<p><p>Vår studie har utgått från en händelse som inkluderar fordonstillverkaren Volvo Lastvagnar. Utifrån denna händelse har vi knutit samman och identifierat ett antal intressenter till Volvo Lastvagnar, vilka vi har intervjuat för att belysa deras intresse av ett företags arbete med CSR.</p><p>Det ställs allt högre krav på ett företag idag och framför allt på deras ansvarstagande. Många företag väljer att anamma konceptet Corporate Social Responsibility (CSR), för att möta kraven (Pedersen & Andersen 2006). De som ställer krav är dels företaget själv, dels dess intressenter. Ett företags arbete med CSR kan bli problematiskt då kraven kommer från flera olika håll och då konceptet definieras olika av både litteratur och intressenter. Ett företags ansvar för att CSR implementeras i sin egen verksamhet och sin leverantörskedja definieras därmed också olika. Detta visar att CSR är ett komplext ämne och redskap för ett företag att hantera.</p><p>Pedersen och Andersen (2006) menar att ett företag ska ta ansvar för sin egen verksamhet och sin leverantörskedja. Vi har i vår studie uppmärksammat skilda meningar gällande hur långt tillbaka i leverantörskedjan ett företag har ansvar. Att meningarna skiljer sig åt beror bland annat på antalet leverantörer i kedjan eller om branschen är komplex. Ett företags arbete med CSR bör gå hand i hand med dess strategier samt vara förknippade med kärnverksamheten (Löhman & Steinholtz 2003). Detta kan innebära att ett företag tar ansvar för sina handlingar och inte enbart arbetar med frågorna för syns skull eller utifrån ett vinstsyfte. Företag bör därför arbeta med CSR utifrån de faktorer som hållbar utveckling innebär.</p><p>Företag granskas ständig av olika intressenter (Henderson 2002) vilket medför att deras arbete med CSR på något sätt måste redovisas. Viktiga redskap för ett företag är då kommunikation och rapportering. Det har emellertid visat sig att det finns brister i kommunikationen och rapporteringen. Vi har i vår studie uppmärksammat att vissa företag väljer att visa de delar av CSR där de har en positiv påverkan, vilket kan bidra till en skev bild av ett företags arbete utåt. Det är viktigt med en dialog mellan ett företag och dess intressenter så att företaget kan balansera sina egna intressen med intressenternas. I vår studie har det även framgått att ett företags image är viktig och att företag kan använda CSR som ett redskap för att förbättra denna. Företag kommunicerar ofta därav de områden de är framgångsrika inom. Detta kan medföra en risk för företag i sitt arbetet med CSR då de kan få svårigheter att hantera problem som inte innefattas av prioriterade områden.</p><p>CSR är ett frivilligt åtagande, men det finns en del konventioner, avtal, regelverk, uppförandekoder och rekommendationer som företag kan utgå från i sitt arbete med CSR (Karlsson 2006). Det råder meningsskiljaktigheter huruvida ett företags arbete med CSR ska regleras eller ej. Branscher är olika vilket medför att det är svårt att ha enhetliga regleringar, däremot kan någon form av standard underlätta i ett företags arbete med CSR. Det finns både för- och nackdelar med olika former av regleringar. Regleringar kan underlätta ett företags arbete samtidigt som de kan leda till att företag enbart arbetar med CSR för att de måste och inte av eget intresse.</p></p>

Vår studie har utgått från en händelse som inkluderar fordonstillverkaren Volvo Lastvagnar. Utifrån denna händelse har vi knutit samman och identifierat ett antal intressenter till Volvo Lastvagnar, vilka vi har intervjuat för att belysa deras intresse av ett företags arbete med CSR. Det ställs allt högre krav på ett företag idag och framför allt på deras ansvarstagande. Många företag väljer att anamma konceptet Corporate Social Responsibility (CSR), för att möta kraven (Pedersen &amp; Andersen 2006). De som ställer krav är dels företaget själv, dels dess intressenter. Ett företags arbete med CSR kan bli problematiskt då kraven kommer från flera olika håll och då konceptet definieras olika av både litteratur och intressenter. Ett företags ansvar för att CSR implementeras i sin egen verksamhet och sin leverantörskedja definieras därmed också olika. Detta visar att CSR är ett komplext ämne och redskap för ett företag att hantera. Pedersen och Andersen (2006) menar att ett företag ska ta ansvar för sin egen verksamhet och sin leverantörskedja. Vi har i vår studie uppmärksammat skilda meningar gällande hur långt tillbaka i leverantörskedjan ett företag har ansvar. Att meningarna skiljer sig åt beror bland annat på antalet leverantörer i kedjan eller om branschen är komplex. Ett företags arbete med CSR bör gå hand i hand med dess strategier samt vara förknippade med kärnverksamheten (Löhman &amp; Steinholtz 2003). Detta kan innebära att ett företag tar ansvar för sina handlingar och inte enbart arbetar med frågorna för syns skull eller utifrån ett vinstsyfte. Företag bör därför arbeta med CSR utifrån de faktorer som hållbar utveckling innebär. Företag granskas ständig av olika intressenter (Henderson 2002) vilket medför att deras arbete med CSR på något