SAMMANFATTNING Datum: 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                       Boman Fanny                         Kråik Caroline                                         (97/03/17)                              (94/10/02)                 Titel: Är det redovisade resultatet pålitligt? - En kvantitativ studie om sambandet mellan frivillig revision och resultatmanipulation i små svenska aktiebolag                                                   Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Resultatmanipulation, resultatkvalitet, diskretionära periodiseringar, frivillig revision, små aktiebolag Forskningsfråga: Hur skiljer sig graden av resultatmanipulation i små svenska aktiebolag av att genomgå respektive inte genomgå revision för de företag som är undantagna revisionsplikt?     Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan den frivilliga revisionen och resultatkvaliteten i små svenska aktiebolag.         Metod:  En kvantitativ studie som består av sekundärdata från 15 859 stycken små aktiebolags årsredovisningar för åren 2018 och 2019. Den statistiska analysmetod som används är multipel regressionsanalys, där Pearsons korrelationskoefficient och betakoefficienter för de olika regressionerna används.   Slutsats: Resultaten i studien visar att revisionen genomgående har ett positivt samband med resultatmanipulationen, vilket har en  negativ effekt på resultatkvaliteten. När fler kontrollvariabler inkluderas minskar dock effekten, vilket vidare betyder att det   inte finns ett tydligt samband mellan revision och resultatmanipulation när andra aspekter spelar in.

Verkställande direktörer kan ha incitament att manipulera resultatet i syfte att öka sin variabla lön, åtminstone påvisar amerikanska studier ett positivt samband mellan andel rörlig lön och resultatmanipulation. Då implementering av incitamentsprogram till VD sedan 2000-talets början ökat i Sverige, samtidigt som sambandet ej undersökts i en svensk kontext, syftar studien till att undersöka alternativhypotesen det finns ett samband mellan verkställande direktörers relativa andel rörlig ersättning och diskretionära periodiseringar genom regressionsanalys. Studiens urval baseras på Large och Mid Cap-bolag listade på Nasdaq Stockholm och det slutliga stickprovet utgörs av 208 observationer fördelade över 79 företag under åren 2017-2019. Resultatmanipulation via diskretionära periodiseringar utgör studiens beroende variabel och estimeras genom Modified Jones Model medan ration rörlig till total VD-lön utgör studiens oberoende variabel. Regressionsanalysen påvisar ett signifikant positivt samband på 5 %-nivån mellan resultatmanipulation och andel rörlig lön. Detta indikerar att bolag med hög andel rörlig lön har lägre resultatkvalitet.

Denna studie undersöker om det går att få överavkastning genom att använda periodiseringskvalitet som en investeringsstrategi. Studien utförs på 91 noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden Q1 2012 - Q4 2019. Tidigare studier på den amerikanska marknaden har visat ett positivt samband mellan periodiseringskvalitet och framtida avkastning samt att det utgör en övertygande anomali (Fama och French, 2008; Sloan, 1996). Denna anomali innebär att det varit möjligt att få överavkastning med en investeringsstrategi baserat på periodiseringskvalitet, vilket Bandyopadhyay et al. (2017) bekräftar i sin studie. För att mäta överavkastningen kopplat till periodiseringskvalitet skapar vi en hedgeportfölj som går lång i portföljen med högst periodiseringskvalitet och kort i portföljen med lägst periodiseringskvalitet. Hedgeportföljen ombalanseras kvartalsvis på periodiseringskvalitet och vi tar hänsyn till riskjusterad överavkastning genom Jensens alfa. Vi finner en underavkastning på 0,8 procent utan signifikans för hedgeportföljen. Studiens resultat ger tecken på att periodiseringskvalitet inte utgör en anomali på den svenska marknaden och att det således inte går att få överavkastning med denna investeringsstrategi.

