<p>Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.</p><p>Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.</p><p>Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen.</p> / <p>Islam is one of the religions in the world and has millions of followers around the world. However, it has been argued that Islam rarely gets portrayed impartially in for example mass media and education. The objective of this essay is to understand how Swedish Muslim high school students experience the presentation of Islam in religious education. Empirical data have been collected by means of analysis of textbooks, focus group interview and one- to- one in-depth interviews. Principal findings of the study suggest that Swedish Muslim high school students consider that, in general, Islam gets portrayed fairly in religious education. However, the shortcomings pointed out by the students included in the study of religious education, in terms of how Islam is portrayed, are ethnocentricity as well as marginalisation and dissociation.</p>

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt. Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser. Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen. / Islam is one of the religions in the world and has millions of followers around the world. However, it has been argued that Islam rarely gets portrayed impartially in for example mass media and education. The objective of this essay is to understand how Swedish Muslim high school students experience the presentation of Islam in religious education. Empirical data have been collected by means of analysis of textbooks, focus group interview and one- to- one in-depth interviews. Principal findings of the study suggest that Swedish Muslim high school students consider that, in general, Islam gets portrayed fairly in religious education. However, the shortcomings pointed out by the students included in the study of religious education, in terms of how Islam is portrayed, are ethnocentricity as well as marginalisation and dissociation.

I oktober 2010 fastställde regeringen en ny läroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkställas under hösten 2011. När det gällde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem världsreligionerna skulle få lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara på kristendomen även fortsättningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta är en viktig fråga att belysa då Sverige är och fortsätter att bli allt mer mångkulturellt. Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jämföra vad representanter från de åtta riksdagspartierna i Sverige ansåg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjälp av intervjuer fick vi tillgång till partiernas ståndpunkter gällande dessa frågor. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus på kristendomen var bra samt att de ansåg att lärare borde fokusera mer på kristendomen än övriga religioner i religionsundervisningen. Vidare höll det rödgröna blocket (S, V och MP) före att den nya kursplanen i religionskunskap inte var bra samt att lärare bör fokusera lika mycket på alla fem världsreligionerna i religionsundervisningen. / 2010ht4677

Syftet med detta arbete är att granska huruvida elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen, samt hur lärarnas undervisningsmetoder arbetas med inom religionsundervisningen. Vi ville undersöka hur elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen och hur samspelet mellan eleverna och läraren är. Vi undersökte även vilka metoder läraren använder sig av inom religionsundervisningen, men även för att etablera relationer till eleverna. Vi har i denna uppsats arbetat med två kvalitativa arbetsmetoder, då vi intervjuade lärare och elever, men också observerade de på religionsundervisningen. Denna studie gjordes på tre grundskolor och vi intervjuade sammanlagt tre lärare och sex elever. På varje skola intervjuade vi en lärare och två elever. Det visade sig att lärarens uppfattningar inte alltid stämde överens med beskrivningen från eleverna. Lärarna försöker vara innovativa i sin undervisning samt att de försöker inkludera alla elever, men att undervisnings upplägget och materialet inte motsvarar elevernas önskemål och åsikter.

This is a qualitative research paper, which aims to examine how religion classes are conducted in inner-city and suburban schools. Interviews have been performed with two religion teachers, one at Grindtorp School in Alby and one at the English Gymnasium in Södermalm. There have been performed interviews with eight students, four from each school. The students have a different age, sex and religious beliefs. With these interviews we can get a better understanding how the students of today’s school think about the religious education. During the progress of the paper it became clear that the area in which students live had little impact on the way classes were conducted. What had a greater impact was the social class, which students belonged to. Students with parents with a higher education background displayed a will to move to the better schools to get a better education. Students with parents lacking higher education often chose to stay in the suburban schools where it is difficult to succeed as there are more noisy students than in the inner-city. We can also see that students how have parents with a higher education and go to better schools have a bigger respect for students with other religious beliefs.

