The purpose of this study was to gain knowledge of what preschool teachers think that mathematics in kindergarten is, and if the revised curriculum which came in July 2010 changed their approach. The survey consists of interviews of five preschool teacher and an aspiring preschool teacher. They have shared their experiences and knowledge about what they regard as mathematics in kindergarten. I asked how they interpret the new curriculum for math and if it has made them work in a different way or if they do as the used to. The results that came up where that they felt that their views on mathematics have changed. One of my informants said "I have put on the mathematics glasses now". They felt that they worked more deliberately now, that it is mathematics they are doing and they have gained a greater understanding of what mathematics is. Now they can see the mathematics in everyday life and in everything they do with the kids. And they felt that the new curriculum has become clearer, it is easier to read and they now sees their obligations received from the Government.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare tänker kring och arbetar med förskolebarns självkänsla. För att kunna undersöka syftet formulerades tre frågeställningar: Vad har förskollärare för olika tankar kring förskolebarns självkänsla? Hur arbetar förskollärarna med barnens självkänsla i verksamheten? Och Används några etablerade metoder eller teorier för att stärka barnens självkänsla och varför? Den teoretiska utgångspunkten för studien är Daniel Sterns självteori, som utgår ifrån att barnets självkänsla utvecklas i samspel med andra och börjar utvecklas redan vid födseln. Den metoden som används för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Metoden valdes för att nå varje informants egna erfarenheter i ämnet och möjliggöra en djupdykning. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare på olika förskolor i två kommuner i Södra Sverige. Resultat visar att förskollärarna har kunskap kring olika metoder samt teorier även om de inte kan namnge någon källa. Alla förskollärarna är eniga om att dagens barn överlag har en god självkänsla där de litar på sin egna förmåga och vågar ta för sig mer. Vår slutsats är att det främsta sättet att arbeta med barns självkänsla är via förhållningssättet, där förskollärarnas barnsyn är av stor betydelse för hur de påverkar barnens självkänsla. Det framkommer i resultatet och Sterns (2003) teorier att samspelet är viktigt för hur barnens självkänsla kan utvecklas.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ett stöttande arbetssätt utvecklar barns ämneskunskaper i undervisning om flyta och sjunka som fenomen. I studien deltog förskolebarn i åldrarna två till fem år, som gick på en åldersblandad avdelning i en förskola i Mellansverige. Studien omfattade en undervisningsdesign av lärandeobjektet flyta/sjunka där barnen delades in i två olika grupper. Barnen undersökte fenomenet i ett praktiskt experiment genom att använda sig utav genomskinliga petflaskor fyllda med fyra olika innehåll. Tre av barnen fick ett stöttande arbetssätt i ett systematiskt undersökande, medan de andra tre barnen fick utforska fenomenet på egen hand. Det empiriska datamaterialet bestod av videoupptagningar som sammanställdes och analyserades kvalitativt. Det teoretiska ramverket som användes var den sociokulturella teorin, för att tolka hur barnen uttryckte sin förståelse för det fysikaliska fenomenet. Vi utförde en tematisk analys av vår empiri. Resultatet visade att förskollärarnas förhållningssätt under undervisningen hade påverkan på barnens naturvetenskapliga ämneskunskap. Barnen som fick ett stöttande arbetssätt visade sin förståelse för fenomenet genom att uttrycka de naturvetenskapliga begreppen. Barnen som utforskade på egen hand visade att de hade tidigare erfarenheter av fenomenet, men utvecklade ingen ny ämneskunskap. I tillägg visade sig förskollärarnas förhållningssätt även påverka barnens möjligheter att kunna arbeta med systematiska undersökningar, i form av att barnen ställde hypoteser och diskuterade resultatet. / The purpose of the study is to contribute to our knowledge about how a supportive teaching approach helps develop children's scientific understanding and scientific competence during a hands-on activity about floating and sinking. The study involved two-to five-year-old preschool children in an age-mixed preschool in central Sweden. The children were divided into two separate groups. For this study we designed a lesson on the physical phenomenon of floating and sinking that included a hands-on activity. In this activity, children investigated the phenomenon in a practical experiment using transparent pet bottles filled with four different contents. Three of the children had a supportive teaching approach in a systematic investigation, while the other three children were allowed to explore the phenomenon on their own. The empirical data material consisted of video recordings which were analysed qualitatively. The theoretical framework, the sociocultural theory was used to interpret how the children expressed their understanding of the physical phenomenon. We performed a thematic analysis of our empirical data. The results show that the preschool teachers' approach during teaching had an impact on the children's scientific subject knowledge. The children who had a supportive teaching approach showed that they had knowledge about the phenomena by expressing the scientific concepts. The children who investigated on their own showed that they had experience of the phenomena, but they didn’t develop any new knowledge. In addition, the preschool teachers' attitudes also proved to affect the children's opportunities to work with systematic investigations, by using hypotheses and discuss the results.

Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om texter och genom att lyssna till högläsning. Förskolläraren har ett stort ansvar till att göra barnen delaktiga i högläsning och att uppmuntra barnen till att vilja delta och utvecklas. Tidigare forskning visar att högläsningen i sig är ett bra verktyg att använda för både små och stora barn. Syftet i vår undersökning är att undersöka förskollärarens syn på barns delaktighet inom högläsning och dess betydelse för språkutveckling samt att studera förskollärarens uppfattningar av det egna förhållningssättet och dess betydelse för barns delaktighet och språkutveckling genom högläsning. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visar att förskollärarens synsätt till högläsning har en betydande roll för hur mycket högläsnning som sker i förskolan, det är också viktigt med samtal och diskussioner kring böckerna för att barnen ska öka sin förståelse för ord och olika begrepp. Både planerade och spontana högläsningsstunder förekommer ofta i förskolan och det är något förskollärare ser positivt på. För barnen som inte utvecklat sitt tal än då är det lättare och peka i en bok och på så vis göra sig förstådd. I diskussionen visas undersökningens slutsats, vilket är vilkten av förskollärarens förhållningssätt och uppbyggnad av undervisning för att skapa möjligheter för barnen att vara delaktiga och utveckla den språkliga kompetensen.