I ett samhälle som präglas av mångfald är det viktigt att utveckla en förståelse för andra människor. Studier har visat att elever på förhand kan ha bildat sig en uppfattning om religioner och dess utövare innan de möter dem i religions-undervisningen. För att ha möjlighet att bemöta elevernas uppfattningar om olika religioner och dess utövare måste vi ha kunskap om hur dessa uppfattningar ser ut hos eleverna. Studiens syfte är därför att undersöka elevers uppfattningar om de tre världsreligionerna kristendom, islam och judendom och dess utövare. Min undersökning utgår från en hermeneutisk ansats och jag har valt fokusgrupper som en samhällsvetenskaplig metod där nio elever fick sitta i grupper om tre och diskutera kring de olika religionerna och dess utövare. Resultatet visade att eleverna hade mycket tankar kring islam och muslimer varav en del var negativa. Uppfattningarna om kristendomen och judendomen var däremot inte lika negativa. Eleverna relaterade judendomen och judar främst till andra världskriget och förintelsen. Baserat på studiens resultat kan det vara av betydelse att behandla islam mer ingående i under-visningen och tala om elevernas upp-fattningar för att förhindra att stereotypa bilder av människor skapas hos eleverna. Det kan även vara av betydelse att fundera kring varför eleverna endast för-knippar judendomen och judar med andra världskriget och förintelsen.

Mångkulturella samhället växer större och större i Sverige och detta medför att lärare i skolor behöver anpassa sig efter elevers olika religiösa bakgrunder. En utmaning kan vara att undervisa religionskunskap i en mångkulturell klass. Denna litteraturstudie har undersökt lärares och lärarstudenters problematik i religionsundervisning. Syftet med studien var att kartlägga tidigare forskning om problematik inom religionsundervisning och även förslag på hur denna problematik kan mötas. Åtta studier från USA, England, Norge och Sverige har analyserats. Problematiken som lyfts fram är lärares bristande kunskaper och förhållningssätt, osäkerhet, tidsfördelning och hur lärare ska förhålla sig neutrala. Studien lyfter även fram olika förslag för hur religionsundervisningen kan förbättras. Förslagen är att lärare kan variera arbetssätt och undervisningsformer, gå på studiebesök, bjuda in gäster samt att lärares material kan behövas kompletteras. Det som också lyfts fram är att lärarutbildningarna behöver förbättras genom att ge lärarstudenter vetenskaplig grund att stå på och möjlighet till att få beprövade erfarenheter. Vidare forskning inom detta område krävs, eftersom det saknas studier kopplade till dagens läroplan, Lgr 11. Forskning inom religionsundervisningen i årskurs 4-6 saknas och därför är detta något att forska vidare inom.

I denna studie undersöks hur gymnasielärare använder sig av styrdokument för att utforma den gymnasiala religionsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka vilka religioner och livsåskådningar som lyfts fram i den gymnasiala religionsundervisningen, både i styrdokumentets skrivningar och i den praktiska hanteringen av dem. Ytterligare en del handlar om att undersöka bakgrunden till varför just dessa religioner och livsåskådningar lyfts fram som centrala.Studien innehåller både analys av dokument och intervjuer med religionslärare på gymnasieskolor. Resultaten visar att det finns vissa religioner som utmärks i styrdokumenten och att dokumenten öppnar upp för en möjlighet att i praktiken lyfta fram andra religioner i undervisningen. Detta är något som lärare själva bestämmer över i tid och utrymme. Resultaten visar även att informanternas undervisning överensstämmer väl med styrdokumentens riktlinjer och mål.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer få kunskap om hur religionslärare på gymnasienivå uppfattar och tillämpar begreppet ”elevinflytande” i undervisning och lärande. Intervju som metod valdes för att tolka religionslärarnas subjektiva tankar, resonemang och erfarenheter av elevernas inflytande. Resultatet visade att religionslärarna uppfattar elevinflytande som en chans att påverka sin utbildning. Lärarna erbjuder mer inflytande över metoddidaktiska frågor och mindre inflytande över kursinnehåll. Resultatet visade också att religionslärarna var positivt inställda till elevinflytande, i den mån det är kontrollerat och inte övertar lärarens didaktiska ansvar för undervisningen. Detta tyder på att elevinflytande är en balansgång mellan positiva och negativa konsekvenser.