sätt måste redovisas. Viktiga redskap för ett företag är då kommunikation och rapportering. Det har emellertid visat sig att det finns brister i kommunikationen och rapporteringen. Vi har i vår studie uppmärksammat att vissa företag väljer att visa de delar av CSR där de har en positiv påverkan, vilket kan bidra till en skev bild av ett företags arbete utåt. Det är viktigt med en dialog mellan ett företag och dess intressenter så att företaget kan balansera sina egna intressen med intressenternas. I vår studie har det även framgått att ett företags image är viktig och att företag kan använda CSR som ett redskap för att förbättra denna. Företag kommunicerar ofta därav de områden de är framgångsrika inom. Detta kan medföra en risk för företag i sitt arbetet med CSR då de kan få svårigheter att hantera problem som inte innefattas av prioriterade områden. CSR är ett frivilligt åtagande, men det finns en del konventioner, avtal, regelverk, uppförandekoder och rekommendationer som företag kan utgå från i sitt arbete med CSR (Karlsson 2006). Det råder meningsskiljaktigheter huruvida ett företags arbete med CSR ska regleras eller ej. Branscher är olika vilket medför att det är svårt att ha enhetliga regleringar, däremot kan någon form av standard underlätta i ett företags arbete med CSR. Det finns både för- och nackdelar med olika former av regleringar. Regleringar kan underlätta ett företags arbete samtidigt som de kan leda till att företag enbart arbetar med CSR för att de måste och inte av eget intresse.

Traditional financial institutions in South Africa have experienced difficulty in trying to bring the benefits of the formal, first world economy to the unbanked and underbanked markets that constitute the bottom of the pyramid for the country. South African formal financial institutions - as a result of governmental pressure and recognising business opportunities at the bottom of the pyramid – have through innovation been exploring and expanding their personal finance product and service ranges to meet the requirements of the unbanked and underbanked markets. Innovative products and services developed through a process of experimentation can help financial institutions meet the needs of this lower end of the pyramid. Research conducted through ethnographic interviews was directed towards furthering understanding of the process, forms and strategic context of experimentation that South African financial institutions (both large and niche) undertake and operate within, when developing and implementing products for the bottom of the pyramid and the impact it has on the organisation. A model was developed, which is an enhancement of Stefan Thomke’s four step experimentation process, outlining an experimentation process that can be used by institutions innovating and experimenting within a developing economy and market such as South Africa’s. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2010. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Abstract Title: The environmental responsibility of CSR in different companies Date: 2016-05-26 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Maja Lindqvist    Nathalie Johansson    Rebecka Thörnblom                 1993-03-23         1992-06-24                  1991-06-12 Examiner: Jimmy Röndell Tutor: Magnus Linderström Keywords: CSR, corporate social responsibility, sustainable development, environmental responsibility Pages: 36 Research question: How does these companies differ in their responsibility and work regarding the environmental aspect of CSR?  Purpose: The purpose with this study is to examine how the audited companies are working to maintain a sustainable environment, and what similarities and differences there are between them. Method: The study is based on a qualitative method with a deductive approach, to transparently create an ambiguous empirical basis of the respondents’ perspective. The theory is based on what is considered relevant information for this research. The study’s empirical work is based on four semi-structured interviews with a total of five respondents from three different companies, selected through a goal-oriented selection. The study achieved a reliability through the use of credible sources and databases. All parts are taken in consideration for the preparation of the analysis and the conclusion which are completing this study. Conclusion: It is possible to discern that service companies focus on reducing their environmental footprint by minimizing their business traveling, which means that they have a relatively small environmental impact. The manufacturing company is unlike the other companies in this study, because they are bound to environmental laws and have more established environmental strategies within the company because of its big environmental impact. / Sammanfattning Titel: Miljöansvaret inom CSR hos olika företag Seminariedatum: 2016-05-26 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Maja Lindqvist    Nathalie Johansson    Rebecka Thörnblom                    1993-03-23          1992-06-24                 1991-06-12 Examinator: Jimmy Röndell Handledare: Magnus Linderström Nyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, hållbar utveckling, miljöansvar Sidantal: 36 Frågeställning: Hur skiljer sig företagens ansvarstagande och arbete kring miljöaspekten inom CSR? