No description available.

No description available.

No description available.

de Fine Licht Lindblom, Åsa (2016). Med öppna dörrar och gemensamma mål – Externa specialpedagogers och grundlärares reflektioner kring samverkan (With the Doors open and Common Goals – External Special Educators and Teachers Reflections on Collaboration).Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.BakgrundSpecialpedagoger och lärare och har till stor del olika uppdrag. Läraren ska bland annat undervisa, utveckla och bedöma elevernas kunskap– medan specialpedagogen till största delen utreder, anpassar eller åtgärdar, agerar samtalspartner och leder skolutveckling. Båda ska vid behov samverka med andra yrkesgrupper (SFS 2007:638; SFS 2010:1064). Ett resursteam består bland annat av specialpedagoger. Vid en problematisk elevsituation, som man bedömer inte kan lösas på den aktuella skolan, kan resursteamet kontaktas. Detta kan resultera i att en specialpedagog från teamet och lärare på skolan samverkar kring problemet. Professionerna är alltså endast verksamma på samma arbetsplats under det aktuella arbetet.SyfteSyftet med undersökningen är att studera vad några specialpedagoger från resursteam och lärare på grundskolor har för förväntningar inför och erfarenheter av varandras insatser kring problematiska elevsituationer, samt vad de tycker är viktig att tänka på inför vidare samverkan med den andra yrkesgruppen.Preciserade frågeställningarVilka insatser förväntar några externa specialpedagoger och lärare på grundskolan av varandra inför arbetet kring problematiska elevsituationer?Vilka erfarenheter av den andres insatser gjorde yrkesgrupperna? Vad anser pedagogerna att det är viktigt att tänka på, både för den egna och andres del, inför vidare vid samverkan kring eleverna?Tidigare forskning och teoretisk förankringI översikten studeras olika forskningsresultat, teorier och teser kring gruppers agerande, kommunikation och samverkan. Social identitet och sociala representationer och innebär att gruppdeltagare skiljer den egna gruppen från andra och skapar föreställningar om situationer eller företeelser. Avståndstagande uppstår när den ena gruppens värderingar uppfattas som ett hot mot den andras. Revirbevakande beteenden och professionella stängningsmekanismer innebär bevakning eller avgränsning mellan det egna yrkesutövandet och andras påverkan, till exempel vid outtalade förväntningar. Individens behov av att bli sedd och bekräftad belyses. Det deliberativa samtalet bygger på öppen kommunikation och ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare beskrivs att samverkan mellan professioner måste läras, övas och utvecklas. Ledningen bör förespråka arbetet, parterna vilja samverka samt deltagarnas olika förväntningar på varandra klargöras.Metod och urvalUndersökningen sker utifrån en fenomenologisk metodansats. Skolledare och resursteamschefer i två kommuner informerades om studien. Dessa kontaktade i sin tur lärare och specialpedagoger. Tre grundlärare och fyra specialpedagoger anmälde sig frivilligt. Dessa delgav sina reflektioner vid semistrukturerade intervjuer.Resultat och specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogerna och lärarna redogör i studien för sina förväntningar, erfarenheter samt tankar kring vidare samverkan. Reflektionerna speglas mot den tidigare forskningen och teoriöversikten. Samtliga pedagoger har positiva förväntningar och till största delen positiva erfarenheter. Några avvikande upplevelser framkommer och diskuteras: lärare som inte tar ansvar för elevers anpassningar eller en specialpedagog som inte lyssnar på lärarens åsikter. Vid god samverkan anser de tillfrågade pedagogerna att kommunikationen är öppen och respektfull. Båda parter har elevernas behov i fokus. Lärarna vill utvecklas i sin profession, granska sitt agerande i klassrummet samt är villiga att prova olika metoder. Specialpedagogerna har inga förutfattade meningar utan strävar efter att se lärarnas arbete ur olika perspektiv. Lärarna blir sedda och bekräftade av specialpedagogerna som är lyhörda och ödmjuka. Pedagogerna önskar få tid till reflektion, planering och genomförande av arbetet. Specialpedagogerna är genomtänkta och noggranna i sina kommentarer, medan lärarna, med specialpedagogernas stöd, ges möjlighet att konstruera egna lösningsförslag. Pedagogerna visar respekt för varandras behov, handlingar och kunnande; man tar tillvara varandras kompetenser. Efter en sammanställning av pedagogernas reflektioner om förutsättningar för en konstruktiv samverkan problematiseras några av dem. Därefter diskuteras specialpedagogiskt agerande när lärare inte tar ansvar i arbetet kring anpassningar och stöd för eleverna. I diskussionen jämförs lärarens eventuella situation mot Skolverkets allmänna råd för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd (2014) samt hur specialpedagogen kan ge läraren stöttning och vägledning. Nyckelord: grupper, insatser, kommunikation, resursteam, samverkan

AbstractHellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan – pedagogers tankarkring olika pedagogiska förutsättningar (Special education skills in preeschool – teachersthoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap,Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Att satsa på specialpedagogisk kompetens i förskolan är ingen självklarhet. Det finns helleringa krav på förskolan till skillnad från skolan att det ska finnasspecialpedagogiskt stöd på förskolan. Syftet med föreliggande studie är att ge perspektiv påpedagogers syn på specialpedagogisk kompetens under olika organisatoriska förutsättningar.Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Två pedagogerrepresenterar förskolor där specialpedagogisk kompetens anlitas genom det centralaresursteamet. Tre pedagoger representerar förskolor där specialpedagog finns att tillgå iverksamheten. Resultatet visar att pedagoger som har tillgång till specialpedagog iverksamheten i stor utsträckning ser barnets svårigheter i ett systemperspektiv och attpedagogens egen yrkesroll tydliggörs till skillnad från pedagoger som inte hade denmöjligheten. Undersökningen visar också att det finns ett behov av att skapa en merutvecklad dialog med föräldrar kring barn i behov av stöd. Likaså att se barns olikheter somen tillgång. Att det centrala resursteamet inte utnyttjades i någon större omfattning varförvånande. / The objective of this study is to provide a perspective on teachers' views of specialist teacher training based on different educational opportunities. The survey methodology is qualitative interviews with five teachers with various educational opportunities. The result shows that educators who have access to special education in the business largely sees the child's problems in a system perspective and the teachers' own professional role is clarified unlike teachers who did not have that opportunity. The survey also shows that there is a need to create a more developed dialogue with parents about children in need of support. Similarly, to ensure children's differences as an asset.

The purpose of this study is to examine in which way power structures are played out in the 2022 movie The Menu (2022). Five categories of scenes with the main focus on the main character have been selected to be analyzed through a narrative movie analysis with focus on intersectionality regarding class and gender in relation to the theory of the final girl. Every scene is to be explained and then, together with the main narrative, analyzed through theories of marxism, Bourdieu’s capital theory and Clover’s final girl in focus.   The study concludes that the power structures of class and gender is played out through the main character by her using her looks as a beautiful and young woman as well as her working class background in the service industry as an escort to her advantage in getting to know the male antagonist. By doing so she can, unlike the other guests which are all upper class, escape the safe death they all face. / The purpose of this media production is to be used as a base for discussion during seminars regarding honor related violence and oppression. The mateiral is the be used during education for proffesionals in the field of social work.

The purpose of this study is to analyze and seek for a possible meaning and suggestion behind the soundscape in the first episode of True Detectives fourth season; Night Country. Four individual elements have been selected for deeper analysis and based upon those, six scenes where those elements are present were selected for the study. Each auditory element that was selected was then analyzed  in depth looking at the more technical aspects of identifying and categorizing sound but also how it impacts the audience on an emotional and narrative level to explore, not only how the soundscape is established early on, but what effects this has on the viewers expectations and predictions for how the narrative could unfold.  The results of this study points towards there being, for the first time in the series history, something paranormal happening in the world of the characters. Despite there being hints and suggestions that paranormal activity is part of the cinematic world of True Detective in the past, this has never been the case once the mysteries unfold but the soundscape in Night Country, as early as episode one, and the results of this study suggests that this is about to change. / The purpose of this media production is to be used as a base for discussion during seminars regarding honor related violence and oppression. The mateiral is the be used during education for proffesionals in the field of social work.