way of working among the participants, whether they are beginners or experienced. It is in the nature of the work with pedagogical documentation that there are no obvious answers, which can lead to some uncertainty whether one is right or not. Other factors leading to frustration is that this approach is time-consuming and that the new technologies available require a lot of skills to be used. The study highlights that continuous training plays a crucial role as one of educator’s preconditions to succeed in the work with pedagogical documentation. In this study, one can also see how ethical aspects constantly makes themselves felt and need to be highlighted. The main impression is that the educators, despite the perceived difficulties, felt that it was stimulating and meaningful to work with pedagogical documentation and that they saw it as a tool for developing their work. / Denna licentiatavhandling handlar om pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation inom svensk förskola. Syftet har varit att undersöka hur pedagogisk dokumentation realiseras i vardagen på två förskolor samt undersöka hur pedagogerna uttrycker sig om syfte, möjligheter och svårigheter med detta arbetssätt. Detta har varit viktigt att studera mot bakgrund av att många förskolor har valt att arbeta med pedagogisk dokumentation för att följa upp och kvalitetssäkra sina verksamheter. Sedan 2010 ingår det enligt förskolans läroplan i deras uppdrag att dokumentera. Studien har genomförts på två olika förskolor där jag följt totalt sex pedagoger på två avdelningar under två månaders tid på varje avdelning. Metoder för att samla in data har valts med utgångspunkt i en etnografisk ansats. Datakollektionen består av fältanteckningar, fotografier, inspelade intervjuer, dokumentationer från förskolorna samt deras arbetsplan/verksamhetsplan. Analysen har skett utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och speciellt viktiga begrepp har varit transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vidare har ramfaktorteori och de didaktiska frågorna vad, hur och varför använts för att analysera data. Resultatet visar att dokumentationsarbetet utformades på olika sätt beroende på ramar och förutsättningar. Den ena förskoleavdelningen tillhörde en kommunal förskola utan speciell pedagogisk inriktning. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation i en uppstartsfas och en av många arbetsuppgifter i verksamheten. Den andra förskoleavdelningen tillhörde en Reggio Emilia-inspirerad förskola som hade arbetat med pedagogisk dokumentation i flera år. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation navet som drev verksamheten framåt. Denna ideologiska skillnad avspeglade sig i vad pedagogerna dokumenterade, hur de dokumenterade och hur dokumentationerna användes. Pedagogisk dokumentation uppfattades delvis som ett svårt arbetssätt bland pedagogerna, både bland nybörjare på området och bland dem som var mer erfarna. Det ligger i arbetssättets natur att det inte finns givna svar, vilket kan leda till en viss osäkerhet om huruvida man gör rätt eller inte. Andra faktorer som leder till frustration är att arbetssättet är tidskrävande och att den nya tekniken ställer stora krav på kompetens för att kunna användas. Studien belyser hur kontinuerlig fortbildning på förkolan spelar en avgörande roll för pedagogernas förutsättningar att lyckas med arbetet med pedagogisk dokumentation. I denna studie kan man också se hur etiska aspekter ständigt gör sig påminda och behöver lyftas fram som viktiga. Huvudintrycket är att pedagogerna, trots de upplevda svårigheterna, ansåg att det var utvecklande och meningsfullt att arbeta med pedagogisk dokumentation och att man såg det som ett fortbildningsverktyg.
|
2 |
Barns delaktighet i högläsning och dess betydelse för språkutveckling : En kvalitativ intervjustudie om förskollärarens syn på delaktighet i högläsningsaktiviteter / Children's participation in reading aloud and its impotance for language development : A qualitative interview study on the preschool teacher's view of participation in reading aloud activitiesHahne, Rebecca, Hammarström, Madelene January 2024 (has links)
Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om texter och genom att lyssna till högläsning. Förskolläraren har ett stort ansvar till att göra barnen delaktiga i högläsning och att uppmuntra barnen till att vilja delta och utvecklas. Tidigare forskning visar att högläsningen i sig är ett bra verktyg att använda för både små och stora barn. Syftet i vår undersökning är att undersöka förskollärarens syn på barns delaktighet inom högläsning och dess betydelse för språkutveckling samt att studera förskollärarens uppfattningar av det egna förhållningssättet och dess betydelse för barns delaktighet och språkutveckling genom högläsning. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visar att förskollärarens synsätt till högläsning har en betydande roll för hur mycket högläsnning som sker i förskolan, det är också viktigt med samtal och diskussioner kring böckerna för att barnen ska öka sin förståelse för ord och olika begrepp. Både planerade och spontana högläsningsstunder förekommer ofta i förskolan och det är något förskollärare ser positivt på. För barnen som inte utvecklat sitt tal än då är det lättare och peka i en bok och på så vis göra sig förstådd. I diskussionen visas undersökningens slutsats, vilket är vilkten av förskollärarens förhållningssätt och uppbyggnad av undervisning för att skapa möjligheter för barnen att vara delaktiga och utveckla den språkliga kompetensen.
|
Page generated in 0.1011 seconds