Background: Fatigue is one of many causes which lead to sick leave among nurses. The causes, symptoms and consequences of fatigue are complex. The responsibility of a nurse to itself and society could be jeopardized if there’s a lack of adequate coping strategies. To anchor the findings of this study coping was used as a theoretical framework.   Aim: To describe experiences in the nurses’ work that lead to fatigue.   Method: Literature review with a qualitative design and inductive approach. Results: Two main themes were identified followed by six subthemes. The main themes were inside the workplace and the nurse’s emotions. The subthemes were a heavy workload, colleagues’ influence in the workplace, stress from several directions, the relationship between nurse and patient, not being enough and finally overwhelming emotions and insecurity. Conclusion: Many situations in nursing lead to fatigue. The development of fatigue is related to both work itself and the nurses’ feelings. Different strategies are used to cope with fatigue. / Bakgrund: Utmattning är en av många orsaker till att sjukfrånvaro ökar bland sjuksköterskor. Utmattningens orsaker, symtom och konsekvenser är komplexa. Sjuksköterskans grundläggande ansvar mot sig själv och samhället kan äventyras om adekvata copingstrategier saknas. Coping är det teoretiska ramverket för att förankra fynden.   Syfte: Beskriva upplevelser i sjuksköterskans omvårdnadsarbete som leder till utmattning.   Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Två huvudteman och sex subteman identifierades. Huvudtemana var inom arbetsplatsens väggar och sjuksköterskans känslor. Subtemana var en tung arbetsbörda, kollegors påverkan i arbetet, stress från flera håll, relationen mellan sjuksköterskan och patienten, att inte räcka till samt överväldigande känslor och osäkerhet. Slutsats: Flera situationer i omvårdnadsarbetet leder till utmattning. Både arbetet i sig och sjuksköterskans egna känslor kan relateras till utvecklingen av utmattning. Olika strategier används för att hantera utmattningen.

Bakgrund: Covid-19 upptäcktes i Kina i slutet av 2019. Symtomen karaktäriseras av en luftvägsinfektion, men symtomen kan variera. Viruset spreds snabbt, vilket ledde till att sjuksköterskornas risk för att smittas av viruset ökade. Att studera sjuksköterskornas erfarenheter är relevant inför kommande pandemier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En litteraturstudie med induktiv design baserad på åtta kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier med totalt nio subkategorier. Dessa kategorier är Brister, Arbetsförhållanden, Sjuksköterskan och samhället, Försämrad psykisk hälsa och Positiva erfarenheter. Konklusion: Med utbildningar inom akutvård skulle vården bli mer säker och belastningen för de mer erfarna sjuksköterskorna skulle minska. Arbetsgivaren kan bygga upp ett lager med skyddsutrustning inför kommande pandemier och erbjuda psykosocialt stöd till sjuksköterskorna som vårdar patienter med Covid-19. Vidare forskning som kan genomföras är till exempel att undersöka sjuksköterskornas, som vårdat patienter med Covid-19, psykiska hälsa efter att pandemin är slut för att se hur den långsiktigt påverkat deras psykiska hälsa. / Background: Covid-19 was detected in China at the end of 2019. Symptoms are characterized by a respiratory infection, but symptoms may vary. The virus spread rapidly, which led to an increase in nurses' risk of contracting the virus. Studying the nurses´experiences is relevant for future pandemics. Aim: The aim of this study was to investigate registered nurses´experiences of caring for patients with Covid-19. Methods: A literature review based on eight qualitative empirical scientific articles retrieved from the databases Cinahl, PubMed and Scopus. Results: The content analysis resulted in five categories with a total of nine subcategories. These categories are Insufficiency, Working conditions, The nurse and society, Deteriorated psychologial health and Positive experiences. Conclusion: With training in emergency care, the given care would be more secure and the burden on the more experienced nurses would be reduced. The employer can build up a supply of protective equipment for upcoming pandemics and offer psychosocial support to nurses who take care of patients with Covid-19. Further research that can be carried out is, for example, to examine the mental health of nurses who have cared for patients with Covid-19 after the end of the pandemic to see how it has affected their mental health in the long term.

No description available.

No description available.

Frontline RNs knowledgeable in the strategic objectives of their organization made a difference in the selection of an electronic medical record business partner for a large, complex healthcare system. Their impact was significant because of the chief nurse executive's personal articulation of the organization's strategic goals and of her investment in their education. These factors provided the frontline RNs with a foundational base of knowledge about a variety of electronic medical record systems. The preparation and exposure enabled the frontline RNs to make a valuable contribution to the selection of an electronic medical record business partner. The RNs were a major force in affecting philosophical change from the organization's original pursuit of "best-of-breed" interfaced systems to a fully integrated, "best-of-class" vendor business partner. The learning experiences of the frontline RNs are explored to answer the following question: Why must frontline RNs play a key role in this process?

No description available.

