Typically, a real-time system consists of a controlling system (i.e., a computer) and a controlled system (i.e., the environment). Real-time systems are those systems where correctness depends on two aspects: i) the logical result of computation and, ii) the time in which results are produced. It is essential to guarantee meeting timing constraints for this kind of systems to operate correctly. Missing deadlines in many cases -- in so-called hard real-time systems -- is associated with economic loss or loss of human lives and must be avoided under all circumstances. On the other hand, there is a trend towards consolidating software functions onto fewer processors in different domains such as automotive systems and avionics with the aim of reducing costs and complexity. Hence, applications with different levels of criticality that used to run in isolation now start sharing processors. As a result, there is a need for techniques that allow designing such mixed-criticality (MC) systems -- i.e., real-time systems combining different levels of criticality -- and, at the same time, complying with certification requirements in the different domains. In this research, we study the problem of scheduling MC tasks under EDF (Earliest Deadline First) and propose new approaches to improve scheduling techniques. In particular, we consider that a mix of low-criticality (LO) and high-criticality (HI) tasks are scheduled on one processor. While LO tasks can be modeled by minimum inter-arrival time, deadline, and worst-case execution time (WCET), HI tasks are characterized by two WCET parameters: an optimistic and a conservative one. Basically, the system operates in two modes: LO and HI mode. In LO mode, HI tasks run for no longer than their optimistic execution budgets and are scheduled together with the LO tasks. The system switches to HI mode when one or more HI tasks run for more than their conservative execution budgets. In this case, LO tasks are immediately discarded so as to be able of accommodating the increase in HI execution demand. We propose an exact test for mixed-criticality EDF, which increases efficiency and reliability when compared with the existing approaches from the literature. On this basis, we further derive approximated tests with less complexity and, hence, a reduced running time that makes them more suitable for online checks.:Contents 1. Introduction 1 1.1. Motivation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 1.2. Contributions . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1.3. Structure of this Thesis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 2. Concepts, Models and Assumptions 7 2.1. Real-Time Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2.1.1. Tasks Models . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.2. Scheduling Policies . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.2.1. Feasibility versus Schedulability . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2.2.2. Schedulability Test . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.3. Mixed-Criticality Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.4. Basic Nomenclature . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 2.5. The Earliest Deadline First Algorithm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 2.5.1. EDF-VD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 2.5.2. Mixed-Criticality EDF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 2.5.3. Demand Bound Function . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 3. Related Work 17 3.1. Uniprocessor Scheduling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 3.1.1. Uniprocessor Scheduling Based on EDF . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 3.2. Multiprocessor Scheduling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 3.2.1. Multiprocessor Scheduling Based on EDF . . . . . . . . . . . . . . . . 20 4. Introducing Utilization Caps 23 4.1. Introducing Utilization Caps . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 4.1.1. Fixed utilization caps . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 4.1.2. Optimized utilization caps . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 4.2. Findings of this Chapter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 5. Bounding Execution Demand under Mixed-Criticality EDF 29 5.1. Bounding Execution Demand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 5.2. Analytical Comparison . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 5.2.1. The GREEDY Algorithm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 5.2.2. The ECDF Algorithm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 5.3. Finding Valid xi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 5.4. Findings of this Chapter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 6. Approximating Execution Demand Bounds 41 6.1. Applying Approximation Techniques . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 6.2. Devi’s Test . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 6.2.1. Per-task deadline scaling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 6.2.2. Uniform deadline scaling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 6.2.3. Complexity . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 6.3. Findings of this Chapter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 7. Evaluation and Results 49 7.1. Mixed-Criticality EDF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 7.2. Obtaining Test Data . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 7.2.1. The Case Di = Ti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 7.2.2. The Case Di ≤ Ti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 7.3. Weighted schedulability . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 7.4. Algorithms in this Comparison . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 7.4.1. The EDF-VD and DEDF-VD Algorithms . . . . . . . . . . . . . . . . 51 7.4.2. The GREEDY algorithm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 7.4.3. The ECDF algorithm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 7.5. Evaluation of Utilization Caps . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 7.5.1. 10 tasks per task set . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 7.5.2. 20 tasks per task set . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 7.5.3. 50 tasks per task set . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 7.5.4. Comparison of runtime . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 7.6. Evaluation of Execution Demand Bounds . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 7.6.1. Comparison for sets of 10 tasks . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 7.6.2. Comparison for sets of 20 tasks . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 7.7. Evaluation of Approximation Techniques . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 7.7.1. Schedulability curves . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 7.7.2. Weighted schedulability . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 7.7.3. Comparison of runtime . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 7.8. Summary . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 8. Conclusion and Future Work 77 8.1. Outlook/Future Perspectives . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Bibliography 83 A. Introduction 91 A.1. Multiple Levels of Criticality . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 A.1.1. Ordered mode switches . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 A.1.2. Unordered mode switches . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 B. Evaluation and Results 95 B.1. Uniform Distribution for Task Periods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Att bedöma hur mycket resurser man ska lägga på ett uppdrag är inte alltid lätt. Det finns åtskilliga metoder att på ett kvalificerat sätt ställa upp ett anbud och en prognos på vad uppdraget kommer att kosta, en av dessa metoder är erfarenhetsåterkoppling. Med hjälp av erfarenhetsåterkoppling finns det möjlighet att lokalisera nyckeltal som är utslagsgivande för anbudsprocessen. Dessa nyckeltal är givande att känna till innan anbudet läggs fram för att veta om uppdraget är lönsamt i den nuvarande formen eller behöver justeras. För entreprenörer finns det hjälpmedel som till exempel ÅF:s lilla prisbok, men för konsulter så saknas till viss del hjälpmedel. En del konsulter jobbar med individuell erfarenhetsåterkoppling men det krävs ofta några år i branschen för att skapa sig den erfarenhet som behövs. Dessutom har företagets övriga medarbetare sällan möjlighet att ta del av denna information på ett smidigt sätt. Syftet med examensarbetet var därför att sammanställa en erfarenhetsbank av tidigare färdigställda uppdrag och utveckla nyckeltal som kan användas till framtida anbudsförfrågningar. De frågeställningar som tagits fram för detta examensarbete var: · Vilka nyckeltal är relevanta för kommande anbud? · Finns det korrelation och samband mellan dessa nyckeltal samt hur påverkas nyckeltalen av parametrarna? · Vilken typ av uppdrag ger störst marginal, utifrån projekteringsfas, objekttyp, teknisk komplexitet och huruvida det var en om- eller nybyggnad? Examensarbetet behandlar erfarenhetsåterkoppling från ett konsultperspektiv inom projekteringsskedet i byggprocessen. De resultat som framtagits har gjorts med hjälp av Tyréns interna ekonomisystem och en enkätundersökning där uppdragsansvariga fick svara på frågor om sina uppdrag. Undersökningen resulterade i ett antal samband som visar på hur parametrar som objekttyp, teknisk komplexitet och bruttoarea påverkar uppdragets totala tid, marginal, mm. Dessutom utvecklades ett anbudsvektyg som kan användas som en indikation för kommande anbud. De slutsatser som kunnat göras i examensarbetet är bland annat att parametern tekniska komplexitet har en stor inverkan på tre av fyra nyckeltal marginal, total tid och TPR. För ekonomisk marginal hade varken objekttyper eller projekteringsfas lika stor inverkan på det den slutliga marginalen. Det visade sig även att om- och nybyggnation hade stor inverkan på de fyra nyckeltalen TPR, marginal, total tid och TPm2. / Determining how much time and resources ought to be committed on a certain project is not an easy task. There are several of different methods that can be used achieve