Skolan ska förmedla lika undervisning för alla, oavsett kön, ursprung, sexuell läggning eller religionstillhörighet. Frågan är dock om den likvärdiga undervisningen ger en likvärdig bild av alla religioner och kulturer? Hur ser det ut i läromedlen och vilken bild ger undervisningen? Islam är en religion som växer, både i Sverige och i världen. I takt med att den muslimska befolkningen blir allt större ökar även fördomarna mot muslimerna och den så kallade islamofobin får ett starkare fäste hos många människor. Hur bör skolan göra för att minska fördomarna och den utsatthet som många av de muslimska ungdomarna känner? Denna litteraturstudie försöker besvara dessa två problem tillsammans. Den undersöker vad tidigare forskning säger om hur läromedlen framställer islam, hur muslimska ungdomar upplever sin skolsituation samt hur läraren kan skapa en god religionsundervisning. Aktuell forskning visar att framställningen av islam i läromedlen är vinklad, saknar objektivitet och är, ibland även, felaktig. Tillsammans med en undervisning som inte är kontextualiserad eller mångdimensionell gör detta att flertalet muslimska elever inte känner igen sig själva och sin religion när de läser om islam i skolan. Risken blir stor att undervisningen, istället för att minska fördomarna, ökar dem och gör att islam ses som en bakåtsträvande religion som inte är öppen för förändring. De sammanfattande slutsatserna av litteraturstudien blir att det som lärare är av stor vikt att vara medveten om att läromedlen inte är objektiva, utan ofta innefattar ett vinklat innehåll eller ett innehåll som är lätt att misstolka. Läraren behöver här lyfta in andra perspektiv på islam i klassrummet och våga problematisera religionen. Undervisningen bör bygga på öppenhet, kritiskt granskande och diskussion.

Dagens samhälle växer och blir nyanserat med människor som innehar olika kulturella, religiösa och etniska bakgrunder. Detsamma gäller den svenska skolan som innehar elever med olika kulturella bakgrunder, såväl svenska som det utländska. Tillsammans utgör de skolan till en gemensam institution. Därför har skolan ett ansvar, gentemot den värdegrund som den vilar på, att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.  Arbetets syfte har varit att intervjua tre elever med muslimsk bakgrund och hur de ser på religionsundervisningen som främst berör deras religion islam. De frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande; På vilket sätt, anser eleverna, att islam framställs med hjälp av religionsundervisningens resurser så som läraren och läroboken? Fyller lektionsuppgifterna någon positiv eller negativ funktion enligt de tre muslimska gymnasieelevernas tolkningar? I sådana fall på vilket sätt och vad kan det bidra med? Hur framställs det i läroplanen att religionskunskap ska ta sin utgångspunkt i religionsundervisningen i jämförelse med vad som framgår i intervjuerna? Som slutsats för denna studie, kan det konstateras att muslimska elevers syn på hur deras religionsundervisning är upplagt, är positivt inställda. De är positivt inställda till lärarens framförhållning, men har skilda åsikter, både på gott och ont, vad gäller diskussionsuppgiften som har förekommit på undervisningen.

Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka tio gymnasieelevers uppfattningar om religion och religionsundervisning utifrån Gilhus och Mikaelssons teori om förståelsehorisonter och paradigm.. Denna studie är kvalitativ och i undersökningen används intervjuer av elever från årskurs 2 och 3 på en gymnasieskola. 10 elever intervjuades och deras syn på religion visar sig vara en syn på en högre makt eller Gud. De ser på religionsundervisningen som viktig, då den tar död på främlingsfientlighet och ger kunskap. Eleverna vill att undervisningen mestadels ska bestå av att lära sig om olika religioner och möte med religiösa människor. Undersökningen kan bidra till större undersökningar i ämnet, men även skapa en syn på hur några elever från en gymnasieskola ser på religion och religionsundervisning

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

The purpose of this thesis is to examine how some Swedish teachers use film and movies as a resource when they teach religious studies in upper secondary school. Three questions were created to define the main focus of the thesis namely how the teachers perceived how they used film, how they justified there use and which advantages and disadvantages they see with using film in their teaching. To be able to answer them correctly the empirical data was collected by two methods; a survey and three interviews. The empirical data was then related to previous research in the same field. The thesis concludes that the teachers use film in the classroom in many ways, including as a way to present facts about religions to the students and as a way to make it easier to understand difficult parts of the subject. They also use film as way to make the students better at understanding and discussing different perspectives of religion and ethics. The main disadvantages film has is that it take a lot of time to show a film and use it in a meaningful way. The teachers also sometimes finds it hard to find a film that suits the purpose of showing it.

<p>This is a qualitative research paper, which aims to examine how religion classes are conducted in inner-city and suburban schools. Interviews have been performed with two religion teachers, one at Grindtorp School in Alby and one at the English Gymnasium in Södermalm. There have been performed interviews with eight students, four from each school. The students have a different age, sex and religious beliefs. With these interviews we can get a better understanding how the students of today’s school think about the religious education. During the progress of the paper it became clear that the area in which students live had little impact on the way classes were conducted. What had a greater impact was the social class, which students belonged to. Students with parents with a higher education background displayed a will to move to the better schools to get a better education. Students with parents lacking higher education often chose to stay in the suburban schools where it is difficult to succeed as there are more noisy students than in the inner-city. We can also see that students how have parents with a higher education and go to better schools have a bigger respect for students with other religious beliefs.</p>