Observationer från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen är svårreviderad. För att kontrollera svårigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av år 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att träda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltså en motsägelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. Vårt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet påverkas.  Studien avgränsas till att vi endast behandlar de områden som har med kontantbranschen att göra. Vi har valt att inrikta studien på revisorernas och Skatteverkets åsikter och inte de reviderade bolagens uppfattningar.  Vi ser det som att syftet med stiftandet av lagen om kassaregister inte kommer att uppfyllas men att förtroendet för skattesystemet kan vara fortsatt högt om nya tjänster utvecklas av revisionsbyråerna. Vi ser även att om standarden inte är tillräckligt hög kommer Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens farhågor om ökade skattefel och ekonomisk brottslighet minska förtroendet för skattesystemet.

Bakgrund: Sedan den 1 januari 1983 har alla aktiebolag i Sverige revisionsplikt. I dagsläget råder en debatt såtillvida om Sverige borde utnyttja EG:s fjärde bolagsdirektiv och undanta vissa företag från kravet på revision. Inlägg i debatten håller kostnaden som främsta argument till ett avskaffande av revisionsplikten, andra menar att revisionspliktens brottsförebyggande verkan är stor och att den därför bör behållas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur småföretagare ställer sig till ett eventuellt slopande av revisionsplikten. Vi vill även utreda vilka specifika faktorer som påverkar företagens syn på revision. Med syn menar vi vilka för- och nackdelar företagen anser att revision medför. Med faktorer menar vi olika förhållanden som utöver revisionens för- och nackdelar kan påverka ett företags ställningstagande. Faktorer som vi valt att undersöka är företagsstorlek, om företaget har utomstående ägare, kostnad samt ekonomisk brottslighet. Utifrån resultatet från vår undersökning hoppas vi sedan kunna föra en diskussion om vilken sorts företag som bör kunna undantas från revisionsplikt. Avgränsningar: Studien avgränsas mot små aktiebolag. Som små aktiebolag har vi räknat alla aktiebolag med max 50 anställda i enlighet med EG:s fjärde bolagsdirektivs maxvärde. För vår branschjämförelse har vi valt att endast undersöka en bransch med hög ekobrottslighet, restaurangbranschen. Vi har även valt att geografiskt avgränsa studiens omfattning till Västerbotten. Tillvägagångssätt: I denna studie har en kvantitativ metod använts. En enkätundersökning genomfördes hos små aktiebolag med max 50 anställda samt en omsättning på max 65 miljoner kronor inom Västerbotten. Enkäten skickades ut genom en länk i ett email. Vi skickade även ut enkäten via brev till vissa respondenter. Studiens resultat presenteras sedan i diagramform och vi analyserar resultaten utifrån dessa. Resultat: Vår studie visade att företags vilja till fortsatt användning av revision om den vore frivillig ökar med storleken hos företagen. Flertalet respondenter från alla företagsstorlekar skulle vilja se att revisionen förenklas för aktiebolag med färre än 50 anställda. 34 % av respondenterna ställer sig negativa till en fortsatt användning av revision om revisionsplikten avskaffades. Utifrån vår studie kan vi dra slutsatsen att ekobrottsligt utsatta branscher ej har en inställning som avviker från branscher i allmänhet. När det kommer till företagsstorlek som en faktor visar vår undersökning att desto fler anställda och desto större omsättning företaget som respondenterna representerar har, desto mer positivt ser de på revision. Enligt vår studie är företag med utomstående ägare mer positivt inställda till revision än företag där ägare och företagsledning är samma person/personer. Vår undersökning visade att alla respondenterna anser att kostnaden för revision är för hög i förhållande till den medföljande nyttan.

Sammandrag Höga positioner i samhället innehas av en övervägande andel män. Inom revisionsbranschen är andelen kvinnor bland delägarna som mest 14 procent. Ändå har det under de senaste tio åren rekryterats lika stor andel kvinnor som män på grundnivån. Karriärutvecklingen ser således olika ut för män respektive kvinnor. Uppsats ämnar förklara varför kvinnor är undertaliga i revisorstoppen. För att undersöka orsakerna har en enkätstudie via Internet genomförts. Enkäten riktades till ett slumpmässigt urval av auktoriserade revisorer vid branschens sex största revisionsbyråer. Frågorna utformades dels utifrån ett strukturperspektiv, enligt vilket nätverk samt värderingar och attityder inom branschen kan förklara ovanstående, dels utifrån ett individuellt perspektiv där personliga uppfattningar och privatliv ligger till grund för förklaringen. I det empiriska materialet framkommer att kvinnor och män har liknande syn på karriär och kompetens samt att inget tyder på att kvinnan är sämre ämnad för chefsskapet. Däremot framkommer att kvinnor anser sig ha sämre utgångsläge på grund av sitt kön samt att det råder stora skillnader mellan män och kvinnors löneutveckling. Således är könet stark förklaring till varför kvinnors undertalighet i revisorstoppen. Det främsta skälet är att det är ytterst krävande att vara 100 procent karriärsinriktad samtidigt som familj och hem skall skötas på ett perfekt sätt. Det ställs inte samma krav på att männen skall klara av dessa båda roller samtidigt.

