• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 713
  • 21
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 736
  • 283
  • 137
  • 137
  • 128
  • 121
  • 111
  • 91
  • 88
  • 84
  • 84
  • 83
  • 73
  • 64
  • 64
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Ledarskapets retorik : en studie om retoriken i ledarskapets tjänst

Cruz Panteón, Viviana January 2004 (has links)
No description available.
32

Ledarskapets retorik : en studie om retoriken i ledarskapets tjänst

Cruz Panteón, Viviana January 2004 (has links)
No description available.
33

New classical rhetoric : Tony Blair's rhetorical strategies and features of discourse

Ring, Magnus January 2008 (has links)
Orators have throughout history used strategies to communicate as effectively as possible with their listeners. The ex-British Prime Ministers Winston Churchill and Tony Blair both engaged their people in war and hence gave account for the serious situations in broadcast speeches to the public. The purpose of this paper is to detect the features of Blair's discourse in a speech from 2003 and point out what rhetorical strategies he uses. I contrast my findings with a speech given by Churchill in 1940 to show to which extent Blair builds on tradition, and how different political circumstances might affect a speech. The conclusion shows that Blair's inclusive approach, deriving from the New Labour discourse "The Third Way", is apparent in e.g. the frequent use of vaguely defined pronouns as "we". Blair's speech is in line with the demands of a classical speech, and he uses the same persuasive devices as Churchill. Nevertheless the two ex-Prime Ministers' different political situations do affect the way in which they communicate their messages' which result in both differences and similarities.
34

Förtäckta ordalag eller tukt och förmaning : bilder i nykterhetspropaganda och deras retorik

Pohjola, Hanna January 1998 (has links)
<p>BI/B3 Design</p>
35

Har barnen Tungan rätt i mun? : En kvantitativ utvärdering av ett retorikprogram för mellanstadiet

Franzén, Stina January 2012 (has links)
Studien utvärderar tv-programmet Tungan rätt i mun, som är ett retorikprogram för målgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att användas som lärandematerial i svenska grundskolor då ämnet retorik ska bli mer framträdande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkätundersökning av sammanlagt 84 barn på två mellanstadiefritidsgårdar; i Stockholm och på Öland. Barnen delades in i två lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkäten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkät. Denna enkät bestod av fyra frågor med öppna svar som rättades inför analysen med hjälp av ett rättningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet. Syftet med utvärderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de får av programledaren Elaine Eksvärd, legitimerad retorikkonsult. Hypotesen av studien var att experimentgruppen, som fått se programmet innan de svarar på enkätfrågorna, skulle komma att ha större förståelse för retoriken i sig och svara på frågorna med de tips Elaine gett dem i större utsträckning än vad kontrollgruppen gjorde. Samma enkätundersökning gjordes sedan två veckor senare med barn från en femteklass i Stockholm, som tidigare varit delaktiga i undersökningen, för att se i vilken utsträckning de kom ihåg de tips de fått. I analysen av resultatet ser vi att experimentgrupperna i större utsträckning har fler poäng än barnen i kontrollgrupperna och därmed bevisar hypotesen korrekt. Resultaten av gruppen som fick göra undersökningen två veckor senare blev dock otillförlitliga på grund av en extern input under undersökningstiden och det kan därför inte dras någon tillförlitlig slutsats om huruvida barnen mindes tipsen efter en kortare tidsperiod i denna undersökning. Statistiken demonstrerar att barnen som bor i Stockholm i stort har bättre resultat på undersökningen och mer erfarenhet av retorik än vad barnen på Öland har.
36