a solid approximation for a tender, and one of these is by using experience feedback. It is possible, through the use of experience feedback, to construct key ratios based on previously completed project. These key ratios could then be of significant help in upcoming tender process. For estimating the construction cost, builders can use tools such as ÅF:s lilla prisbok. But these types of tools are not as common practice for the consultants planning the construction. This leads us to the purpose of this thesis, which is to collect and set up a database of previously completed projects and from this database develop key ratios that can be used in upcoming tenders. The questions posed by this report was: · Which key ratios are most relevant for upcoming tenders? · Are there any correlations and connections between these key ratios and how are these key ratios affected by the parameters? · Which type of project generates the greatest financial margin, based on design phase, the type of object that was designed, technical complexity and whether the project is a new construction or a reconstruction. This thesis looks at experience feedback from the perspective of a consultant firm working with the planning of buildings and infrastructure. All the results were collected through the use of Tyréns internal economy system as well as a survey were project leaders had to answer questions about the project that they had been in charge of. This investigation resulted in a number of correlations and connections that showed how certain parameters such as technical complexity affected the project total time, profit and so on. A tender approximation tool was created based on data gathered from previously finished projects. Finally, the conclusions that were drawn in this report was, among other things, that the level of technical complexity has a significant effect on three of the four key ratios analysed in this report. These three key ratios were financial margin, total time and time per design plan. The financial margin was not affected by neither the type of object that were designed nor the phase of the design process. The report also concludes that all four key ratios were considerably affected by whether the project is a new construction or a reconstruction.

Concrete is essential for the construction industry with characteristic properties that make it irreplaceable in some aspects. However, due to the large volumes consumed and the energy intense cement clinker production it also has a notable climate impact. In order to reach the international and national sustainability goals it is therefore important to reduce the climate impact of concrete structures. There are many ways to influence the environmental impact of concrete and a detailed analysis is one of the actions that could push the industry and the society towards a sustainable development. The purpose of this research is to evaluate the environmental impact of concrete structures and the built environment and to highlight the possibilities to reduce that impact with choice of concrete mix and innovative design solutions. A life cycle assessment (LCA) was carried out to analyze the environmental impact of two thin façade solutions with innovative materials and to evaluate influences of different greenhouse gas reducing measures on concrete bridges. The influence of supplementary cementitious materials (SCM) in terms of climate impact and durability was also analyzed. The results indicate that SCMs have a twofold effect on the climate impact of reinforced concrete structures. Not only do they reduce the greenhouse gases through cement clinker replacement but also by an improvement of durability regarding chloride ingress. Currently, this is not considered in the regulations, which makes it difficult to foresee in LCA at early design stages. The results also show great possibilities to reduce the climate impact through different measures and design alternatives and the need for further development of products and solutions. / <p>QC 20171002</p>

Circular Economy (CE) is a sustainable systematic approach to industrial processes which aimsto replace our linear ‘take, make, waste’ economic model with one where resources are kept in productive useas long as possible,and waste is minimized. As the construction industry is one of the most polluting andleast resource efficient sector, it could greatly benefit from CE. In this qualitative study, to contribute toward the CE in the construction research areawe examined five prominent Swedish construction firms and their ongoing transition to become circular.The research is based on existing literature followed by the analysis of corporate documents and interviews.As our key findings, we identified thatthe adoption of the concept is still in the early stages but has gained pace in the last few years, and it is mainly motivated by societal and regulatory drivers. We found that the sector currently focuses on better resource and waste management, but we also identified unique challenges to conquer. We conclude that tomake CE work in the Swedish construction industry allthe stakeholders in the sector have to work together.

