Den svenska skolan ska vara icke-konfessionell men ändå finns det ett starkt band mellan skolan och kristendomen, då kristendomen får störst utrymme på religionsundervisningen och då kristna traditioner firas i skolan. Syftet med denna uppsats var därför att utreda vad för erfarenheter, upplevelser och åsikter gymnasieelever hade kring religionsundervisningens tid- och innehållsuppdelning när det kom till olika religioner. Syftet var även att undersöka elevernas erfarenheter, upplevelser och åsikter kring vilka traditioner kopplade till religion som fanns på skolan, samt borde finnas på skolan. Genom att undersöka elevernas ståndpunkter och berättelser redogjorde jag vad eleverna hade för syn på religion, vilket perspektiv på religionsfrihet de hade och vilken form av erkännande de förväntade sig av skolan. Metoden för att komma åt elevernas erfarenheter, upplevelser och åsikter var att genomföra sex intervjuer med gymnasieelever från skolor i Uppsala. Och den teoretiska utgångspunkten var teorier om erkännandets politik. Resultaten för denna uppsats var att kristendomen, även enligt mina informanters berättelser, hade en dominerand position både på religionsundervisningen och i skolans vardag. Detta resulterade i att eleverna hade kristendomen i förgrunden, som den normativa religionen som resternde religioner jämfördes mot. De antog omedvetet det västerländska kristna perspektivet på religion, där det fanns en dikotomi mellan den teoretiska och den praktiska aspekten och där teorin värderas högre än praktiken. När det kom till religionsfrihet betonade de mer den negativa religionsfriheten. De var mer nogranna med att frihet från religion än frihet till religion skulle efterlevas i skolan. Men de tyckte att alla religioner ska få ett erkännande, då de ansåg att de skulle värderas som lika viktiga som kristendomen. Både på religionslektionen, genom att göra en rättvisare fördelning både tid- och innehållsmässigt. Och i skolan vardag, genom att antingen exkludera samtliga religioners firanden eller inkludera flera religioners traditioner.

Det här är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka hur religionskunskapslärare undervisar om sexualitet i skiljelinjen mellan att upprätthålla antidiskrimineringslagen och värdegrunden, i samband med att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Med kvalitativ forskningsintervju som metod, intervjuades fem religionskunskapslärare som undervisar på både gymnasiet och för grundskolans senare år. Därefter analyserades lärarnas utsagor utifrån toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och existentiell relationspedagogik som teoretiska ramverk i syfte att tolka vilka didaktiska aspekter, möjligheter och svårigheter som är förknippat med deras undervisning om sexualitet. Resultatet visade att det fanns många likheter i hur de bedrev sin undervisning. Samtliga lärare upplevde att det finns en spänning mellan att värna om antidiskriminering och att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Mangrant värnade de om rätten till att styra över sitt eget liv men också att det fanns nyansskillnader i vad man tryckte på i värdegrunden. Lärarna beskrev att de hanterade värdegrundskonflikter genom att markera, dra gränser mellan religionens och samhällets normer och diskutera. Vidare beskrev lärarna både didaktiska möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet inom religionsämnet och att de upplevde detta på olika sätt. För en stor del av de intervjuade fanns en gemensam nämnare i att det förekom didaktiska svårigheter förknippat med elevers negativa inställningar till homosexualitet men också om det fanns elever som tidigare varit utsatt för något. / <p>Religion</p>

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om i vilken utsträckning och i vilka sammanhang livsfrågor, etik och moral förekommer i F-3-lärares SO-undervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie och ett perspektiv hämtat i sociokulturell och ämnesdidaktisk teori. Resultatet visar i vilken utsträckning och i vilka sammanhang livsfrågor, etik och moral förekommer. Slutsatsen är att lärare behöver förstå problematiken som kan uppkomma om de inte bearbetar elevernas frågor när de dyker upp och inte heller planerar ämnesinnehållet om livsfrågor. Om lärarna inte bearbetar detta kan det leda till att eleverna inte utvecklar någon djupare kunskap om livsfrågor. Genom att arbeta varierat och ämnesövergripande skulle livsfrågor, etik och moral få den plats den behöver i undervisningen utan att de övriga skolämnena blir lidande.