Föreliggande studies övergripande syfte har varit att undersöka vilka attityder gymnasieelever i den svenska skolan har till religionsämnet i skolan och vilka generella attityder de har till andra aspekter av religion och kunskap om religion samt att undersöka vilka samband som råder mellan attityderna. Metoden för genomförandet av studien har varit kvantitativ och tillvägagångssättet för insamling av datamaterial har varit gruppenkäter. Alla gymnasieelever som deltog i studien gick på en och samma mångkulturella skola som var belägen i en av Stockholms förorter. Sammanlagt deltog 84 gymnasieelever i studien. Statistiskprogrammen Excel och SPSS har fungerat som verktyg för att organisera materialet och stapeldiagram, korstabeller och korrelationsanalyser har använts för att analysera och tolka resultatet. Uppsatsen har kunnat konstatera att eleverna uppvisat övervägande positiva och i andra hand neutrala attityder gentemot religionsämnet i skolan och att endast en mindre andel av eleverna intagit en negativ attityd. Studien har även kunnat påvisa att det råder ett genomgående positivt samband mellan elevernas attityder till religionsämnet i skolan och elevernas generella attityder gentemot religion och till kunskap om religion. En tydlig skillnad har även påvisats gällande elevernas attityder beroende på om eleverna anser sig vara religiösa eller inte där eleverna med religiös bakgrund övervägande visat på mer positiva attityder gentemot religionsämnet och andra allmänna aspekter av religion än de som inte anser sig vara religiösa. Studien har kunnat konstatera att det för framtida forskning framstår som relevant att ytterligare undersöka hur elevernas attityder till religionsämnet i skolan och andra aspekter av religion i samhället påverkas av att eleverna har en religiös bakgrund respektive en icke-religiös bakgrund.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares upplevelser av att arbeta hbtq-inkluderande i religionsundervisningen för årskurs 4–6. Studien har en kvalitativ metodansats, och för datainsamling har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju grundskollärare som undervisar i religionskunskap för årskurs 4–6. Respondenterna för studien valdes ut genom ett målstyrt urval i form av ett kriteriestyrt sådant. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys, för att belysa betydelsebärande teman i respondenternas upplevelser. Analysen utgår från ett queerteoretiskt perspektiv, där de centrala begreppen heteronormativitet, den heterosexuella matrisen samt performativitet aktiverats som analysverktyg. Heteronormativitet belyser de normer som upprätthåller bilden av allmän heterosexualitet. Den heterosexuella matrisen är en förståelseram som bygger på kulturella antaganden om de två genusidentiteterna man och kvinna. Performativitet syftar till handlingar, främst språkliga, som reproducerar socialt fastställda normer. Resultaten visar att samtliga lärare upplever att hbtq-inkludering är viktigt i såväl religionsundervisningen som i all övrig undervisning. Lärarna upplever även att heteronormativiteten är synlig i skolmiljön, och är något som bör problematiseras. Lärarna gav uttryck för att heteronormativiteten i undervisningen ifrågasätts genom det egna språkbruket, och genom diskussioner kring normer och stereotypa föreställningar. Samtliga lärare upplever också att det finns brister i läromedel vad gäller hbtq-inkludering och representation, och att det krävs kompletterande material för att alla elever ska inkluderas i undervisningen.

Denna semistrukturerade intervjustudies syfte är att undersöka vilken uppfattning elever har av buddhismen samt hur de fått denna uppfattning. Studiens resultat baseras på fem intervjuer med elever som går i åk 6. Frågorna denna studie besvarar är vad elever kan om buddhismen, hur de har lärt sig det de kan, både genom skolan och privat samt varför de tycker det är viktigt att lära sig om buddhismen. Denna studie bidrar även med kunskap om hur pedagoger kan arbeta i skolan för att eleverna ska nå kunskaper av religioner samt förstå att religioner, i detta fall buddhismen, kan levas och uttryckas på olika sätt, som läroplanen föreskriver. Eleverna intervjuades enskilt om sina uppfattningar av buddhismen och en analys har genomförts av de resultat intervjusvaren bidrog med. Mina teoretiska utgångspunkter i studien har varit Grimmitts teori om att lära om eller lära av religion samt Deweys syn på erfarenhet. Mitt resultat visar att eleverna i skolan främst lär sig om buddhismen men att elevers privata upplevelser i samband med skolans undervisning kan leda till kunskaper av religionen. Att detta framkom ledde mig till slutsatsen att eleverna behöver få fler erfarenheter av religionen i undervisningen vilket möjliggör att eleverna lär sig av buddhismen. Baserat på uppsatsens resultat förs en konsekvensdiskussion i uppsatsens slutkapitel.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning av hur svenska religionslärare ser på sitt ämnes roll i ett mångreligiöst samhälle, samt hur de ser på de förändringar som genomförts i kursplanen samt hur de gör för att uppfylla läroplanenernas krav på objektivitet. Många lärare menar att ämnet har utökats med nya moment, såsom religion i förhållande till vetenskap, men att tiden för kurserna inte utökats. Resultatet har därför enligt en lärare blivit mindre tid till fördjupning. Alla lärare i undersökninge säger att man försöker behandla alla religioner rättvist och neutralt, men man menar samtidigt att det gäller att vara medveten om att man aldrig helt kan uppnå neutralitet.

Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar: · Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands? · Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands? · Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen? Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand.