Bakgrund: En psykossjukdom är en sjukdom som inte bara drabbar personen själv utan hela dennes familj. Hela familjens livsvärld påverkas och familjelivet ansträngs hårt. Den psykossjuka familjemedlemmen erfar världen på ett annorlunda sätt. Vanliga symtom vid en psykos är bland annat hallucinationer och vanföreställningar. En bra vårdrelation mellan vårdgivare, den sjuka psykossjuka familjemedlemmen och anhöriga är en förutsättning för återhämtning. Syfte: Få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelse av att leva med en familjemedlem med psykossjukdom. Metod: Metoden som valdes för studien var en systematisk litteraturstudie i vilken elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framträdde ur data. Dessa visar att anhöriga bär på både känslomässiga och praktiska bördor samt att de har negativa erfarenheter av stöd och information av vårdpersonal. Slutsats: Resultatet i studien visar att psykossjukdom är en belastande sjukdom för anhöriga. Deras känslomässiga bördor är komplexa beroende på deras höga belastning av att vårda sin sjuka familjemedlem samt brister i bemötande av vårdpersonal.

Bakgrund: Personer med schizofreni och liknande psykoser drabbas ofta av passivitet och inaktivitet och saknar tillgång till olika program som främjar aktivitet. Närstående tillbringar omfattande tid med att ta hand om sina anhöriga. Det finns ett begränsat utbud av förebyggande hälsofrämjande insatser för personer med psykisk ohälsa. Hästunderstödda aktiviteter och rehabilitering har visat potential att bidra till en ökad medvetenhet och genuin förändring. Det har även visat goda resultat vid allvarlig psykisk ohälsa och hos personer med schizofreni och liknande psykoser. Studierna är dock få och brist på kunskap om hästunderstödda aktiviteter kan utgöra ett allvarligt hinder för att insatsen ska bli accepterad. Närståendes erfarenheter bidrar till en ökad förståelse av hästunderstödda aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av hästunderstödda aktiviteter för personer med schizofreni och liknande psykoser. Metod: Fem närstående till personer med schizofreni och liknande psykoser intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre subtema:“ Samvaro med hästen främjar psykisk hälsa”, “Hästen främjar fysisk aktivitet”, “Hästen bidrar till ett sammanhang med gemensamt fokus”. Dessa bildade ett övergripande tema “Att vara med hästarna lockar fram dolda resurser” Slutsats: Resultatet visade att hästunderstöda aktiviteter kan främja psykisk hälsa och fysisk aktivitet samt bidra till ett sammanhang där hästarna utgör fokus och kan locka fram dolda resurser hos personer med schizofreni och liknande psykoser. Fler studier om hästunderstödda insatser och anhörigas erfarenheter kan bidra till att insatsen blir accepterad. / Background: People with schizophrenia and similar psychoses often suffer from passivity and inactivity and lack access to various programs that promote activity. Relatives spend extensive time caring for their affected relatives. There is a limited range of preventive health promotion initiatives for people with mental illness. Horsesupported activities have shown potential to contribute to increased awareness and genuine change with good results, even in severe and lasting mental illness and for people with schizophrenia and similar psychoses. However, the studies are few and lack of knowledge about horse-supported activities can be a serious obstacle to the efforts being accepted. Relatives' experiences contribute to an increased understanding of horse-supported activities. Objective: The aim of the study was to describe relatives' experiences of horse-supported activities for people with schizophrenia and similar psychoses. Method: Five relatives of people with schizophrenia and similar psychoses were interviewed and the material analysed based on qualitative content analysis. Results: In the analysis, three subthemes emerged: "Coexistence with the horse promotes mental health", "The horse promotes physical activity" and "The horse contributes to a context of common focus". These sub-themes formed an overall theme "Being with the horses attracts hidden resources" Conclusion: The result showed that horse-supported activities can promote mental health and physical activity and contribute to a context where the horses are the focus and can attract hidden resources in people with schizophrenia and psychoses. More studies on horse-supported efforts and relatives' experiences can help to accept the form of treatment.