I de samhällsorienterade ämnena i skolan arbetar elever med människors levnadsvillkor, alla människors lika värde och vikten av mångkulturalitet. Oavsett var i Sverige ska alla lärare arbeta mot samma mål i läroplanen. Det är inget nytt i dessa mångkulturella tider att skolorna ser olika ut beroende på vart du befinner dig i Sverige exempelvis i en mindre stad jämförelsevis mot en mindre by. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK) samt från pragmatiken. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som påverkar vad lärarna undervisar i de samhällsorienterade ämnena och om eleverna själva får möjlighet att påverka undervisningen. Denna studies underlag kommer från intervjuer med fyra olika lärare. Dessa intervjuer utfördes på deras arbetsplatser eller via mejl. Resultatet visade att majoriteten såg möjligheter med inkludering i de samhällsorienterade ämnena. De möjligheter som lärarna såg som möjligheter var om klasserna är flerspråkiga på grund av att det blir automatiskt ett mer inkluderande klimat.

Religionsundervisning finns i olika former och kontexter. Den rådande religionsundervisningen i Sverige benämns som icke-konfessionell och ska därmed vara objektiv och neutral. Syftet med vårt arbete är att granska forskning som problematiserar och diskuterar religionsundervisningens förhållande till icke-konfessionell undervisning och läraruppdraget. Uppsatsen är en latent innehållsanalys genom att materialet är sammanställt och därefter indelat i kategorier. Materialet är vetenskapligt granskat och främst hämtat från databassökningar. Resultatet visar att religionsundervisningen bidrar till att lärare finner svårigheter med att vara objektiv och neutral när den ofta utgår ifrån ett kristet perspektiv och att kristendomen dominerar i religionsundervisningen. Vidare kan den icke-konfessionella religionsundervisningen skapa ett ”vi” och ”dem” i klassrumskontexten. Genom att främja kunskaper om religion och livsåskådningar kan det få en motsatt effekt och leda till ökade fördomar.

Sedan 1969 har identitet och livsfrågor varit en av fyra underrubriker i det centrala innehållet för religionskunskap i årskurs 4–6. Trots 50 år i läroplanen har lärare skilda uppfattningar om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor ska utformas. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur lärare skulle kunna arbeta, samt de utmaningar som de möter, med identitet och livsfrågor i religionsundervisningen för årskurs 4–6 enligt aktuell forskning. I denna litteraturstudie har tidigare forskning i ämnet sammanställts och analyserats utifrån olika inklusionskriterier, så som exempelvis forskning riktat mot den svenska skolan och religionskunskap. Det analyserade materialet är till övervägande del svensk forskning där författarna är endera forskare inom områdena för didaktik och religion eller undervisande lärare inom religionskunskap.   I resultatet beskrivs flera framgångsrika arbetssätt för att lyfta identitet och livsfrågor i klassrummet, exempelvis genom att arbeta med populärkultur. Det framkommer även att en av orsakerna till att lärare tycker det är svårt att undervisa om identitet och livsfrågor är på grund av bristande kunskaper om hur ämnet ska tas upp i undervisningen, då lärarutbildningen inte förbereder dem för detta. Utifrån symbolisk interaktionism och Erikssons interaktionsteori om identitetsutveckling diskuteras hur resultatet kan kopplas samman till vår framtida roll som religionslärare i årskurs 4–6. En slutsats som dras är att vidare forskning inom ämnet behövs för att genom undervisningen främja elevers identitetsutveckling.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad lärare och präster anser är viktig kunskap inom kristendomen och vad som bör läras ut till ungdomar. Eftersom präster är betydelsefulla representanter för kristendomen ansåg vi det vara av intresse att undersöka deras uppfattningar i relation till lärares åsikter samt granska eventuella skillnader och likheter. För att undersöka dessa likheter och skillnader har två stycken frågeställningar formulerats som uppsatsen utgått från. För att under intervjuernas gång få svar på de tidigare formulerade frågeställningarna utformades fyra stycken intervjufrågor som ställdes till samtliga informanter. Den använda metoden för intervjuerna är semistrukturerade intervjuer, vilket sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys samt framework. Resultatet visade fler likheter än skillnader mellan lärare och prästers uppfattningar och att det viktigaste innehållet var relationer, upplevelser, kristen värdegrund, kristendomens särdrag och likheter i förhållande till andra världsreligioner samt förståelse. Inom dessa teman uppfattades ett flertal subteman där likheter och skillnader mellan de båda yrkesgruppernas uppfattningar om vad som är viktig kunskap kunde utrönas.