Ekot av pathos : En studie av Aristoteles känsloretorik

Blomqvist, Alexander January 2011 (has links)
Med den här uppsatsen så ville jag testa om, och i så fall hur, Aristoteles teorier om pathos, det retoriska bevismedlet att övertyga med känslor, fungerar i vår moderna tid. Hur kan texter som nedtecknades för mer än två millennier sedan fortfarande ligga till grund för den retorikutbildning som praktiseras i våra skolor än idag? Så till att börja med har jag utrett Aristoteles begrepp och gjort min egen tolkning av hans arbete. Jag har vägt det och diskuterat det emot vad andra moderna forskare har sagt om termen. När jag sedan hade det klart för mig var nästa steg att se hur jag kunde använda denna kunskap för att få svar på min ursprungliga frågeställning. För att ta reda på det så använde jag en kombination av närläsning och ett studium av den retoriska situationen och försökte med de resultaten förklara hur pathos rörde sig i tre olika tal. Tack vare sina retoriska kunskaper och sin berömmelse för kända yttringar så valde jag ut Winstons Churchills tre första tal som han höll i det brittiska parlamentet, House of Commons, under sin tid som premiärminister 1940-1945. Andra världskriget rasade för fullt i Europa och mellan varje tal så händer det nya saker som Churchill måste ta hänsyn till. Olika känsloaspekter som han måste föra publiken igenom för att komma till sitt mål. Jag upptäckte under uppsatsens gång att Churchill går igenom en slags ”känslotrappa”, där han först utgår ifrån att det är rädsla som från början legat till grund för sina åhörares känslor och sedan försöker han att i olika steg föra dem till den känsla som passar hans egna syften. Jag upptäckte hur metoden kan appliceras på olika situationer och förklara hur olika känslosvängningar uppstår och förändrar åhörarnas omdömen. Metoden har sina fördelar bland annat i att den kan ge intressanta tolkningar som man kanske annars hade missat. Den har sina nackdelar bland annat i att den kan ge lite olika svar beroende på vem som använder den och hur mycket bakgrundsfakta man har gagnat sig. Sammantaget kan sägas att jag anser att jag har fått svar på varför Aristoteles teorier används än idag. Orsakerna till känslorna må ha ändrats och utvecklats sedan dess men man märker att grunderna faktiskt håller fortfarande.
37

Valfri klädsel : En klusteranalys av kulturdebatter om Gävle symfoniorkester

Pettersson, Ebba January 2012 (has links)
No description available.
38

Karaktärens karaktäristiker : Om definitioner av ethos

Andersson, Robert January 2011 (has links)
No description available.
39

Skratta! : En ansats till analytik av humor som retoriskt verkningsmedel

Berndtsson, Tim January 2010 (has links)
No description available.
40

Återkommande gester hos tre idrott och tre religionslärare

Härdelin, Jenny, Lindberg, Sofie January 2011 (has links)
Abstract Härdelin, J. &amp; Lindberg, S. (2011). Återkommande gester hos tre idrotts- och tre religionslärare. Examensarbete avancerad nivå. Högskolan i Gävle: akademin för utbildning och ekonomi. Kroppsspråket är en icke verbal kommunikation och gester är en del av kroppsspråket. Studiens syfte är studera återkommande gester så kontextoberoende som möjligt för att sedan utifrån aktuell forskning kring gesters betydelse, försöka få en förståelse för varför sex lärare använder sig av lika eller olika återkommande gester. Metoden är en observationsstudie där de återkommande gesterna hos tre religionslärare och tre idrottslärare studerats. Vi har kommit fram till att de återkommande gesterna mellan idrottslärarna och religionslärarna både varit lika och olika. Exempel på en återkommande gest som varit lika mellan ämneslärarna är att de rättat till kläderna. Exempel på återkommande gester som varit olika mellan ämneslärarna är att alla idrottslärare, men ingen religionslärare, berört eleverna på axeln eller armen och att merparten av religionslärarna, men ingen idrottslärare, fingrat på fingertopparna. Vi har dock inte med hjälp av forskares teorier kring gesternas betydelse fått en förståelse för hur det kan komma sig, då vi inte är medvetna om kontexten bakom gesten.

Page generated in 0.0561 seconds