Bakgrund: Delaktighet erfars av de äldre när de har en stöttande anhörig vid sin sida, och en god relation till sjuksköterskor finns. Sjuksköterskor erfar delaktighet som en balansgång mellan att vara rak och ärlig och att vara sensibel, men de ser det som ett kall att lära känna de äldres livshistoria och öka deras delaktighet. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på totalt 13 vårdvetenskapliga artiklar. 11 artiklar med kvalitativ ansats, en med blandad ansats och en med kvantitativ ansats. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över de anhörigas erfarenheter av delaktighet vid vårdplaneringssamtal på vårdboenden. Resultat:Tre tema framkom; den goda relationens betydelse för delaktighet, informationens betydelse för delaktighet samt anhörigas önskan om delaktighet i beslutsfattande. Temana visade på att de anhöriga önskade vara delaktiga vid vårdplaneringstalen, där de med sin närvaro kunde inta en medlande och stöttande roll. I rollen erfor de anhöriga att de äldres delaktighet i vårdplaneringen ökade. Vidare är för de anhöriga att en god relation till sjuksköterskor och tillräcklig information erfors som utförande aspekter för deras delaktighet. Slutsats: Resultatet presenterade tema som kan öka sjuksköterskors medvetenhet, och fungera som verktyg för sjuksköterskor att öka anhörigas delaktighet, och därmed öka de äldres delaktighet. / Bakgrund: Delaktighet upplevs av äldre när de har en stödjande anhörig vid sin sida, och en god relation med sjuksköterskor finns. Sjuksköterskor upplever delaktighet som en balansgång mellan att vara rak och ärlig och att vara lyhörd, men de ser det som en kallelse att lära känna de äldres livshistoria och öka deras delaktighet. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på totalt 13 hälsovetenskapliga artiklar. 11 artiklar med ett kvalitativt förhållningssätt, en med ett blandat förhållningssätt och en med ett kvantitativt förhållningssätt. Syfte: Syftet var att skapa en överblick över de anhörigas erfarenheter av deltagande i vårdplaneringssamtal på äldreboenden. Resultat:Tre teman dök upp; betydelsen av den goda relationen för delaktighet, informationens betydelse för delaktighet och de anhörigas önskan om delaktighet i beslutsfattande. Teman visade att de anhöriga ville vara delaktiga i vårdplaneringssamtalen, där de kunde spela en förmedlande och stödjande roll med sin närvaro. I rollen upplevde de anhöriga att äldres deltagande i vårdplanering ökade. För de anhöriga krävs vidare en god relation med sjuksköterskor och tillräcklig information som genomförandeaspekter för deras deltagande. Slutsats:Resultatet presenterade teman som kan öka sjuksköterskors medvetenhet, och fungera som ett verktyg för sjuksköterskor för att öka anhörigas delaktighet, och därmed öka de äldres delaktighet.

Bakgrund: Hjärtsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden. I Sverige drabbas årligen ca. 8000 personer av oväntat hjärtstopp och majoriteten av dessa sker i hemmet vilket leder till att närstående ofta är närvarande. Närstående upplever ofta en känsla av overklighet, kaos, rädsla och osäkerhet i samband med detta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelse av att bevittna hjärtstopp prehospitalt. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design och data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med närstående till personer som hade fått hjärtstopp. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv insats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: förändrad tidsuppfattning, personalens närvaro gav trygghet och lugn, att pendla mellan hopp och hopplöshet, kaotisk situation och att uppskatta tydlighet. Närstående beskrev att de upplevde hjärtstoppet som traumatiskt med känslor av kaos, osäkerhet och overklighet, men också trygghet, lugn och lättnad när hjälpen kom. Det framkom även en känsla av tacksamhet över ambulanspersonalens insats. Behovet av tydlig information framgick också. Konklusion: Närstående var i överlag nöjda med den vård som gavs men det framgick även att deltagarna hade ett behov av att få prata med någon om sina upplevelser av hjärtstoppet och även att få feedback efteråt. Ytterligare forskning om närståendes situation vid oväntat hjärtstopp i hemmet är av stor betydelse för utvecklingen av ambulanspersonalens tillvägagångssätt vid vård av närstående.