Enligt Skollagen ska skolledaren leda den pedagogiska verksamheten. Den här studien utreder hur fyra skolledare arbetar för att främja matematiskt begåvade elever. Studien utreder vidare om de fyra skolorna har en gemensam strategi för att identifiera matematiskt begåvade elever. Studien utreder dessutom om det finns en gemensam strategi på varje skola för att stimulera de eleverna med vidareutvecklande arbetsmetoder. Rektorerna får även ta ställning till en handlingsplan för särbegåvade elever som SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram i samarbete med sju av Sveriges kommuner. Det som framkommer i resultat och analys är att ingen av de intervjuade rektorerna har en klar bild av hur de identifierar matematiskt begåvade elever. Tre rektorer nämner intellektuella förmågor och en rektor pratar om höga betyg. Alla fyra rektorer förespråkar främjandet av matematiskt begåvade elever och har lämnat det största ansvaret till pedagogerna. Dock framkommer i studien att rektorerna är osäkra på att skolan klarar av att leva upp till främjandet av begåvade elever och önskar dessutom ett mer utvecklat arbete med de här eleverna i framtida skola. Ingen utav de fyra skolorna i studien har en gemensam strategi för hur de identifierar matematisk begåvning och inte heller en gemensam arbetsmetod för att stimulera dessa elever. Skolorna använder dock den enskilde läraren, specialpedagoger, tester, matematikgrupper samt nivågruppering, för att identifiera samt stimulera matematiskt begåvade elever. Studien visar att brister i det pedagogiska ledarskapet ofta rör sig om okunskap, tidspress samt om en ekonomisk aspekt, något som rektor själv ofta inte styr över. / According to the Education Act, school leaders should lead the educational activities. This study investigates how four school leaders working to promote mathematically gifted students. The study also investigates if those four schools are having a common strategy to identify mathematically gifted students and if there is a common strategy at each school to encourage the students toward further development using stimulating work methods. Principals also get to see an action for gifted students that SKL (Sveriges kommuner och landsting) has developed in cooperation with seven of Sweden's municipalities. What shows in the results and analysis is that none of the interviewed principals have a clear picture of how they identify mathematically gifted students. Three principals mentioned abilities and one principal talks about good grades. All four principals advocating the promotion of mathematically gifted students and has left the biggest responsibility for the teacher. It also shows in the study that the principals are unsure that the school is even able to live up to the promotion of gifted students and wishes for a more developed method of working with these students in the future. None of the four schools in the study have a common approach to how they identify mathematical talent and no united method for stimulating these students. However, schools do use the individual teacher, special education teachers, tests, math groups and level group, to identify and stimulate mathematically gifted students. The study also shows that shortcomings in educational leadership has often been due to many reasons, such as: lack of knowledge, time pressure and an economic aspect, something that the principals often don’t control by him or herself.

Rektorers höga arbetsbelastning kan påvisas genom svårigheter att finna tid eller resurser för implementering av hälsofrämjande insatser på skolor. Hälsofrämjande insatser för lärares hälsa och utveckling på arbetet, anses vara en väsentlig del av rektorns arbete utifrån arbetsmiljöarbetet. Forskning belyser mer mot elever och lärare och mindre mot hur rektorer arbetar hälsofrämjande. Syftet med studien var att beskriva hur rektorer arbetar med att främja lärarnas utveckling och hälsa. Metoden för studien grundar sig i en hermeneutisk ansats och det metodologiska angreppssättet som användes i analysen var abduktiv ansats i en kvalitativ innehållsanalys. Totalt genomfördes elva semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet påvisar att rektorer arbetar med hälsofrämjande insatser på olika vis i syfte att främja lärarnas hälsa, välbefinnande, utveckling och lärande. Konklusionen är att rektorer ständigt strävar efter att arbeta hälsofrämjande för att lärarna ska må bra och trivas på arbetet, men även för att verksamheten ska uppnå mål och kunna bedrivas vidare.

This study is based on data from eight interviews with principals who lead schools in particularly vulnerable areas, where gang crime, exclusion, overcrowding and poverty are commonplace. The research questions are about their own view of their work in relation to the context. The purpose of the study is to deepen the knowledge of principals' work in urban schools. The study has a narrative approach and is examined from a hermeneutic perspective. These stories are analyzed partly individually but also together to examine if patterns or categories appear in the stories. The context emerges and is filtered in this way through the patterns formed by the principals' stories. The context studied is the societal and socio-cultural context. In order to be able to put the principals' stories in a common context, sociological thinking is used. The interview material in the study is analyzed as narrative, i.e. coherent stories. The analysis is done in two stages. The first step to create a narrative from the interview material. These created coherent stories are then analyzed as the second step. That analysis is made in two parts where each part is aimed at answering one of the research questions. The results show that four areas appear in the principals' stories. The first is the clear orientation for increased student outcomes described in the stories. Here, a clear shift from a care focus towards a knowledge focus is described. The second category deals with communication patterns and relationship building, which is described as particularly important based on the context the principals find themselves in and which reappears as a cornerstone in all work. The third category appearing is how organization and governance are used to have an effect on student learning. Here school development efforts and changes in roles within the operation are described, for example expansion of two- and three-teacher systems, team leader organization, cooperation with and between first teachers and development of recess activities. The final category is about the social responsibility that the principals describe and trust in education and in students. Within this category, high expectations of and trust in the students recur in stories. / Den här studien är baserad på data från åtta intervjuer med rektorer som leder skolor i särskilt utsatta områden, där gängkriminalitet, utanförskap, trångboddhet och fattigdom är vardag. Detta med frågeställningar om deras egen bild av sitt arbete i relation till kontexten. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om rektorers arbete i särskilt utsatta områden. Detta görs genom att undersöka rektorers berättelser om sitt arbete i denna specifika kontext. Studien har en narrativ ansats och undersöks ur ett hermeneutiskt perspektiv. Dessa berättelser analyseras dels enskilt men även tillsammans för att se om mönster eller kategorier framträder i berättelserna. Kontexten framträder och filtreras på så sätt genom de mönster som bildas av rektorernas berättelser. Den kontext som studeras är den samhällsgemensamma och den sociokulturella kontexten. För att kunna sätta rektorernas berättelser i ett gemensamt sammanhang används ett sociologiskt tänkande. Intervjumaterialet i studien analyseras som narrativ, dvs sammanhängande berättelser. Analysarbetet är gjort i två steg. Det första steget är att skapa narrativ av intervjumaterialet. Därefter analyseras dessa skapade sammanhängande berättelser. Den analysen är gjord i två delar där varje del riktas mot att besvara en av studiens frågeställningar. Resultatet visar att fyra områden framträder i rektorernas berättelser. Den första är den tydliga orientering för höjda kunskapsresultat som beskrivs i berättelserna. Här beskrivs en tydlig förskjutning från ett omsorgsfokus mot ett kunskapsfokus. Den andra kategorin handlar om kommunikationsmönster och relationsbyggande som beskrivs som särskilt viktigt utifrån den kontext rektorerna befinner sig i och återkommer som grundbult i allt arbete. Den tredje kategorien som blir tydlig är hur organisation och styrning används för att ge effekt på elevers lärande. Här finns skolutvecklingsinsatser och förändringar av roller inom verksamheten t ex utbyggnad av två- och trelärarsystem, arbetslagsledarorganisation, samarbetet med och mellan förstelärare samt utveckling av rastverksamhet. Den avslutande kategorin handlar om det samhällsansvar som rektorerna beskriver och tilltro till utbildning och till elever. Inom denna kategori återkommer höga förväntningar på och tilltro till eleverna i berättelser.