Textilindustrin står inför nya utmaningar till följd av den ökande globala textilkonsumtionenoch den ökande avfallsmängden. På grund av bomullens resursintensiva och miljöfarligaproduktion ökar förväntningarna att kunna möta framtidens textilefterfrågan med mindreresursintensiva och mer miljövänliga alternativ. Idag saknar vi en storskalig svensktextilåtervinning och det ökade textilavfallet kan samtidigt hanteras med hjälp av cirkulärekonomi. Genom en uppskalning av en kemisk återvinningsprocess utan stora materialförlusterkan hållbarare alternativ till bomull erhållas samtidigt som textilavfallet hanteras på ett effektivtsätt. Återvinningsprocessen omvandlar bomull till dissolvingmassa (en typ av textilmassa) förviskosproduktion. Därför undersöker vi i detta projekt vilka problem som finns och anger vårarekommendationer för att kunna realisera en sådan textilåtervinning för svenska textilflöden påen större skala, sett ur ett resurseffektivitets- och miljöperspektiv.Vi har genomfört ett kvalitativt projekt med stor vikt på litteratur. Kompletterande intervjuerhar genomförts för att identifiera och kartlägga olika steg i återvinningscykeln. Dessutom hartextilindustrins utveckling analyserats. Utifrån analysen har slutsatser dragits om hur framtidenssituation kan bli för cellulosabaserade textilier. Insamling, sortering, mekanisk och kemiskåtervinning har identifierats som huvudkomponenter och vår slutsats är att dessa behöverutvecklas gemensamt för en fungerande, resurseffektiv och miljövänlig textilåtervinning. Dettagörs för att undvika olika flaskhalsar i återvinningscykeln. Därmed kan en cirkulär ekonomiuppnås. Utifrån analysen konstateras att textilindustrin ändrar karaktär och blir allt merkemibaserad, likt ett bioraffinaderi, där man tar tillvara på alla restprodukter. / The textile industry is facing new challenges as a result of increasing global textile consumptionand the increasing volume of waste. Due to the resource-intensive and environmentallyhazardous production of cotton, expectations are increasing to meet future demand for textileproducts with less resource-intensive and more environmentally friendly alternatives. Todaywe lack a large-scale Swedish textile recycling and the increased amount of textile waste canbe handled by means of circular economy. By scaling up a chemical recycling process withoutmajor material losses more sustainable alternatives to cotton can be obtained while managingthe waste efficiently. The recycling process converts cotton into dissolving pulp (a type oftextile pulp) for viscose production. Thus, we will during this project investigate the problemsthat exist and give our recommendations to implement such a textile recycling for Swedishtextile flows on a larger scale, viewed from a resource efficiency and environmentalperspective.We have made a qualitative study with emphasis on literature studies. Additional interviewshave been conducted to identify and map out various steps in the recycling process. In addition,the development of the textile industry has been analyzed. Based on this analysis, conclusionshave been drawn about how the future situation may be for cellulose-based textiles. Collection,sorting, mechanical and chemical recycling have been identified as main components in therecycling process and our conclusion is that they need to be developed simultaneously for aresource efficient and environmentally friendly textile recycling. The purpose is to avoiddifferent bottlenecks in the recycling process. A circular economy could therefore be achieved.Based on our analysis, a conclusion can be drawn that the textile industry is changing itscharacter and is becoming more chemically intensive, similar to a biorefinery, where allresidues are used.

No description available.

