This research study investigates the role of international aid in public service reform and capacity building in the context of post-communist Albania. It takes a two-pronged approach towards exploring the interaction between the key research variables. First, challenging the technocratic, results-based management frameworks used by aid organizations, it offers a qualitative and critical assessment of the role of aid in a specific arena, administrative reform and capacity building, given its significance as key to (and conditionality for) the EU accession process. Secondly, the research points to the specificity of the national politico-administrative context and its ability to modify the process of policy transfer from aid organizations to the Albanian bureaucracy. In doing so, it attempts to illustrate the domestic challenges in the transfer process towards policy learning thus making a contribution to the debate over the (voluntary vs. coercive) administrative reform in Southeast Europe in relation to the politics of EU accession. Therefore, the findings of the study are two-fold. First, based on the multi-level analysis of policy transfer, the research provides an account of (aid-supported) policies/programmes and institutions/mechanisms of transfer towards administrative reform and capacity building. Thus, the analysis reveals the conflicting nature of international aid via the dichotomy between the ‘career’ versus ‘managerialist’ approaches promoted respectively by the EU and the WB as the drivers of administrative reform in post-communist Albania. The study maintains that aid towards administrative reform and capacity building has been confined to regulatory frameworks while its impact on the capacities of the public sector HRM functions has been rather limited. Besides, it claims that programmes and mechanisms of transfer have supported alignment with EU standards and compliance with global aid effectiveness agenda towards a broader public sector reform. The study concludes that while administrative reform and capacity building are conditionality for EU accession, the significantly reduced funding combined with the use of alternative policy incentives (signing into SAA in 2006 and admission into the Schengen agreement in 2010) might be taken to indicate a silent abandonment of administrative reform as a national matter. The findings suggest that this has indeed led to a complacent relationship between the EU and Albania, which may jeopardize the country’s chances of accession into the EU. The study also challenges the views of the literature locating Albania among countries which have adopted the hybrid NWS, drawing on both NPM and Weberian reform doctrines. Accounts of an adversarial and polarized political culture in which political patronage and high staff turnover persist, coupled with a hierarchy-/clan-based administrative culture may explain the ability of the national context not only to modify but also to block policy transfer. The findings imply that the Albanian case provides a ‘classic’ example whereby transfer based on reform doctrines has been used by governing elites to solidify their political position. While the above may explain non-transfer towards policy learning, the role of aid is also reduced by other factors including overreliance on NGOs as ‘implementation partners’, ‘mixed feedback’ to bureaucrats and ‘strong’ informal donor-beneficiary-contractor networks characterized by a certain ability to affect donor behaviour.