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de granskade företagen arbetar för att upprätthålla en hållbar utveckling inom miljö, samt vilka skillnader och likheter det finns mellan dessa. Metod: Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, för att med öppenhet skapa en mångtydig empiri utifrån respondenternas perspektiv. Teorin grundas i vad som ansetts vara relevant information inom forskningsområdet. Studiens empiri är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter från tre olika företag, som valts ut genom ett målstyrt urval. Studien har uppnått en tillförlitlighet genom användandet av trovärdiga källor och databaser. Samtliga delar tas i beaktning under framställandet av analys och slutsats som avslutar studien. Slutsats: Det går att urskilja att tjänsteföretagen arbetar mer med att minska sin miljöpåverkan av sina tjänsteresor vilket innebär att de har en relativt liten miljöpåverkan. Företaget som är ett tillverkningsföretag har till skillnad från de andra företagen lagförda miljödirektiv vilket etablerar tydligare och mer strukturerade strategier inom företaget på grund av dess stora miljöpåverkan.

This research begins and ends with a concern for the environment, in particular with unease about current constitutions of the organisation/environment relationship. This thesis explores the discourse of organisational sustainable development examining organisational representations of sustainable development and 'sustainable organisations'. How a group of New Zealand organisations have come to (re)present sustainable development and how they have come to (re)present themselves in relation to sustainable development within a set of reports is analysed. The analysis aims to problematise the discourse and challenge such constitutions by opening out the debate surrounding the 'meaning' of sustainable development within this organisational context. The research considers the role of organisational reporting in creating and maintaining organisational legitimacy, something which is underplayed in the current literature. The thesis makes a contribution to both theoretical development and analytical method through elucidating sustainable development and sustainable development reporting from a discourse perspective. Discourse (in particular the influences of Foucault and Laclau and Mouffe) both frames and informs the analysis. The discourse of organisational sustainable development is examined through an analysis of an archive of organisational reports and the context of which they are a part. The archive consists of 220 organisational reports (both annual and standalone) from member organisations of the New Zealand Business Council for Sustainable Development from 1992-2003. The texts which make up the archive were selected as they represent 'important texts' in the discursive debate surrounding organisational sustainable development. Six themes employed in the discourse when representing sustainable development are identified. These themes are: 1) enlightened self-interest and the business case; 2) organisational sustainable development as a balancing act; 3) organisational sustainable development as necessary and important; 4) being sustainable: a responsibility and/or obligation; 5) the challenge and opportunity of organisational sustainable development; and 6) sustainable development: a new or old concept. Overall, 'organisational sustainable development' represents a reweaving of the discourse of organisations and accounting and the discourse of sustainable development. 'Organisational sustainable development' is shown to be organisationally focused, and generally does not challenge the traditional rational economic objectives of these organisations. Representations of 'sustainable organisations' within the texts are analysed to show how organisational identities are constructed in relation to sustainable development. Five representations are recognised; 1) 'sustainable organisations' as providers; 2) organisations as leaders in sustainable development; 3) 'sustainable organisations' as responsible and committed; 4) 'sustainable organisations' as protectors; and 5) 'sustainable organisations' as accountable and transparent. How the process and practice of 'sustainability' reporting serves in constituting the identity of 'sustainable organisations' is underscored. Potential effects of such discourse are acknowledged. The hegemonic potential of the discourse is recognised along with an identification of the ideologically-laden assumptions embedded within the texts. In reflecting on the discourse and its effects, the thesis concludes on a pessimistic note regarding the form of sustainable development articulated and the unchallenging nature of this form of sustainable development on the current structures of organisations and organising.