Tjänstefiering är en kontinuerlig process som hjälper tillverkningsföretag att addera tjänster till deras etablerade produkter. Gränsen mellan tjänster och produkter blir allt mer suddig och trenden mot ett tjänsteorienterat företag av traditionella produktorienterade företag medför stora förändringar inom många industrier. En av de industrierna är tillverkningsindustrin där krav på resurseffektiv produktion ökar. Detta arbete fokuserar på lastbilsbranschen i Sverige där det ses en tydlig utveckling av erbjudande som består av tjänster och produkter tillsammans. Dessutom står denna bransch för höga utsläpp som belastar miljön. Genom att erbjuda tjänster förväntas lastbilsbranschen både skapa bättre kundrelation och förlänga produkternas livscykel. En lyckad implementeringen av produkter och tjänster kallas för ett ”product service-system” (PSS). Det finns tre olika typer av PSS: Produktorienterad, Användningsorienterad och Resulatatorienterad PSS. Lastbilsbranschen i Sverige präglas främst av ett Produktorienterad PSS men de stora tillverkningsföretagen har tjänster från alla olika PSS. Scania som en ledande svensk lastbilstillverkare erbjuder en blandning av tjänster. Deras tjänsteportfölj inkluderar bland annat reparation, underhåll, uppgradering och återvinning av deras produkter som klassificeras som produktorienterade tjänster. Vidare erbjuder de även användningsorienterade tjänster som ”leasing” och uthyrning samt resultatorienterade tjänster och digitala tjänster som Fleet Managementtjänsten. De flesta tjänster som har studerats i rapporten bidrar till en ökad resurseffektivitet i lastbilsbranschen i Sverige. Andra slutsatser som har dragits under arbetets gång är följande: Digitaliseringen kommer främja de användnings- och resultatorienterade tjänsterna. Ju större företaget desto större sannolikhet att lyckas med en lönsam tjänstefiering.  Tjänster som finns tillgängliga idag som exempelvis förarutbildning, men även de kommande nya typer av digitala tjänsterna har för huvudsyfte att sanka kostnaderna for åkandet genom att minska bränsleförbrukningen. Ytterligare någon positiv påverkan erhålls av de tjänster som minskar slitaget på̊ lastbilen eftersom livslängden på̊ åkeriernas lastbilar ökar. Det är tydligt att tjänstefieringen har många fördelar med tyvärr är det fortfarande en stor utmaning för många av de mindre och medelstora tillverkningsföretagen i Sverige. Några av utmaningarna är den bristande kunskapen inom tjänstefiering och de stora organisatoriska förändringarna som en sådan process kräver. I samband med detta presenteras två olika modeller som har för syfte att underlätta implementeringen av tjänstefiering i tillverkningsföretagen. Den första modellen är Olivia och Kallenbergs modell och den andra är ATIT modellen som står för Avancerade tjänster i tillverkningsindustrin. / Servitization is a continuous process that helps manufacturing companies in the process of adding services to their established products. The line between services and products is becoming increasingly blurred and the trend towards a service-oriented company from a traditional product-oriented companies is leading to major changes in many industries. One of these industries is the manufacturing industry, where the demand for resource-efficient production is increasing. This report focuses on the truck industry in Sweden, where there is a clear development of offerings that consist of services and products together. In addition, this industry accounts for high emissions that burden our environment. By offering more services, the truck industry is expecting to create a better customer relationship and extend their product’s life cycle. A system with a successful implementation of products and services is called a product-service system (PSS). There are three different types of PSS: Product Oriented-, Usage Oriented- and Result Oriented PSS. The truck industry in Sweden is mainly characterized by the Productoriented PSS, but large manufacturing companies often offer services from all different PSS. Scania as a leading Swedish truck manufacturer offers a mix of services. Their service portfolio includes reparation, maintenance, upgrading and recycling of their products, which are classified as product-oriented services. Furthermore, they offer usage-oriented services such as "leasing" and renting, result-oriented services and digital services such as the Fleet Management services. Most services that have been studied in the report contribute to increased resource efficiency in the truck industry in Sweden. In conclusion, digitization will promote the usage- and resultoriented services. The larger the company, the greater the probability of succeeding in servitization. Services that are available today, such as driver training, but also the upcoming new types of digital services, aim to reduce the costs of driving by reducing fuel consumption. An additional positive effect is obtained from the services that reduce wear and tear on the truck which increases its life cycle. It is clear that the servitization has many advantages, but unfortunately it is still a big challenge for many of the small and medium-sized manufacturing companies in Sweden. Some of the challenges are the lack of knowledge in servitization and the major organizational changes that such a process requires. Additionally, two different models were presented which aim to facilitate the implementation of servitization in the manufacturing companies. The first model is Olivia and Kallenberg's model and the second one is the ATIT model.

