Redovisningskvalitet på små aktiebolag har påvisats minska sedan revisionskravet slopades. Det förekommer en diskussion om huruvida revisionskravet behöver återinföras eller om gränsvärdena för revisionsplikten ska utökas. Debatten är för tillfället delad, en part menar att gränsvärdena för när aktiebolag ska ha revisor ska höjas. Den andra menar att fördelen med att även små aktiebolag har revisor är att det säkerställer kvaliteten på redovisningen. Att redovisningskvaliteten säkerställs är av intresse för intressenter till små aktiebolag på grund av informationsasymmetrin som råder. Det finns fördelar för bolagen med att inte omfattas av revisionsplikt, den främsta fördelen är ekonomiska lättnader för bolagen. Studien exemplifierar konsekvenser som kan drabba fler än de intressenter som är närmast anknyta till bolaget. Samhället kan drabbas negativt om bolagen inte sköter sin redovisning alternativt begår ekonomisk brottslighet som en konsekvens av att extern granskning av räkenskaperna saknas. Tidigare forskning visar att det föreligger ett samband mellan oväntade periodiseringar och redovisningskvalitet. Studien som genomförts påvisar att det föreligger ett samband mellan att redovisningskvaliteten har minskat och slopandet av revisionsplikten. Av resultatet framgår att kvaliteten på redovisningen, som undersökts genom oväntade periodiseringar, har minskat för små aktiebolag inom byggbranschen, sedan revisionskravet har slopats. Konsekvenser av att revisionsplikten slopats kan leda till att intressenter inte förlitar sig på bolaget. Det kan skada både bolag och intressenter att förtroendet för små aktiebolag minskar som en följd av att det inte längre finns ett krav på revisor. Undersökningen som gjorts påvisar att redovisningskvaliteten har minskat över tid och som följd har belastningen på myndigheter ökat, sedan revisionsplikten slopades. / The quality of the accounting in small companies has proven to decline since the audit requirement was abolished. An ongoing discussion exists concerning whether the audit requirement should be implemented once again or if the limit values should be expanded. The parties in the discussion currently have different opinions where one party argues that the limit value concerning the audit requirement should increase. The other party claims that the pro of small companies using an auditor is that the auditor ensures the quality in the financial reports. High quality in the accounting is of interest for the stakeholders of small companies since information asymmetry is present. There are pros for companies that are not obligated to use an auditor, where the major pro is economic relief for the companies. However, except for the stakeholders with the closest connection to the company, consequences can also affect other parties. Society could be negatively affected if companies produce inadequate information in the financial reports or if the companies commit economic crime which are both consequences of the lack of external auditing of the financial information. Previously research indicate a relationship between unexpected accruals and accounting quality. The results indicate that the quality of the accounting, measured through unexpected accruals, has declined for small companies within the building sector, since the audit requirement was abolished. Consequences of the abolishment of the audit requirement could be that the stakeholders don't trust the company. Lost trust in small companies as a consequence of the abolishment of the audit requirement could hurt both the small companies and the stakeholders. The study proves that the quality of the accounting has decreased and the load on the authorities has increased over time, after the audit requirement was abolished.