The geographical distance between home and workplace is present and increases within modern society. Along with changing economic structures and technological developments it has increased the spatial division of labour and changed the pressure on global, regional and local markets. Regional development strategies today emphasize on more mobile, flexible and larger geographical labour markets to improve matchmaking between jobs and labour force to reach and obtain development. Commuting has therefore increased and is often promoted as a positive solution for involved individuals and the regional society at large. Although, the notion and benefits of such regional development strategies have been questioned as commuting involves a consideration between economic and social circumstances and effects on all involved household members. The social and economic effects on commuting households in Umeå enlarged local labour market region have therefore been studied in and investigated in this thesis. Empirical data has been collected through qualitative interviews with four commuting households with different home-work locations and commuting situations. Results of this study goes in line with previous studies and pictures how commuting is a strategy to obtain or maintain desired living conditions within desired location when the local labour opportunities are limited. Commuting households therefore gain “quality of life” and labour opportunities. But, the economic benefits are reduced by transport costs and reduction of labour hours, and the social consequences of reduced time in the home environment effects relations between family members and the division of household responsibilities’. This study have also broaden the understanding of commuting effects and showed that shorter commuting distance also hold social and economic implications for commuting households.

Idag är 45 procent av den arbetande befolkningen kvinnor. Dock harandel kvinnor i chefspositioner inte ökat. Detta eftersom kvinnor ihögre utsträckning avbryter karriären av familjeskäl. Studienundersökte om kvinnor upplevde att barnafödande och jämställdfördelning av ansvaret i hushållsarbete och barnomsorg haftinverkan på karriärutveckling. Undersökning har utgångspunkt i tvåområden; hemmet och arbetsliv. Kvalitativa intervjuer med åttakvinnor var grunden för datainsamling. Respondenterna hade enledande- eller chefsposition. Resultatet av en tematiskinnehållsanalys visade att ett jämställt hem med lika ansvar kan bidratill kvinnors karriärsutveckling. Respondenterna ambitioner omhögre lön och bättre arbetsposition ersattes med önskan om flexiblaarbetstider och möjligheten att jobba hemma vid behov efter de fickbarn. Statistiken som visar att ojämn fördelning avföräldraledigheten skulle ha en inverkan i kvinnors karriärutvecklingkan inte bekräftas i denna studie. Studien lyfter fram jämställdhetmellan könen genom att se på arbetsfördelningen i hemmet.Keywords: career, female managers, work and private life balance,home responsibility, equality

Made available in DSpace on 2010-04-20T20:48:41Z (GMT). No. of bitstreams: 3 47676.pdf.jpg: 17400 bytes, checksum: 74210bd672a89b8048b27dc0d1558391 (MD5) 47676.pdf: 3897244 bytes, checksum: 0fda08374b231775174ec871e0a5da8a (MD5) 47676.pdf.txt: 538331 bytes, checksum: 89400cf0b6569f2aba384e4920b0653b (MD5) Previous issue date: 2005-09-28T00:00:00Z / The concept of sustainable tourism underwent a series of transformations until it came to the present proposal that all kinds of tourism may have sustainability as an objective. The subject of the present survey is the kind of hotel business known as resorts, which has been traditionally viewed as socially unsustainable. And its objective is to explore the ways in which this segment of the hotel industry has been responding to the new, wider concept of sustainable tourism. To achieve this objective, a two-dimensional survey was carried out. The first one provided a framework to assess the understanding of the concept of sustainable tourism by the beach resorts in Brasil. It also explored the ways in which this concept has been operationalized by those resorts management. The second dimension of the survey further explored