Then the process of Enlargement has started, it was expected that Accession of much more agrarian and less developed countries from Eastern and Central Europe, compared to the Member States at that time, should encourage the radical reforms of the EU redistributive policies – Common Agricultural Policy (CAP) and Cohesion Policy. Some researchers provided with numbers proving that Enlargement without reforming the EU redistributive policies would substantially increase the funding for implementation of these policies. While the other group of scientists noticed that the Enlargement process is getting momentum, whereas the internal EU reforms are postponing. The decision on the CAP reform was taken in 2003 by the Agricultural Council, while the Cohesion Policy reform was agreed in the Brussels European Council of 2005. In the Commission’s reform proposals as well as during Member States’ negotiations much attention was paid, especially in the case of the Cohesion Policy reform, to the challenges of Enlargement. In this paper the aforementioned last reforms of the EU redistributive policies are analysed: the CAP reform of 2002–2003 and the Cohesion Policy reform of 2004–2006 aiming to evaluate the impact of Enlargement on the Commission’s reform proposals and the reform results. It is argued that the factor of Enlargement, although in the Commission’s reform proposals was emphasised as encouraging to reform the CAP and the Cohesion Policy radically, in reality for the EU... [to full text] / Prasidėjus ES plėtros procesui buvo pradėta kalbėti apie tai, kad kur kas labiau agrarinių ir silpniau išsivysčiusių, palyginus su tuometinėmis ES valstybėmis narėmis, Rytų ir Vidurio Europos valstybių prisijungimas paskatins ES perskirstomųjų politikų – Bendrosios žemės ūkio politikos (BŽŪP) ir Sanglaudos politikos – radikalias reformas. Tyrinėtojai pateikinėjo skaičius, įrodančius, kad plėtra, ES perskirstomųjų politikų nereformavus, stipriai padidins ir taip dideles šių politikų įgyvendinimui skiriamas lėšas. Tuo tarpu kiti tyrinėtojai atkreipė dėmesį į pagreitį įgaunantį plėtros procesą bei vis atidedamas vidines ES reformas. Dėl BŽŪP reformos buvo sutarta 2003 m. Žemės ūkio ministrų taryboje, o dėl Sanglaudos politikos reformos – 2005 m. Briuselio Europos Viršūnių Taryboje. Europos Komisijos pasiūlymuose ir valstybių narių derybų dėl reformų eigoje daug dėmesio, ypač Sanglaudos politikos reformos atveju, buvo skiriama ES plėtros iššūkių akcentavimui. Šiame darbe išsamiai nagrinėjamos dvi minėtos paskutinės ES perskirstomųjų politikų reformos: 2002–2003 m. BŽŪP reforma ir 2004–2006 m. Sanglaudos politikos reforma, siekiant įvertinti, kokį iš tikrųjų poveikį Europos Komisijos pateiktiems reformų pasiūlymams ir reformų rezultatams turėjo ES plėtra. Darbe įrodinėjama, kad ES plėtros veiksnys, nors Europos Komisijos pasiūlymuose buvo akcentuojamas kaip skatinantis iš esmės reformuoti BŽŪP ir Sanglaudos politiką, iš tikrųjų minėtoms ES perskirstomųjų politikų reformoms... [toliau žr. visą tekstą]

Die EU ist überdehnt. Drei verschiedene, koexistierende Europavisionen erklären den derzeitigen Strategiemangel: Das pragmatische Europa ist nicht transparent, das grenzenlose Europa fördert Ängste unkontrollierbarer Veränderungen, und das Identitäs- Europa befindet sich in einer Sinnkrise. Antwort bieten mehrere Strategien: Ein Transfer einzelner Elemente der europäischen Verfassung in einen Europavertrag; Orientierung an einem differenzierten Europa und Bildung von Koalitionen, um Europa zu führen. / The EU is clearly overstreched. Three different conceptions of Europe explain the lack of strategy: The „pragmatic Europe” is not transparent, the „limitless Europe” causes fears of substantial changes, and the „identity-building Europe” suffers from a crisis of orientation. The following strategies could be applied: a transfer of some elements of the Constitutional Treaty into a condensed treaty; an orientation towards a more differentiated Europe, and the formation of coalitions in order to lead Europe.

Universiẗat, Diss.--Münster (Westf.), 2005. / Literaturverz. S. 231 - 257.

Univ., Diss.--Bochum, 2002.