Tidigare forskning har visat att det för många år sedan fanns ett förväntningsgap inom revision mellan små företag och deras revisorer. Syftet med vår uppsats är att undersöka om detta gap fortfarande existerar och om det även finns ett liknande gap mellan medelstora företag och deras revisorer. Vi vill även undersöka om det är olika faktorer som påverkar gapet beroende på företagsstorlek, om det nu är så att det existerar. För att ta fram vår empiri använde vi oss av en kvalitativ ansats genom att göra delvis strukturerade intervjuer med öppna frågor. Vi utförde intervjuerna ansikte mot ansikte för att kunna se respondenternas reaktioner. Intervjuerna gjordes hos tre små och två medelstora företag, samt hos en revisionsbyrå. Samtliga är aktiebolag och belägna i Värmland. För att få en helhet i uppsatsen samlades teori in om revisorernas ansvar och uppgifter. Det var även viktigt att beskriva förväntningsgapet. Med hjälp av denna teori kunde vi analysera den insamlade empirin för att sedan kunna dra en slutsats om vår problemställning. Det resultat vi kom fram till var att ett förväntningsgap finns hos både små och medelstora företag, men gapet är betydligt större hos de små företagen. Gapet av förväntningar beror på dålig information och dålig kunskap, men även på att företagens förväntningar är mycket högre än vad de borde vara.

På grund av allt fler revisionsskandaler och att marknaden för företagen ständigt växer sig större och blir allt mer internationell så har även kraven på revisionen höjts. Detta har lett till bland annat uppkomsten av revisionsstandard i Sverige (RS). Denna standard består av olika delar som revisorn ska behandla och just en av dem, RS 570 har revisorer upplevt som svårarbetad. RS 570 har som syfte att vägleda revisorn i bedömningen av hur företagsledningen använt sig av den grundläggande redovisningsprincipen fortsatt drift. Svårigheten som upplevts kring arbetet med RS 570 har lett till vår problemformulering: Hur har RS 570 förändrat revisorns arbete och vilket ansvar har revisorn respektive företagsledningen vid bedömningen av RS 570 fortsatt drift? Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka och öka förståelsen för en av de svårigheter som finns kring revisorns granskning av årsredovisningen med inriktning på RS 570 – fortsatt drift. Detta delades upp i fyra delområden: Vi ville se vilka förändringar införandet av RS medfört i revisorns arbete, vart gränsen går mellan det ansvar revisorn respektive företagsledningen har vid bedömningen av den fortsatta driften, hur man fastställer den fortsatta driften samt vilket underlag som krävs för att stödja sina uttalanden och hur rapporteringen i revisionsberättelsen förändrats efter införandet av RS 570. För att få en bra grund till problemet och kunna analysera vår empiri så lades en bred teoretisk referensram upp kring redovisning, revision och RS 570. Utgångspunkten var att utifrån källor som lagar och böcker från FAR kunna jämföra verkligheten med de lagar och standarder som revisorer ska följa. Vi intervjuade fyra revisorer som arbetat i branschen ett antal år från de största byråerna i Umeå. Vid intervjuerna utgick vi ifrån studiens delsyften men försökte hålla en så öppen intervju som möjligt för att inte förlora någon viktig information. Utifrån intervjuerna kunde vi se att RS hade medfört ett merarbete för revisorerna men att de huvudsakligen var positiva till införandet av standarden. Det negativa med standarden var att den ansågs svårapplicerad på mindre företag. Arbetet med RS 570 var svårt och ansvarsgränsen mellan revisor och företagsledningen var osäker, men revisorerna kände i överlag att om de hade tillräckligt med underlag för sitt beslut kunde de känna sig ansvarsfri. När det gäller vilket underlag som skulle stödja deras uttalanden så kände sig revisorerna säkra på vad de skulle använda. Svårigheten låg inte i att hitta underlag utan att bedöma materialet och kunna stödja sitt uttalande kring den fortsatta driften på det. Revisorn ska uttala sig om 12 månader framåt från påskrivandet av revisionsberättelsen och allt som handlade om framtiden tycktes bringa stora problem för revisorerna. Rapporteringen i revisionsberättelsen ansåg revisorerna hade underlättats efter införandet av RS 570 p.g.a. klarare direktiv och exempel. Rapporteringen har också lett till att fler synpunkter tas upp med företagsledningen i tid vilket kan leda till att fler konkurser förhindras. Företagsledningen blir medveten om sina problem tidigare vilket även gynnar företagets intressenter. Sammanfattningsvis tror vi att standarden till störst del hjälper revisorerna i deras arbete och att de problem som finns med RS 570 troligtvis kommer att minska desto mer revisorerna arbetar med standarden.