Bakgrund: Att arbeta i ambulans kräver ett öppet sinne och en bred klinisk blick samt en förmåga att kunna ta beslut i akuta situationer. Vilket kan vara en utmaning för en grundutbildad sjuksköterska att utföra en patientsäker vård då grundutbildningen inte motsvarar de höga förväntningarna i ambulanssjukvården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom ambulanssjukvården.  Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar som har använts i resultatet. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan 2005–2020.  Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: Den grundutbildade sjuksköterskans behov av ökad kompetens, Arbetet är utmanande för den grundutbildade sjuksköterskan samt Den grundutbildade sjuksköterskans känsla av att vara ny. Grundutbildade sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever att de saknar viktiga erfarenheter och tillräcklig kompetens som kan leda till försenad behandling. De uttrycker även en osäkerhet vid arbete som utförs på egen hand vilket påverkar arbetet. Grundutbildade sjuksköterskor känner oro inför det stora ansvaret. Det framkommer även att vara ny inom ambulanssjukvården innebär en känsla av ensamhet.  Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att grundutbildade sjuksköterskor som saknar erfarenhet inom ambulanssjukvården upplever osäkerhet och bristfälligt stöd,  vilket grundar sig i begränsad kunskap. Fördjupade kunskaper genom specialistutbildning skulle kunna öka tryggheten och förståelsen hos den grundutbildade sjuksköterskan. En för låg kompetens i kombination med bristande erfarenhet kan resultera i otillräcklig vårdkvalitet. / Background: Working in an ambulance requires an open mind and a broad clinical eye, as well as an ability to make decisions in emergency situations. Which can be a challenge for a registered nurse to perform patient-safe care as the education does not meet the high expectations in ambulance care. Aim: The aim of the study is to describe the registered nurses' experiences of working in ambulance care. Method: The thesis was conducted as a literature review based on 15 scientific articles. The articles were collected from databases CINAHL and PubMed and were published between 2005-2020. Result: The literature review resulted in three main categories: The registered nurse needs for increased competence, Work is challenging for the registered nurse and The registered nurse feeling of being new. Registered nurses in ambulance care feel that they lack important experience and sufficient competence that can lead to delayed treatment. They also express insecurity when working on their own, which affects the work. Registered nurses are concerned about the great responsibility. It also appears that being new in ambulance care means a feeling of loneliness. Conclusion: The results of the literature review show that registered nurses who lack experience in ambulance care experience uncertainty and inadequate support, which is based on limited knowledge. In-depth knowledge through specialist training could increase the security and understanding of the registered nurses. Too little competence in combination with lack of experience can result in insufficient quality of care.

Bakgrund: Stigmatisering kring människor som har psykiatriska diagnoser är vitt spridd. Det finns forskning som visar att detta också förekommer inom vården och att detta kan påverka den vård patienter med psykiatriska diagnoser får. Dessutom blir olika psykiatriska diagnoser allt mer vanligt förekommande i samhället, därför kommer även patienter med dessa diagnoser bli vanligare. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor inom den somatiska vården uppfattar bemötandet och omvårdnaden av patienter med en psykiatrisk diagnos. Metod: Studien var en empirisk studie genomförd med en deskriptiv kvalitativ ansats. Det genomfördes 5 halvstrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor från en somatisk avdelning. Materialet som framkom analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom 4 huvudkategorier med totalt tio underkategorier. Kunskap: kunskapsbrist och förkunskaper, Bemötande: frustration, patientsyn och omvårdnad, Rädsla: undvikande, vaksamhet och ovisshet, Trovärdighet: tilltro och misstro. Slutsats: Tids och kunskapsbrist skapar en frustration vid omvårdnaden av patienter med psykiatriska diagnoser. Kunskapsbristen leder också till en rädsla för hur dessa patienter ska reagera och bete sig, samt för att sjusköterskan inte vet hur hon ska hantera situationen. Detta leder till ett undvikande av patienten och på så sätt till ensämre omvårdnad. / Background: Stigma concerning people with psychiatric diagnoses is widespread. There are studies that show that this also is common in hospital settings. This might affect the care that is provided to patients with psychiatric diagnoses. Psychiatric diagnoses are also increasing in the society which means that the number of patients with psychiatric diagnoses will increase as well. Aim: The aim of this study was to bring some light to how registered nurses working with patient with medical problems experience the care given to patients with psychiatric diagnoses. Method: This is an empirical study using a descriptive qualitative approach. 5 semi-structured interviews were conducted with registered nurses working in a ward for medical problems. The data that was received were analyzed using a manifest content analysis. Results: 4 main categories and 10 under categories emerged. Knowledge: lack of knowledge and pre-knowledge, Response to the patients: Frustration, patient view and care, Fear: avoidance, vigilance and uncertainty, Trustworthiness: trust and distrust. Conclusion: Lack of time and knowledge creates a frustration when caring for patients with psychiatric diagnoses. The lack of knowledge also leads to a fear of how these patients will react and behave, and a fear for not knowing how to handle the situation. This leads to a avoidance of the patients and by that these patients get an inferior care.

By the year 2025, the nursing workforce shortage will exceed 500,000 registered nurses (RN). Hospitals will primarily experience this loss. The retention of RNs is a critical issue for hospitals, and studies about RNs leaving jobs in hospital nursing are essential to addressing the workforce shortage. Limited data exists about why RNs leave hospital nursing, other than job dissatisfaction. There is limited current data on whether horizontal violence, bullying, and intraprofessional conflict between RNs influence such decisions. This qualitative phenomenological study explored RNs’ experiences of horizontal violence, bullying, and intraprofessional conflict in hospital nursing. Findings suggest behaviors such as alienation, intimidation, sabotage, lack of intellectual respect, and failed professionalism contribute to horizontal violence and intraprofessional conflict among RNs in the hospital workplace. These findings may help develop strategies to educate healthcare teams and hospital administrative staff, and lobby for universal anti-horizontal violence and anti-bullying policies in hospitals. The findings highlight the need for conflict management training for RNs and healthcare workers, to facilitate intraprofessional communication and collaboration, and the need for further research.

No description available.