Syftet med denna undersökningen är att undersöka vad som påverkar elevernas motivation i religionsundervisning. Elever som är icke religiösa kan ha svårt att förstå meningen med religionsundervisning. Däremot finns det elever som är mycket religiösa kan känna sig omotiverade att lära sig om religion i skolan. Denna undersökningen är till för blivande lärare men även verksamma lärare. Frågan är vad som påverkar elevers motivation och engagemang i religionsundervisning. Motivation är en viktig faktor till elevernas framgång i både skolan men även livet utanför skolan. För att kunna undersöka elevers motivation och engagemang i religionsundervisning genomfördes en kvalitativ studie i vilken intervju användes som datainsamlingsmetod. För att kunna analysera materialet har jag använt mig av motivationsteorier om både inre och yttre motivation. Resultatdelen som består av vetenskapliga artiklar, litteraturen samt intervjuerna har kopplats ihop och visar det som påverkar elever motivation inom religionsundervisning beror på flera faktorer. Att elever är motiverade och nyfikna när de kan relatera till ämnesområdet och omotiverade när det gäller andra religioner som de inte har intresse av. Slutsatsen i denna studien är att elevernas motivation påverkas av olika faktorer. Ämnesområdet, undervisningsformen, lärarens relation till klassen och elevernas kulturella bakgrund är bidragande faktorer till elevernas inlärningsprocess. Denna studie pekar på olika egenskaper hos eleverna som lärare bör tänka på i samband med religionsundervisningen.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3-lärares relation till undervisning i ämnet religionskunskap. Forskningsfrågorna behandlas utifrån en kvalitativ ansats och den didaktiska triangeln som teoretiskt perspektiv med fokus på relationerna mellan innehåll, lärare och elev, och de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Resultatet påvisar likheter och skillnader i lärares relation till undervisning i religionskunskap. Slutsatsen är att olika lärare fokuserar på olika kunskaper och förmågor i religionskunskap, vilket inte ger en likvärdig undervisning. Däremot använder lärare varierade arbetssätt, har en progression i arbetet, och är positiva till religionskunskap och uppfattar ämnet som viktigt.

Denna kunskapsöversikt lyfter de utmaningar som lärare i religionskunskap möter i en sekulär såväl som mångkulturell och mångreligiös samhälle. Vidare belyses hur de kan bemötas i syfte för att skapa tolerans och förståelse. Översikten utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka vanligt förekommande utmaningar finns det för lärare inom religionskunskapsundervisningen och vad beror det på enligt forskning? Vad menar forskningen är det effektivaste sättet att ta sig dessa typer av utmaningar i klassrummet?  Översikten sammanställer resultaten av åtta vetenskapligt granskade studier, det vill säga en avhandling och sju artiklar. Vi har tagit inspiration från Nilholms (2017) SMART metod för hur vi skulle framställa kunskapsöversikten. Metoden är ett sätt att systematiskt genomföra forskningsöversikter samt ge en överblick av det valda ämnesområdet. Det ger en övergripande beskrivning hur författaren kan gå tillväga i sökningen, kartläggningen och analysen av tidigare forskning (ibid. ss. 42-43).  Resultatet av den insamlade forskningen visar att religionskunskap läraren ställs inför en rad olika utmaningar. Dessa hinder är bland annat baserad på lärarens egna kompetens såväl som elevernas kritik av religion och fördomar. Forskningen pekar också på vilka möjligheter det finns för att bemöta dessa utmaningar. Det redogör för metoder som kan tillämpas i undervisningen såsom religionsdidaktik, diskussioner och studiebesök.

In this knowledge overview the aim is to discover possible ways for teachers in the REfield to uphold an objective and neutral position in teaching RE in Sweden. We wouldlike to point out that this article does not conduct our own research, but we have compiledand analysed other researchers' work. With this in mind a broad perspective is presentedto give a wide overview of the matter at hands. It will depart from ten different academicarticles and a few chapters of books of relevance for this knowledge overview. We willlook at the current syllabus of RE in the Swedish high school as well as the value ground.These may come across as ambiguous, and we will point out critical points made in them.We also look at Sweden's Lutheran history, which we found is key to understanding thepresent steering documents. We present concrete didactic perspectives to the matter andhow these could be interpreted in the classroom, this from both national and internationalperspectives. Finally, a discussion is presented regarding the possibilities that exist withinthe concept of objectivity that concludes whether this is achievable or not. In this we havefound that there is not one clear answer, rather multiple perspectives that can be viewedand considered in teaching. To conclude we find that this subject can be further developedand researched to be able to present a larger and more extensive result and discussionconcerning this rather abstract and complex concept that is objectivity in education.