Syftet med detta arbete är att jämföra tre kassar av samma typ som är tillverkade i olika material och undersöka vilken variant som är mest resurseffektiv ur ett livscykelperspektiv. En kasse tillverkad av återvunnen plast, en tillverkad av nyplast och en kasse tillverkad av konventionell bomull. Detta i och med att Sveriges regering har beslutat att införa en skatt på plastkassar som säljs i dagligvaruhandeln. Ett beslut fattat baserat på ett direktiv från EU att år 2025 ska varje person använda max 40 stycken plastkassar per år. För att undersöka detta utfördes en förenklad livscykelanalys samt att flera studier, från olika länder, som använt livscykelanalyser för att undersöka samma fråga analyserades. I den förenklade livscykelanalysen jämförs också bomullskassen med en bomullskasse som återvinns till 100%, båda tillverkade av konventionell bomull, för att se vad effekten blir av att återvinna material. Alla tidigare studier kom fram till olika svar där mängden gånger man behöver använda en bomullskasse för att den ska vara likvärdig en plastkasse, avsedd för engångsbruk, varierade mellan ungefär 50–150 gånger. Livscykelanalysen som utförs i arbetet och analyseringen av de olika studierna visar att en plastkasse kräver mindre resurser än en kasse tillverkad av bomull, men det visar också att det kan vara svårt att utföra korrekta livscykelanalyser utifrån realistiska scenarion. Så vad som kan se ut som rättvist ur perspektiv baserat på siffror kanske inte är rättvist ur ett realistiskt perspektiv. För att spara på de resurser som finns tillgängliga är det viktigt att inte förbruka resurser i onödan. Använd därför, oavsett material, en kasse så många gånger som möjligt och när det inte längre går att använda, återvinn den då så den kan hjälpa till och bidra till att det krävs mindre resurser för att få fram nästa produkt. / The purpose of this report is to investigate three similar bags made from different materials to see what is the most resource-efficient from a life cycle perspective. One bag made of recycled plastic, one made of new plastic and one bag made of conventional cotton. This is because the Swedish government has decided to introduce a tax on plastic bags sold in the grocery trade. This decision is based on a directive from the EU that in 2025 each person should use a maximum of 40 plastic bags per year. To investigate this, a simplified life cycle assessment was performed and several studies, from different countries, that used life cycle analyzes to investigate the same question were analyzed. In the simplified life cycle assessment, the cotton bag is also compared with a cotton bag that is recycled to 100%, both made from conventional cotton, to see what the effect will be if materials are recycled. All previous studies had different answers where the amount of times a cotton bag needs to be used to make it equivalent to a one-time plastic box, varied between about 50-150 times. Both the LCA that was performed and the analysis of the different studies shows that a plastic bag requires less resources than a bag made of cotton, but it also shows that it can be difficult to perform an accurate life cycle assessment based on realistic scenarios. So, what may look fair from a perspective based on numbers may not be fair from a realistic perspective. In order to not deplete the resources that are available, it is important not to consume resources unnecessarily. Therefore, regardless of material, use a bag as many times as possible and when it can no longer be used, then recycle it so it can help and contribute to the use of less resources for the next product.