Tidigare forskning har visat att bolag har olika incitament för att manipulera sina resultat och att det tenderar att ske mer ofta under finansiella kriser. Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan globala kriser och resultatmanipulering i svenska bolag med regressionsanalys. Urvalet i studien baseras på Small-, Mid- och Large-cap bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien utgörs av 220 observationer under åren 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021. Resultatmanipulation via totala periodiseringar utgör studiens beroende variabel och beräknas med den Modifierade Jones Modellen. Studiens oberoende variabler utgörs av 1 dividerat med totala tillgångarna för föregående period, förändring i kontanter samt anläggningstillgångar. Regressionsanalysen påvisar inget statistiskt signifikant bevis för att svenska bolag resultatmanipulerar mer eller mindre under kriser.

Denna studie undersöker om det föreligger en skillnad i resultatkvalitet mellan familjeföretag och icke-familjeägda företag i en svensk kontext. Likt tidigare studier utgår denna studie från agentteorin, the alignment effect och the entrenchment effect. Majoriteten av tidigare studier inom området har främst genomförst i USA eller Ostasien och finner tvetydliga resultat. För att mäta hur ovan nämnda teorier påverkar familjeföretags resultatkvalitet i Sverige använder denna studie den modifierade Jones-modellen för att beräkna företagets diskretionära periodiseringar, vilka används som proxy för resultatkvalitet. Genom en multipel regressionsmodell på ett stickprov om 1475 observationer från NASDAQ Stokholms Large-, Mid- och Small cap-listor under perioden 2003 - 2013 finner denna studie, i enlighet med the entrenchment effect, att familjeföretag i genomsnitt har en högre grad av diskretionära periodiseringar än icke-familjeägda företag.

Denna undersökning syftar till att bidra till den mängd studier som belyst området resultatkvalité samt revisionskvalité. En vanligt förekommande proxy för högkvalitativa resultat är mätningen av diskretionära periodiseringar. En stor mängd diskretionära periodiseringar, oavsett om de är resultathöjande eller sänkningar av resultat, ses som godtycklighet från ledningens sida och kan vara tecken på att företaget försökt dölja fundamental prestation. Flertalet studier undersöker vilken roll val av revisionsbyrå spelar för att upprätthålla resultat av hög kvalité och minska risken för earnings management. Syftetmed studien är att undersöka om företag vars revisor tillhör Big Four-firmor kan upprätthålla en högre resultatkvalité kontra Non-Big Four med hänsyn till mängden diskretionära periodiseringar. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant skillnad i resultatkvalité beroende på om företagen granskats av Big Four, respektive Non-Big Four. Det krävs däremot vidare forskning med fler variabler, företag, och år för att kunna fastslå resultatet som ett faktum.

Denna studie undersöker om periodiseringskvalitet är en prissatt riskfaktor för nordiska företag som är noterade på en reglerad marknad under perioden 2010–2019. Tidigare studier menar att periodiseringskvalitet utgör en proxy för informationsrisk, men olika författare framställer olika slutsatser i frågan huruvida periodiserings­kvalitet är en prissatt riskfaktor eller inte. Med den av McNichols (2002) modifierade Dechow & Dichev modellen (2002) mäter vi periodiseringskvalitet som standard­avvikelsen av residualer från regressioner som kopplar periodiseringar till kassaflöden. Vi mäter riskpremien genom att dela in företagen i kvintiler baserad på periodiseringskvalitet och tillämpar en likaviktad portfölj som säljer företagen i de två kvintilerna med högst periodiseringskvalitet och köper företagen i kvintilerna med lägst periodiseringskvalitet. Vi finner en signifikant negativ koefficient i en två-stegs tvärsnittsregressionen som visar att periodiseringskvalitet inte utgör en prissatt riskfaktor för nordiska företag. / This study investigates if accruals quality is a priced risk factor for Nordic countries being traded on a regulated market in the Nordic countries during 2010–2019. Earlier studies argue that accruals quality is a proxy for information risk, but different authors find different results regarding whether accruals quality is a priced risk factor or not. By using the Dechow & Dichev model (2002), modified by McNichols (2002), we measure accruals quality as the standard deviation of regressions that match accruals to cash flow. We measure the risk premium by dividing the entities into quintiles and use an equal-weighted portfolio that sells the stocks in the two quintiles with the highest accruals quality and buys the two quintiles with the lowest accruals quality. We find a significant negative coefficient in a two-stage cross-sectional regression which shows that accruals quality is not a priced risk factor in the Nordic countries.