Detta arbete är en kunskapsöversikt som granskar och tolkar forskning kring ett identitetsskapande för elever på grundskolan. Under arbetets gång har vi sökt forskning kring sociala strukturer som till exempel skolan. Forskningen har också innefattat styrdokumentens historia och dess formuleringar. Vi försökte förankra den forskning med vår problematisering och presentera argument som var relevanta för det identitetsskapande vi undersökte. Därefter skapade vi två frågeställningar som vi skulle ta hänsyn till; Vad visar forskning om hur religionskunskap kan främja eller hämma ett identitetsskapande för elever i den svenska grundskolan? Vad visar forskning om hur läroplanens formuleringar om identitet och värderingar påverkar den undervisning som lärarna bedriver i den svenska grundskolan? Vi har valt att undersöka dessa frågor för att vi som lärare ska kunna, på ett så bra sätt som möjligt, hantera ett pluralistiskt och mångkulturellt klassrum. Vår forskning hämtades via sökbaser som ERC, ERIC via EBSCO, ERIC via ProQuest och SwePub. Utöver det har vi även tagit del av olika författares avhandlingar, artiklar och bokkapitel. Utifrån detta stoff kunde vi se liknande mönster som var avgörande vid ett identitetsskapande för elever. Forskning visade att elever med en religiös identitet ofta tvingades till att dölja den inför sina klasskamrater för att inte bli exkluderade ur gruppen eller förlöjligade. Forskning visade även att Sverige har blivit och är mer pluralistiskt och mångreligiöst än tidigare, vilket skapar en spänning med den utveckling styrdokumenten samt läro- och kursplaner har följt. Samtidigt vill vi poängtera att forskningen inom ämnet är begränsat och behöver utökas för att presentera ett rättvist resultat. Vi valde trots detta ändå att studera och analysera ämnet eftersom vi anser att det är väsentligt för framtida lärare att ta hänsyn till de konsekvenser identitetsskapandet kan få för eleverna i klassrumssituationer.

Ur ett didaktiskt perspektiv så är det nu mera viktigt för alla lärare att kunna diskutera sexualitet, samtycke och relationer. Denna studie syftar till att genomföra en komparativ innehållsanalys av två motioner med syftet att reglera eller förbjuda pornografin. Syftar är inte på att argumentera mer för ett partis motion än den andra. Syftet är att analysera motionernas centrala argument. Frågeställningarna är, Vad definieras som pornografi i motionerna? Där visar analysen att Kristendemokraterna definierar pornografi som våld och Vänsterpartiet definierar pornografi som makt och våld. Frågeställning nummer två löd vad ställer respektive parti för krav i sina motioner? Analysen visar att båda partierna kräver utredningar av pornografi och lagarna som rör pornografin. Frågeställning nummer tre löd vad har respektive motion för unika argument? Vänsterpartiets unika argument handlar om rasism inom pornografin. Varav Kristdemokraternas unika argument handlar om skillnaderna mellan könen. Studien avslutas med att diskutera dess relevans för religionsundervisning.

Denna studie syftade till att undersöka huruvida det är skillnader i undervisningen i religionskunskap för årskurserna 4-6 beroende av om elevgruppen har en hög eller låg andel elever med utländsk bakgrund. Studien utgick från intervjuer av sex lärare med varierad erfarenhet av elever med utländsk bakgrund och utgick från en hermeneutisk ansats. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades efter utförandet genom en tematisk analys där temana baserades på genomgående och återkommande stoff i intervjuerna. Resultatet visade på att i elevgrupper med hög andel elever med utländsk bakgrund hamnade lärarnas fokus på att få alla elever att nå grundläggande kunskaper medan i elevgrupper med låg andel elever med utländsk bakgrund kunde lärarna lägga större fokus på att få eleverna att nå de högre kunskapsmålen. / <p>Godkänt datum 2021-06-10</p>

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om språkutvecklandearbetssätt i samhällsorienterade ämnen. I vårt arbete har vi valt att fokusera på årskurserna 6–9. Vad säger forskning om språkutvecklande undervisning i samhällsorienterande ämnen i den svenska skolan? Vidare så undersöks det i arbetet vad forskning säger om språkutvecklande arbetssätt i den svenska skolan. Den svenska skolan är inte likadan som den har varit. Klassrummet idag präglas av en stor mångfald. Det gäller inte minst elevernas språkliga bakgrund men även dess kulturella bakgrund. En sökmetod har genomförts för att leta fram relevant litteratur till vårt arbete. Några av de slutsatser som har gjorts är att interaktion mellan elever är en central del i språkutvecklingen. Genom interaktion så kan man föras in i ämnesspråket med hjälp av olika språkliga aktiviteter.

Abstract In this work, ten articles will be presented where their common denominator is the curriculum in relation to the subject religion and how the subject is put into practice with a focus on the Swedish compulsory school. Text analyses have been made to distinguish the result of the various articles on which the work is based on. The curriculum must be non-denominational but at the same time rest on a Christian foundation, which therefore becomes a question of interpretation. The result show that religious education should be neutral and objective, but that external factors can affect the teaching.

I dagens samhälle diskuteras religion i olika sammanhang, i skolor, debatter, vardagslivet och arbetslivet. Religionskunskapsundervisningen har genom åren förändrats i takt med att samhället blivit allt mer mångkulturellt. I synnerhet kan det vara utmanande att inkludera alla elever i klassrum, som karaktäriseras av många religioner. Syftet med studien grundar sig i att undersöka och diskutera på vilka sätt och med vilka strategier en inkluderande religionskunskapsundervisning kan utformas på. Syftet grundar sig även till att undersöka och diskutera ifall begreppsparet safe space och brave space kan bidra till en diskussion om inkluderande undervisning i religion. Den metod som använts för att besvara dessa frågeställningar är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna görs med fem grundskollärare. Resultatet visar att religionskunskapsundervisning är en större utmaning än vad vi kunnat föreställa oss. Strategierna för skapandet av ett inkluderande klassrum, är olika beroende på lärare och dess elevgrupp. Vissa lärare följer endast läroplanen och det som framkommer i det centrala innehållet vid planeringar av undervisningssekvenser. Medan andra lärare anpassar det centrala innehållet utifrån elevgruppen. Dessutom kan begreppsparet safe space och brave space generera till ett inkluderande klassrum.