Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer på familjecentraler arbetar med att identifiera och hantera våld i nära relationer hos mödrar de möter och deras barn. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod. Sex enskilda intervjuer med kuratorer på familjecentraler från fem olika kommuner i Mellansverige genomfördes. Empirin analyserades med hjälp av positioneringsteori samt begreppet etisk stress. I resultatet påvisade kuratorerna komplexiteten i att bemöta våld i nära relationer. Ett starkt mönster i resultatet är att kuratorerna använder sig av en rad olika strategier i samtal med våldsutsatta. Andra faktorer som påverkar kuratorernas bemötande är deras kunskap och erfarenhet kring ämnet våld i nära relationer samt organisatoriska förutsättningar. Resultatet visar vidare att i kuratorernas roll finns en motstridighet gällande att verka stödjande och skapa allianser men samtidigt behöva förhålla sig till sin anmälningsskyldighet. För att skapa och upprätthålla allianser använder sig kuratorerna av olika strategier. Kuratorerna arbetar på olika sätt för att identifiera våld, vilket inkluderar att ställa frågor på rutin eller vid indikation. Slutsatsen visar att det är komplext för kuratorerna att upptäcka och bemöta våld, samt att motstridigheten i deras roll skapar gråzoner. Slutsatsen påvisar också att kuratorerna har effektiva strategier för att bemöta väl identifierat våld, men att effektiviteten i strategierna de använder för att identifiera våldet varierar. / The aim of this study was to examine how counselors working at family centers strive to identify and handle domestic violence experienced by mothers they meet and their children. To achieve the aim of the study a qualitative method was used. Six individual interviews with counselors working at family centers in five different municipalities in the middle part of Sweden were performed. The material was analyzed using positioning theory and the concept of ethical stress. The result casts a light on the complexity of managing domestic violence. A pattern shown in the result is how the counselors use an array of different strategies when working with victims of violence. Something that affected how the counselors handled meeting victims of abuse was their knowledge and experience surrounding the subject of domestic violence and organizational circumstances. The results also show how there is a contradiction embedded in the role of the counselor regarding them working to support victims of domestic violence and working to create alliance but at the same time having an obligation to make reports of concern when necessary. The counselors use different strategies to create and uphold alliances. Furthermore, they also work in different ways to identify violence, which includes having a routine where questions about violence are asked or asking questions about violence only when violence is indicated. The conclusion shows that it is a complex task to discover and handle violence, and that the contradiction in the role of the counselor creates grey areas. Additionally, the conclusion shows that the counselors have effective strategies to handle violence that has been identified, but the level of effectiveness of their strategies connected to identifying violence varies.

Abstrakt Bakgrund: Vid misstanke eller kännedom om att barn far illa ska sjuksköterskor enligt lag göra en orosanmälan till socialnämnden (SFS 2001:453). Tusentals barn far illa i Sverige varje år. De utsätts för fysiskt eller psykiskt våld eller lever i missförhållanden. I vården möter sjuksköterskor barn på olika sätt och har möjlighet att fånga upp dessa barn. Sjuksköterskor har med andra ord goda förutsättningar att hjälpa barn som far illa. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka erfarenheter som hindrar sjuksköterskan att göra en orosanmälan. Metod: En litteraturstudie har genomförts och 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. Resultat: Det framkom olika faktorer som påverkar sjuksköterskors beslut och dessa faktorer redovisas i två huvudteman och tre underteman. Huvudteman: Kunskapsbrist och Bristande samverkan. Underteman: Osäkerhet, kommunikation och samverkan. Nyutexaminerade sjuksköterskor saknar kunskap om barn som far illa. Även arbetslivserfarenhet, ålder, att ha egna barn och personliga egenskaper påverkar anmälningsbenägenhet. Misstron till myndigheter var även en bidragande faktor till att avstå från att anmäla. Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer utbildning rörande barn som far illa. Bättre samverkan i team och även reflektion på arbetsplatsen efterfrågas. Återkoppling från socialtjänsten var också något flertalet av sjuksköterskor hade uppskattat. Detta på grund av oron över barnets situation, men även kring beslutet att anmäla. Bättre samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att öka anmälningsfrekvensen behövs. / Abstract Background: In case of suspicion or knowledge that a child is in danger, a nurse must, according to law, make a report of concern to the social services committee (SFS 2001: 453). Children suffer badly all over the world every year; they are exposed to physical and psychological violence, or live in abusive conditions. In care, the nurse meets children in different ways, and has the opportunity to acknowledge these children. In other words, the nurse is well suited to help these children. Aim: The aim of the literature study is to investigate experiences that prevent the nurse from reporting a concern. Method: A literature study has been conducted and 12 scientific articles with a qualitative approach have been analyzed. Result: Various factors emerged that influenced the nurse when making a decision about a report of concern, and these factors are presented two main themes and three sub-themes. Main themes: Lack of knowledge and lack of cooperation. Subthemes: Uncertainty, communication and cooperation. Newly graduated nurses lack knowledge about children who are being abused. Work experience, age, having children of your own, and personal characteristics also affect the propensity to report concern. Distrust of authorities was also a contributing factor in refraining from reporting. Conclusion: Nurses are in need of further education about children in abusive environments. Better collaboration in teams and reflection in the workplace are suggested. Feedback from the social services was also something most of the nurses would have appreciated. This is due to concerns about the child's situation but also about the decision to report. Better cooperation between the social services and the healthcare system is needed to increase the reporting frequency.

This study aimed to investigate primary school teachers' experiences of mandatory reporting and the need for support in the reporting situation. The study was based on semi-structured interviews with seven professional primary school teachers which were qualitatively analyzed using thematic analysis. The results showed that primary school teachers experienced mandatory reporting as a self-evident legal obligation, but which in practice was perceived to have an unclear application. Furthermore, the primary school teachers experienced a lack of cooperation with the social service, which negatively affected the work with mandatory reporting, while solidarity in the workplace had a positive impact. The results were discussed based on developmental ecological systems theory and highlighted the importance of the interaction between different system levels for teachers' experiences and handling of mandatory reporting. / Studiens syfte var att undersöka lågstadielärares upplevelser av anmälningsplikten och stödbehov i anmälningssituationen. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma lågstadielärare som analyserades kvalitativt med tematisk analysmetod. Resultaten visade att lågstadielärare upplevde anmälningsplikten som en självklar legal skyldighet men att dess tillämpning i praktiken upplevdes oklar. Vidare framkom att lågstadielärare upplevde en bristfällig samverkan med socialtjänsten som påverkade arbetet med anmälningsplikten negativt, medan stöd och gemenskap på den egna arbetsplatsen upplevdes viktig för förmågan att hantera anmälningsplikten. Resultaten diskuterades utifrån utvecklingsekologisk systemteori och belyste betydelsen av samspelet mellan olika systemnivåer för lärares upplevelser och hantering av anmälningsplikten.