Ever since its conception, Intellectual Capital has undergone substantial transformation both in terms of its general definition and its prevalence in external reports. Although consistently focusing on intangibles, over time, intellectual capital has become an area focused on intangibles in accordance with the basic principles of the Resource-Based View regarding how assets can be used to acquire sustainable superior performance. Proponents of intellectual capital adhere to its framework and classification of different intangibles, claiming that it offers increased understanding as to how value is derived from intangible assets. The understanding of the measurement and subsequent reporting of intellectual capital being value creating is, however, a disputed claim. The field of intellectual capital has also been stated to be suffering from a lack of empirical studies focused on specific sectors. Although organisations from among the banking sector have been included in empirical studies within the realm of intellectual capital, there are few such studies which include Swedish banks, let alone studies focused on the Swedish bank sector. The question of whether organisations among the Swedish banking sector are dedicating themselves towards measuring intangible assets included in the intellectual capital framework has so far not been closely studied. Neither has a study focused on exploring the underlying motivations as to why organisations within this sector would choose to dedicate themselves to such work been made. By means of a qualitative research method focused on interviews with respondents from three banks belonging to the Swedish banking sector, this study demonstrates that although intellectual capital is virtually unknown within the sector, examples of the organisations’ measuring practises of intangibles included in the intellectual capital framework are numerous. By implementing resourced-based view and legitimacy theory, the primary motivation behind organisations implementing such measurements is suggested to primarily be to better understand and utilise the resource. The findings of this study also suggest that disclosure of intellectual capital is not viewed as legitimising, despite similarities between organisations in the sector leading to expressed wishes of certain intangibles being disclosed for differentiation purposes. / Intellektuellt Kapital har gått igenom en omfattande förvandling både vad gäller dess generella definition och sin utbredning i externa rapporter sedan begreppet först myntades. Även om begreppet konsekvent har fokuserat på immateriella tillgångar har intellektuellt kapital, över tid, blivit ett område där immateriella tillgångar behandlas i enhet med de grundläggande antaganden hos Resursbaserad Teori i fråga om hur tillgångar kan användas för att uppnå varaktiga konkurrensfördelar. Förespråkare av intellektuellt kapital ansluter sig till dess ramverk och klassificering av olika immateriella tillgångar och påstår att det erbjuder en ökad förståelse gällande hur värde härleds från dessa tillgångar. Huruvida mätningen och följaktiga rapportering av intellektuellt kapital är värdeskapande är däremot ett omtvistat område. Intellektuellt kapital har även hävdats lida av en brist av empiriska studier fokuserade på specifika sektorer. Även fast organisationer från banksektorn har varit inkluderade i empiriska studier inom området intellektuellt kapital så finns det få sådana studier som inkluderar svenska banker, för att inte tala om studier som fokuserar på den svenska banksektorn. Frågan om huruvida organisationer från den svenska banksektorn aktivt mäter immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket av intellektuellt kapital har hittills inte studerats grundligt. Inte heller har en studie gjorts som fokuserar på att utforska de underliggande motivationerna varför organisationer inom denna sektor skulle ägna sig åt sådant arbete. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med respondenter från tre banker från den svenska banksektorn demonstrerar denna studie att trots att intellektuellt kapital är praktiskt taget okänt inom sektorn så återfinns ett flertal exempel av mätning av immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket hos intellektuellt kapital bland dessa organisationer. Genom implementering av resursbaserad teori och legitimitetsteorin så framgår att den huvudsakliga orsaken till att organisationer implementerar sådan mätning är att få ökad förståelse för resursen och bättre kan utnyttja den. Resultaten visar även på att redovisning av intellektuellt kapital inte ses som legitimerande, trots att likheter mellan organisationer i den svenska banksektorn tycks leda till att vissa immateriella tillgångar redovisas för att organisationen ska kunna differentiera sig från sina konkurrenter.

Rapid rate of digitalization, emerging financial technology and changes in consumer behaviour have begun to transform the existing paradigm in the financial industry. Incumbent banks have found it difficult to keep up with this change however and are now faced with the challenge of deciding on what digital financial services build internally, buy externally or develop through partnerships. This study attempts to get a general overview of what factors traditional Swedish retail banks need to consider before deciding on a build, buy or partner strategy in order to digitize their financial services offering. This is done through a case study, where the empirical data consists of interviews with the retail division of a Swedish bank looking to digitize their securities trading offering as a response to a transforming industry. A few interviews were also conducted with people outside of the bank to increase the generalizability somewhat. The findings of the study identified 16 factors to be considered by traditional banks when faced with the challenge of deciding on whether to build, buy or partner in order to digitize their securities trading offering. Out of these, 9 factors were deemed to be especially important; Sustainable Competitive Advantage, Flexibility, Uncertainty, Supplier/Partner Relationship, Economies of Scale, Specialized Resources, Integration, Asset Specificity and Regulation. Several of the factors identified were shown to influence the build, buy or partner decision both positively and negatively and their impact should therefore be carefully evaluated and weighed against each other by managers before making a final decision on a build, buy or partner strategy. / Ökad digitaliseringstakt, ny finansiell teknologi och förändringar i kundbeteenden driver på en transformering inom finansindustrin. Traditionella banker har haft svårt att följa med i denna utveckling, och ställs nu inför utmaningen att bestämma vilka digital finansiella tjänster de bör bygga internt, köpa in externt eller utveckla tillsammans med en extern aktör genom ett partnerskap. Denna studie syftar till att få en generell överblick över vilka faktorer som svenska storbanker behöver överväga innan de beslutar sig för en bygg-, köp- eller partnerstrategi för att digitalisera sitt erbjudande av finansiella tjänster. Detta görs i form av en case studie, där den empiriska datan till största del består av intervjuer med nyckelpersonal från en svensk bank som ingår i ett projekt att försöka digitalisera deras värdepappershandelserbjudande som ett svar på en industri i förändring. Ett fåtal intervjuer genomfördes också med personer utanför banken för att öka generaliserbarheten av studien något. Resultatet av studien identifierade 16 faktorer som bör övervägas av traditionella banker som ställs inför beslutet om att bygga, köpa eller ingå i ett partnerskap för att digitalisera sitt värdepappershandelserbjudande. Av dessa anses 9 faktorer vara särskilt viktiga; Långsiktiga Konkurrensfördelar, Flexibilitet, Osäkerhet, Leverantörs-/Partnerrelation, Stordriftsfördelar, Specialiserade Resurser, Integration, Funktionsspecificitet och Regelverk. Resultatet indikerar också att flera av de identifierade faktorer kan påverka beslutet om en bygg-, köp- eller partnerstrategi både positivt och negativt. Deras påverkan bör därför utvärderas noggrant och jämföras mot varandra innan ett slutligt beslut tas gällande en bygg, köp eller partnerstrategi.