Den moderna industrin har under senare år präglats av nya utvecklingar i teknikens värld, samt ett alltmer ökande behov av att effektivisera existerande processer och vara i framkant med innovationen av nya. Industri 4.0 är kulmen av detta samhällsbehov, en syn på industrin som till huvudsak drivs av cyberfysiska system, en integration av det fysiska med det virtuella i form av trådlösa uppkopplingar och molnteknologier. Internet of Things, även känd som IoT, är uppkopplingen av fysiska produkter till molnet som möjliggör datautvinning och övervakning under och efter produktionen i realtid. IoT förekommer i skiftande sammanhang och har tillämpats i varierande utsträckning inom olika branscher där det visat sig vara effektivt när det gäller inverkan på resursutnyttjandet. Inom handelsbranschen resulterade en IoT tillämpning på försörjningskedjan till en ökad kundkontakt och en förbättrad samarbetsrelation. Detta som en följd av reell-tids analyser av både behov, brister i försörjningskedjan och efterfrågan. Den har även en plats i moderna matbutiker som Electronic Shelf Labels (ESL). Detta tas reda på med hjälp av sökningar i journaler, konferensrapporter och ett teori baserad studium av tidigare tillämpningar. Målet med studien är att se hur tidigare anmärkningar förhåller sig till fordonsbranschen. Fordonsbranschen är i framkant vad gäller tillämpningar av industri 4.0 och IoT. Tillverkaren Scania är i begynnelsefasen av en eventuell storskalig övergång, och redan har tillämpningen fört med sig förbättringar. Dock återstår det mycket som måste uppklaras, bland annat sekretess angelägenheter och en omfattande kompetens kring ämnet. / In recent years, the modern industry has been characterized by new developments in the technological world. There is an ever-increasing need to streamline existing processes and a need to be at the forefront for the innovation of new ones. Industry 4.0 is the culmination of this need, a form of industry that is mainly driven by cyberphysical systems, an integration of the physical with the virtual in the form of wireless connections and cloud technologies. The Internet of Things, also known as IoT, is the connection of physical products to the cloud that enables data recovery and monitoring during and after production, in real-time. IoT exists in various contexts and has been applied to varying degrees in different industries, and has proven to be effective in terms of impacting resource efficiency. In the trading industry, an IoT application to the supply chain resulted in increased customer contact and an improved cooperative relationship. This is a result of real-time analysis of both needs, supply chain shortages and demand. It also has a place in modern grocery stores such as Electronic Shelf Labels (ESL). The information was sought after in online journals, conference reports and past applications. The goal of the study is to establish a relation between these past applications and the automotive industry, to find out how they compare. The automotive industry is at the forefront in terms of applications of Industry 4.0 and IoT. The manufacturer Scania is in the beginning phase of a possible large-scale transition, and the application has already brought improvements. However, much remains to be resolved, including confidentiality issues and extensive expertise on the subject.

Användandet av AI har tagit fart och har revolutionerat många företag. AI har också en stor roll att spela i Industri 4.0. Företag anpassar sig till en mer digital och autonom värld. Industrier satsar stora summor på detta för att inte hamna efter. AI har gått från en Idé till verklighet. Den här uppsatsen fokuserar på att undersöka hur tillverkande företag med hjälp av AI kan planera personal behovet och hur detta sedan leder till att öka resurseffektiviteten. Implementeringen av AI inom personalplanering är fortfarande på gräsrotsnivå. Det finns en inre resistans hos industriella företag att implementera detta kombinerat med att AI fortsätter att utvecklas och förbättras i en rask takt. Mer standardisering och bättre verktyg för att utvärdera träffsäkerhet och nytta. En annan bransch som har kommit längre i den här frågan är retail. Den branschen har redan börjat med att använda sig av AI för att planera personalbehoven och snart kanske flera branscher följer deras fotspår. Den tekniska utveckligen går snabbt fram och det är viktigt att hänga med i utveckligen. Även om AI inom personalplanering är i sin startfas så kan det snabbt ske förändringar när man ser nyttan av att införa ett sådant verktyg. / AI is gaining a lot of momentum and starting to revolutionize many businesses. It also has a huge role in Industry 4.0. Companies are starting to adapt to a more digital and autonomous world. Industries are investing heavily in this to not fall behind. AI has gone from something that was out of reach to something more widely used. This thesis is focused on how the industry can use AI to streamline the personnel planning and how this will save resources. The implementation of AI in personnel planning is still at a grass root level. There existan inner resistance at industrial companies to implement this. The other reason is that AI is still evolving and getting better day by day. More standardisation is needed and better tools to evaluate accuracy and benefits. Another sector which has already begun to use these types of tools is retail. They have just started using the technology and maybe soon other sectors will follow in there footsteps. Even though the use of AI in personnel planning is at its starting phase. The tides can turn very quick when the benefits of using such a technology are proven.