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen. Genom införandet av revisionspaketet står revisionsbranschen inför nyaregleringar av oberoendet och den fristående rådgivningen. Denna uppsats ämnar fördjupadiskussionen och undersöka varför det kan upplevas som ett problem när en revisionsbyrå, irollen som oberoende kontrollorgan, erbjuder både fristående rådgivning och revision.Frågeställningen besvaras med hjälp av relevanta teorier, modeller och intervjuer medrevisorer, intressenter samt normgivande organ. Den fristående rådgivningen kan medföra attrevisorn inte uppfattas som oberoende och kan utmana förtroendet hos allmänheten. Vidarekan det upplevas som ett problem när den fristående rådgivningen sker på revisionsklienter.Medias skildring av debatten, att det verkar föreligga ett förväntningsgap samt en bristandetransparens kan även det vara bidragande orsaker till problematiken. Revisionspaketet kankomma att öka transparensen, minska förväntningsgapet samt stärka förtroendet för branschenoch kan således komma att minska problematiken med att ett oberoende kontrollorganerbjuder både fristående rådgivning och revision. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Aktieägarnas förtroende för revisionen och de finansiella rapporterna har påverkats negativt på grund av de revisionsskandaler som har varit aktuella under senare tid. Skandalerna har lett till att pålitligheten i revisionen har ifrågasatts av de finansiella rapporternas användare. En av skandalerna som har varit aktuell under 2000-talet är skandalen med HQ-Bank, där revisorn hade misskött sitt arbete och bedragit aktieägare och kunder. På grund av skandaler som denna har krav på hårdare lagstiftning efterfrågats. Till följd av detta har det tagits fram åtgärder i form av ett revisionspaket. Det har dock funnits delade meningar om åtgärdernas effekt när det kommer till att åtgärda problemet. Det faktiska och det synliga oberoendet har haft en stor roll i diskussionen när det kommer till att återuppbygga och stärka förtroendet.Syfte: Studien syftar till att fördjupa diskussionen i frågan om de förtroendestärkande åtgärderna och undersöker hur aktieägarnas förtroende till revisionen kommer att påverkas av åtgärderna i revisionspaketet.Metod: Frågeställningen besvaras genom kvalitativa intervjuer och lämpliga teorier för att skapa en korrekt bild över forskningsområdet. Teorierna som är utvalda för studien ligger till grund för analysen av det insamlade datamaterialet.Resultat: Studien tyder på att revisionspaketets effekt inte kommer att bli särskilt märkvärd, och frågan är om det är rätt åtgärd att vidta. Orsaken till det negativa utfallet tycks bero på osunda relationer som bygger på sociala mekanismer. Utifrån detta kan regleringen ses som att den endast fyller en social funktion eftersom sociala mekanismer kan anses svårreglerade.Det kan vidare uppfattas som att det synliga oberoendet har fått en större roll än det faktiska oberoendet när det kommer till att etablera förtroende. Studien finner ytterligare problem i att det råder ett förväntningsgap i samhället som visar på kunskapsluckor gällande revisorns ansvar, något som revisionspaketet inte kommer åt. En utjämning av förväntningsgapet skulle kunna mildra problemet varför fokus kanske borde ligga på att reducera gapet.Orginalitet/värde: Studien har bidragit till diskussionen kring förtroendestärkande åtgärder inom revisionen och revisionspaketets effekt när det gäller att påverka aktieägarnas förtroende. / Background: The shareholders trust in the auditing process has been affected negatively due to the recent audit scandals. The reliability of the audit has been questioned by the users of the financial statements due to the audit scandals. One of the main scandals during the 2000s is the scandal of HQ- Bank, where the auditor had mismanaged his work and defrauded shareholders and customers. Demands for stricter legislation has been requested because of the scandals. As a result of this, new arrangements in terms of a reform of the EU statutory audit market has been developed. However, there has been disagreements regarding the effectiveness when it comes to fixing the problem. The independence in fact and the independence in appearance has had a major role in this context when it comes to rebuilding strengthen the trust.Purpose: This study aims to deepen the discussion in trust-building actions and examines how the shareholders trust in the audit will be affected by the measures in the reform of the audit market.Methodology: The question is answered through qualitative interviews and appropriate theories to create an accurate picture of the research area. The theories that are selected for the study are the basis for the analysis of the collected dataFindings: The study indicates that the effect of the reform of the audit market will not be obvious, and the question is if it is the right move. The reason for the negative outcome appears to be due to unhealthy relationships based on social mechanisms. Based on this the regulation can be seen as only fulfilling a social function since social mechanisms can be difficult to regulate. It can further be seen as the independence in appearance has played a bigger role than the independence in fact when it comes to establishing the trust. The study finds further problems in the expectation gap in society that shows knowledge gaps regarding the auditor's responsibilities, which the reform of audit market cannot reach. A smoothing of the expectation gap might alleviate the problem as to why the focus should probably be on reducing the gap.Orginality/value: The study has contributed to the discussion regarding trust-building actions within the audit and the reform of the audit markets effect when it comes to influencing the shareholders trust.This thesis will continue in Swedish.