Det oundvikliga beroendet av digitalisering och IT-system i dagens verksamheter och organisationer ställer krav på dagens arbetskraft att öka sina IT-kunskaper för att kunna integrera och kommunicera med nya datasystem för en mer effektiv verksamhet. Inte minst lika viktigt blir det för redovisningsekonomer som sköter verksamhetens finansiella redovisning då de måste kunna säkerställa att den redovisningsdata som framställs och levereras med hjälp av IT är felfri och uppnår kvalitet. Bristen på kunskap inom IT kan riskera att fel i redovisningsdata inte upptäcks och därmed påverkar redovisningsdatakvalitet. Detta i sin tur riskerar påverka redovisningskvalitet i den slutliga finansiella rapporteringen. Kommunikationen mellan avdelningarna riskerar också bli lidande då de med olika kunskaper har svårt att förstå varandra.Studiens syfte är att försöka bidra med kunskap om hur kunskapsskillnader i digital gundkunskap kan påverka säkerställandet av redovisningsdatakvalitet samt ge insyn i hur arbetet med detta kan gå till i praktiken. Med hjälp av tidigare forskning togs en analysmodell fram som illustrerar identifierade faktorers påverkansordning av redovisningsdatakvalitet; kunskapsskillnader → intern kontroll → redovisningsdatakvalitet.Studien tillämpar en instrumentell fallstudiedesign med en kvalitativ forskningsansats för att besvara frågeställningen. Två fokusgruppsintervjuer utfördes vid två olika tillfällen med respondenter från redovisningsavdelningen och IT-avdelningen från samma företag. Data transkriberades och kodades med hjälp av färgkodning för att tydliggöra de faktorer som utgör utgångspunkten i analysmodellen. En enkätundersökning genomfördes på resterande anställda på respektive avdelning för att komplettera resultaten från intervjuerna.Resultatet av studien visade att kunskapsskillnaderna har liten eller ingen alls direkt påverkan på redovisningsdatakvalitet utan snarare påverkar den interna kontrollen desto mer utifrån externa faktorer som tillkom. / The inevitable dependence on digitization and IT systems in today's operations and organizations demands the current workforce to increase their IT skills in order to be able to integrate and communicate with new computer systems for a more efficient business. It is equally important for financial accountants who’s responsible for the business’s financial reporting, since they must be able to ensure that the accounting data produced and delivered using IT is correct and of high quality. The lack of IT skills can increase the risk of errors in accounting data not detected and thus further affect the accounting data quality. This in turn risks affecting the accounting quality in the final financial reporting. The communication between the departments could also suffer due to the knowledge gaps between them that could make it difficult to understand each other.The aim of the study is to contribute with knowledge about how the differences in knowledge can affect the work in ensuring accounting data quality and give insight into how this work can be realized in practice. With the help of previous research, an analysis model was developed that illustrates identified factors and their influence on accounting data quality; knowledge gaps → internal control → accounting data quality.The study applies an instrumental case study with a qualitative research approach. Two focus group interviews were conducted on two different occasions with respondents from the accounting department and the IT department, both from the same company. Data was transcribed and coded using color coding to clarify the factors that form the basis of the analysis model. A survey was conducted with the other employees to complement and confirm the results found from the interviews.The result of the study showed that the differences in knowledge have little or no direct impact on accounting data quality, but rather affect the internal control, based on external factors that came into light during the analysis of the result. A revised analysis model was developed based on the result and replaced the initial hypothetical model.

Mindre företag är viktiga för den samhällsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfällen. Lån har visat sig vara en viktig finansieringskälla för dessa företag, men pågrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgången tillkonkurrenskraftig lånefinansiering framhållits vara problematisk. Den externa redovisningenkan användas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig påverka företags kostnad för lånatkapital. Svenska privata mindre företag är en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företags kostnad förlånat kapital påverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjälp av årsredovisningar från ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering. Hur påverkar den externaredovisningen svenska privata mindre företags kostnad för lånat kapital? Resultatet av dennastudie visar att redovisningskvalitet och revisionens utfall är delar av den externaredovisningen som påverkar svenska privata mindre företags kostnad för lånat kapital, medannågon påverkan inte kunde påvisas gällande den upplevda revisionskvaliteten. Svenskaprivata mindre företag med låg redovisningskvalitet har lägre kostnad för lånat kapital och enoren revisionsberättelse innebär högre kostnad. Detta ger såväl praktiska som teoretiskaimplikationer. Exempelvis tyder resultatet på att företag i viss mån kan vidta manipulerandeåtgärder som sänker redovisningskvaliteten och genom detta förfarande sänka kostnaden förlånat kapital. För långivare kan resultatet fungera som en varningssignal och belysa vikten avatt inte betrakta siffrorna i årsredovisningen som en obestridlig sanning. Teoretisk ges ettbidrag från den svenska kontexten. Resultatet i detta bidrag skiljer sig delvis från resultat itidigare studier, genomförda i andra kontexter. / Small firms are important for economic growth and the creation of new job opportunities.Loans are an important source of financing for these firms, but due to information asymmetryand relatively higher operational costs, small firms’ access to debt capital at a competitiveprice have been shown to be problematic. Firms’ financial reports can be used to lowerinformation asymmetry between the firm and its creditors and therefore reduce this problem.Prior studies have found that accounting quality, perceived audit quality and audit outcomeare parts of the financial report which can affect firms’ cost of debt. Swedish private smallfirms has not been studied in this field of research and the purpose of this study is therefore toexamine how these firms’ cost of debt is affected by accounting quality, perceived auditquality and audit outcome. With a sample of 395 randomly selected firms a regressionanalysis is used to answer the study’s research question. How does the financial report affectSwedish private small firms’ cost of debt? The result show that accounting quality and auditoutcome are parts of the financial report that can affect firms’ cost of debt, while nosignificant difference in cost of debt could be found due to differences in perceived auditquality. Swedish private small firms with low accounting quality have lower cost of debt andthose that receive a modified auditor report have higher costs. This result has both practicaland theoretical implications. The result suggests that firms, to some extent, can lower theircost of debt by lowering their accounting quality through manipulating their financial reports.To creditors, the result can be viewed as a warning signal to not blindly trust in the accuracyof the numbers that are presented. Theoretically this study contributes with a result from theSwedish context, a result that in some ways differ from those of studies done in othercontexts.