these issues in a group of resorts located in the northern coast of Bahia (Praia do Forte Ecoresort and Costa do Sauípe Complex) as well the perception of their impact by the local communities. The results show that the resorts have a good understanding of the concept of sustainable tourism but they have difficulties operationalizing it. In addition to a lack of information and support, the resorts do not have management tools to promote sustainability, although it is a part of the strategic policies of all of them. Therefore, the survey evidenced a wide gap between speech and practice concerning tourism sustainability. Although the resorts are interested in integrating the local communities into their businesses, their actions are typically punctual and assistencialist resulting in small – if any – positive changes in the living conditions of the local communities. As is common in other industries, the resorts’ involvement with sustainability is separated from the business operations and, in spite of their concern, the results for the social aspect of sustainability are insignificant. The case studies showed that the results achieved by the Praia do Forte Ecoresort are the closest to the aspirations of the communities that search their development through tourism. In spite of some significant initiatives by the Costa do Sauípe Complex, up to these days, its performance can not be considered successful in terms of the social dimension of sustainability. The survey identified some variables that seem to affect the results of the resorts’ incentives to promote the social dimension of sustainability in the communities where they are located. / O conceito de turismo sustentável passou por uma série de transformações até chegar à proposta atual em que se crê que todo tipo de empreendimento pode ter como objetivo a sustentabilidade. Os empreendimentos hoteleiros conhecidos como resorts – vistos, tradicionalmente, como uma forma de hospedagem insustentável do ponto de vista social - foram escolhidos como objeto desta pesquisa que tem como objetivo explorar como este segmento da indústria hoteleira vêm respondendo à nova proposta inclusiva do conceito de turismo sustentável. Para tanto, foi realizada uma pesquisa em duas dimensões. A primeira buscou fornecer um panorama geral sobre o entendimento do conceito de turismo sustentável e a forma como este conceito vêm sendo operacionalizado pelos resorts de praia do Brasil. Explorou, ainda, as formas como este conceito vêm sendo operacionalizado pelos resorts. A segunda dimensão da pesquisa buscou aprofundar essas questões num grupo de resorts localizados no litoral norte da Bahia – Praia do Forte Ecoresort e Complexo Costa do Sauípe – bem como verificar os impactos percebidos pelas comunidades locais. Os resultados demonstram que os resorts têm uma boa noção do conceito de turismo sustentável, mas apresentam dificuldades na operacionalização do mesmo. Além da falta de informação e apoio, os resorts não possuem instrumentos gerenciais que incentivem a busca da sustentabilidade, apesar desta questão estar presente nas diretrizes estratégicas de todos eles. Sendo assim, a pesquisa demonstrou uma grande distância entre o discurso e a prática na busca pelo turismo sustentável. Percebe-se que os resorts, apesar de interessados em incluir as comunidades no empreendimento, praticam de maneira mais freqüente ações pontuais e assistencialistas que resultam em pouca – ou nenhuma – mudança positiva nas condições de bem-estar das comunidades. Assim, como é comum acontecer em outros setores, o envolvimento dos resorts com a sustentabilidade se dá de forma separada dos negócios o que faz com que as iniciativas - a despeito da preocupação de muitos empreendimentos– apresentem resultados marginais na dimensão social da sustentabilidade. Nos estudos de caso, identificou-se que o Praia do Forte Ecoresort apresenta resultados mais próximos daqueles desejados pelas comunidades que contam com o turismo para alcançar o desenvolvimento. Apesar de algumas iniciativas significativas do Complexo Costa do Sauípe este, até o momento, não apresenta uma atuação que possa ser caracterizada como bem sucedida no que se refere à dimensão social da sustentabilidade.