I och med rådande pandemin (covid-19) befinner sig skolungdomar i en utsatt situation gällande psykisk  hälsa  kopplat  till  distansundervisning.  Distansundervisningen  är  en  åtgärd  för  att bromsa smittspridningen.Syftet med studien är att kartlägga och bidra till ny kunskap om hurskolpersonal  upplever  attdistansundervisning  till  följd  av  covid-19  pandemin  påverkar  det psykiska välmåendet hos högstadieelever samt hur skolan arbetar med direkta insatser för att skapa  en  god  psykosocial  arbetsmiljösamt  för  att  eleverna  ska  uppnå  ett  gott  välmående.Studiens insamlade  empiri ligger som grund till studien och har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med lärare och kurator på högstadier i södra Sverige. Empirin har analyserats genom tematisk  analys  där  vi  skapade  fyra  teman: faktorer  som  påverkar  skolsituationen  underav distansundervisning, sociala faktorer som påverkas av distansundervisning, positiva aspekter under     distansundervisning och insatser     och     anpassningar     från     skolan     under distansundervisning. I  resultatet  av  studiens  insamlade  material  framkom  både  negativa  och positiva  aspekter  med distansundervisning,  men  de  negativa  aspekterna  är  betydligt  mer omfattande   än   de   positiva.   Samtliga   informanter   upplever   en   oro   angående   fortsatt distansundervisning och dess koppling  till psykiskt  välmående för skoleleverna. Vi författare vill bidra med ökad kunskap om psykiskt välmående hos skolelever, hur skolan arbetar kring det och hur vi som samhälle måste förbättra oss inom detta ämne men samtidigt dra lärdom av det som är positivt med distansundervisning kopplat till psykiskt välmående.

Syftet med denna uppsats är att ge pedagoger fler verktyg att arbeta med för att skapa goda relationer med sina elever. Resultatet av uppsatsen är inte avsedd att användas som en manual, utan snarare som ett verktyg för att hjälpa pedagoger att skapa goda relationer med sina elever. Till skillnad från de flesta studier som görs och litteratur som skrivs inom liknande områden är denna uppsats baserad på ett elevperspektiv och på de färdigheter och egenskaper de gillar hos sina pedagoger. Dessa färdigheter och egenskaper har sedan analyserats utifrån moderna tolkningar av Aristoteles syn på kunskap. Detta bidrar med en bredare förståelse för vad eleverna i denna studie värderade hos sina pedagoger. Resultaten av studien visar att lärare och pedagoger som beundrades av eleverna hade något extraordinärt. De hade visdomen och kunskapen att omfamna och engagera sig med eleverna under deras skolgång. Uppsatsen är inte avsedd att ha en statisk syn på resultaten. Vid interaktion med människor spelar flera faktorer en roll i hur relationer bildas mellan dem. Använd denna uppsats som ett verktyg för att reflektera över hur man bygger goda relationer med eleverna. Det kan inte finnas något specifikt svar på denna fråga, så var öppen och använd kunskapen i denna uppsats som en ingrediens i ditt eget tänkande.

Syftet med studien är att undersöka pedagogisk personals uppfattningar om hur brist på utbildade lärare samt hög omsättning påverkar skolor idag. Genom kvalitativa intervjuer och ett fenomenografisk förhållningsätt undersöks uppfattningar om hur omsättning och brist på utbildade lärare påverkar elever, kollegiet, och verksamheten. Med en relationell teori samt stöd från tidigare forskning finns det i den här uppsatsen befogenhet att anta att pedagogisk personal uppfattar att elevers relationer till lärare påverkas negativt, samt att utbildade lärare uppfattas som mest gynnsamt. Dock är det svårare att dra några tydliga slutsatsers om kollegiet och verksamheten. Resultaten visar att kollegiet påverkas av arbetsbelastning men om det är kopplat till hög omsättning eller lärarbrist är svårt att stärka. Resultatet kan med viss försiktighet, med tanke på den begränsade mängden data, visa att verksamheten behöver premiera utbildade lärare med längre erfarenhet.

The meaning of relations in school is often given great significance in research and can also be considered as the base for Swedish school policy documents. In spite of this the understanding of students often tends to orient towards the individuals inability to learn. The aim of this study is to describe students’ experience of relations in school and what meaning they give to these relations. In the process of interpreting a life world approach was used to reach the students perspective on relations in school. The method is semi-structured interviews with six pupils on two schools in year 6-9. The result is presented in four themes related to the meaning of relations. The most important result is that relations are of great significance for learning and that it is mainly connected to the teachers’ ability to develop mutual trust together with the students. The teacher gives time and attention to the student and shows by changing the teaching that learning is a collective action. The trust between student and teacher is also a ground for the teachers’ authority which gives a space for the teacher to add new knowledge and help the student to exceed itself. An important finding is that learning, in the students’ point of view, does not contain separate but interlaced processes of new knowledge and personal experience and can be understood as taking different acting positions. Meeting students is therefore a result of the teachers’ ability to shift between different acting positions and being well prepared for this as a part of the daily work in school. The result of the study can be seen as a contribution considering relations in school as a foundation for the learning process. The pedagogical implications can be described in terms of a need for developing a practice of the teachers reflecting over practice in school.