IFRS 15 trädde i kraft 1 januari 2018, och innebar en stor förändring för intäktsredovisningen. Det saknas studier genomförda i en svensk kontext som undersöker om IFRS 15 haft någon påverkan på redovisningskvaliteten. Studien visar att redovisningskvaliteten, som mäts genom graden av resultatmanipulering, har ökat sedan införandet av IFRS 15 med avseende på de intäktsrelaterade periodiseringarna. Sett till de totala periodiseringarna har ingen förbättring skett, vilket innebär att det fortfarande förekommer resultatmanipulering hos företagen noterade på Stockholmsbörsen. / IFRS 15 took effect January 1st 2018, and resulted in a major change in revenue recognition. There are no studies conducted in a Swedish setting that examine whether IFRS 15 has had any impact on the accounting quality. The study shows that the accounting quality, which is measured by the extent of earnings management, has increased since the introduction of IFRS 15 with respect to the revenue related accruals. In terms of the total accruals, no improvement has been made, which implies that there is still earnings management conducted by the companies listed at the Stockholm Stock Exchange.

Resultatjustering är ett hot mot trovärdigheten i den finansiella rapporteringen, och är ett ämne som erhållit mycket uppmärksamhet i tidigare forskning. Dock domineras den tidigare forskningen av studier på publika bolag, trots att det givits indikationer på att resultatjustering förekommer mer i en privat kontext. Under senare år har det dessutom framkommit att redovisningsval kan förklaras utifrån ledande befattningshavares individuella karaktärsdrag, förenligt med upper echelons theory. En förutsättning för resultatjustering är således att upprättaren av redovisningen är benägen till det. Förekommandet av resultatjustering i de finansiella rapporterna är utöver en benägenhet från upprättaren även beroende av revisorns förmåga att förhindra det. Eftersom forskning saknas i en svensk privat kontext, finns ett behov av en ökad förståelse om situationer utsatta för resultatjustering både från upprättarens och revisorns perspektiv. Studiens resultat indikerar att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som drivs av en gift VD. Därtill antyder resultatet att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som revideras av en kvinnlig revisor, samt i de svenska privata bolag som betalar ett högre revisionsarvode. / Earnings management is a reliability threat in financial reporting, and is a subject which has gained considerable attention in previous research. However, most previous research has focused on public companies, even though indications has been given that earnings management is more prominent in private companies. In recent studies, choices of accounting methods have also showed to be explained by characteristics of the top management, consistent with upper echelons theory. Hence, a precondition for earnings management to occur is a willingness by the accountor to implement it. Besides this willingness, earnings management is affected by the auditor’s ability to prevent it. Due to the empirical gap in a Swedish private context, there is a need for increased understanding of conditions where earnings management tends to occur, both from the perspective of the accountor and the auditor. The study ́s result indicates that earnings management is less present in Swedish private companies with a married CEO. The result further suggests that earnings management is less present in Swedish private companies audited by a female auditor, and in Swedish private companies paying a higher audit fee.