Syftet med denna studie är att utifrån ett religionsdidaktiskt perspektiv undersöka vad religionslärare på högstadiet anser om att ge elever inflytande i religionsundervisningens planering och genomförande. Samt ta del av hur lärare väljer att tolka begreppet elevinflytande. Frågorna som ligger till grund i undersökningen är följande: Vad anser lärare om att involvera elever i kursens planering? Hur tolkar lärare begreppet elevinflytande? Hur arbetar lärare med att involvera elever i undervisningen? Studien avgränsar sig till fyra högstadieskolor i Mellansverige. Metoden som har används för att få fram det empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra religionslärare. Det empiriska materialet analyserats med stöd av teorin Sociokulturella perspektivet. I resultatet får vi ta del av att det råder delade meningar om hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt att de väljer att arbeta olika med att involvera sina elever i religionsundervisningen och dess planering.

<p>This paper studies three Swedish textbooks for the A-course in religious studies, in the Swedish equivalency of high school, to see if the image of Islam and Muslims presented is diverse or homogeneous and exotic. The purpose of the study is to see whether or not the religious studies can contribute to the forming of islamophobic beliefs in pupils. Studies have shown that islamophobia is widespread in Sweden, therefore it could be interesting to see if the schools play any part in the forming or spreading of islamophobic views. The conclusion reached is that this cannot be excluded as a possibility. There are still some textbooks that present Muslims in a homogeneous and exotic manner to some degree. So it cannot be ruled out that the education, if guided by a textbook, can be a cause of a homogeneous and exotic view of Muslims, which ultimately can lead to islamophobia.</p> / <p>Den här uppsatsen undersöker tre läroböcker i religionskunskap för A-kursen i gymnasieskolan. Syftet är att se om böckerna presenterar en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och islam, och därmed även vara en möjlig orsak till bildandet av islamofobiska föreställningar hos eleverna. Undersökningar har visat att islamofobin är påtaglig i Sverige, därför kan det vara av intresse att undersöka om skolan spelar någon roll i spridandet eller bildandet av islamofobiska åsikter. Slutsatsen som nås är att detta inte kan uteslutas som möjlighet. Det finns än idag läroböcker som i viss mån presenterar muslimer som en exotisk homogen grupp. Det kan alltså inte uteslutas att religionsundervisningen, om den styrs av en lärobok, kan ge upphov till en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och som i förlängningen kan orsaka islamofobi.</p>

This paper studies three Swedish textbooks for the A-course in religious studies, in the Swedish equivalency of high school, to see if the image of Islam and Muslims presented is diverse or homogeneous and exotic. The purpose of the study is to see whether or not the religious studies can contribute to the forming of islamophobic beliefs in pupils. Studies have shown that islamophobia is widespread in Sweden, therefore it could be interesting to see if the schools play any part in the forming or spreading of islamophobic views. The conclusion reached is that this cannot be excluded as a possibility. There are still some textbooks that present Muslims in a homogeneous and exotic manner to some degree. So it cannot be ruled out that the education, if guided by a textbook, can be a cause of a homogeneous and exotic view of Muslims, which ultimately can lead to islamophobia. / Den här uppsatsen undersöker tre läroböcker i religionskunskap för A-kursen i gymnasieskolan. Syftet är att se om böckerna presenterar en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och islam, och därmed även vara en möjlig orsak till bildandet av islamofobiska föreställningar hos eleverna. Undersökningar har visat att islamofobin är påtaglig i Sverige, därför kan det vara av intresse att undersöka om skolan spelar någon roll i spridandet eller bildandet av islamofobiska åsikter. Slutsatsen som nås är att detta inte kan uteslutas som möjlighet. Det finns än idag läroböcker som i viss mån presenterar muslimer som en exotisk homogen grupp. Det kan alltså inte uteslutas att religionsundervisningen, om den styrs av en lärobok, kan ge upphov till en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och som i förlängningen kan orsaka islamofobi.