Since 1983 Sweden has a general audit obligation for joint-stock companies. At this moment the Government has issued an investigation concerning the subject. The purpose of this paper is to examine what effects an abolition of the audit obligation for small joint-stock companies can have on the Swedish tax department regarding economic crime. An angel on the report is to examine how the tax department uses adverse auditor’s reports. The paper’s method is a qualitative study, consisting of two semi-structured interviews with personnel at the tax department in Örebro. The first interview took place at the tax department’s crime division and the second one at the fiscal division. Secondary sources as books, articles and web pages have also been used. Our investigation shows that the adverse auditor’s report has no higher importance in the fight against economic crime. The adverse auditor’s report is only a parameter amongst many and it only serves as a confirmation on suspected crime. Therefore will the tax department’s procedures not be affected.

På revisionsmarknaden finns det många små och stora företag som utför samma kärntjänst revision. Konkurrensen är stor och därför är frågan om kvalitet är mycket viktig för revisionsbyråerna. Forskare tar upp frågan då och då under de senaste decennierna men det råder dock oenighet i frågan vad revisionskvalitet är. Problemet kan bero på att revisionen har en mängd olika intressenter, t.ex. företagsledning, aktieägare, och de krav som intressenterna ställer kan skilja sig. En annan anledning till forskarnas oenighet i frågan om revisionskvalitet kan vara att forskarna betraktar fenomenen från olika perspektiv. Francis, Simon, Palmrose och Turpen analyserar kvalitetsdimensioner i relation till prisskillnader mellan byråerna. Andra studerar kvalitet genom att undersöka skillnader mellan olika revisionsbyråer. Skillnader kan t.ex. gälla revisionsbyrå storlek, arbete med personalen o.s.v. Behn, Carcello, Mock och Samet undersöker kvalitet från beteendeperspektiv. Vikten av att kunna bilda och upprätthålla goda relationer med kunderna är allmänt accepterat bland revisorerna. Revision är en tjänst som består till en viss del av kontakter med kunderna. Kvalitet av revisionen kan alltså påverkas av dessa kontakter. Därför är det viktigt att rikta mer uppmärksamhet på servicerelaterade aspekter och utforska hur de påverkar kvalitet av revisionsprocessen. Syftet med studie är att utforska hur revisionsbyråer definierar begreppet kvalitet och dess beståndsdelar. Genom att få förståelse av begreppet syftar författarna också till att utveckla huvudlinjer för ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Det teoretiska perspektivet skapades genom att använda teorierna om revision, kvalitet, tjänstekvalitet och revisionskvalitet. Det teoretiska perspektivet byggdes upp på det sättet som skulle öka läsarens förståelse av ämne och skapa en helhet. För att uppfylla uppsatsens syfte genomfördes det kvalitativa undersökningen med personliga intervjuer. För undersökningen valdes stora internationella revisionsbyråer. Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med kvalificerade revisorer som var genomförda på kontoren i Umeå. Studien visar på vissa skillnader i definitionen av kvalitet. De viktigaste bitarna i definitionen som framkommit i undersökningen är dock kunskap om kundernas behov och förväntningar och kompetens hos personalen. Andra viktiga dimensionerna för god kvalitet är oberoende och branscherfarenhet. För att åstadkomma hög kvalitet behövs det en grund i form av gemensamma värderingar som påverkar personalen så att de blir tjänstevilliga och kundinriktade. Vidare behövs det kontinuerlig utveckling av personalen. Det kan vara behovsanpassad utbildning och ständig upprätthållning av personalen om alla nyheterna i revisionsprocessen. Korta kommunikationsvägar mellan medarbetarna, som möjliggör snabb kommunikation och feedback, är en tredje nödvändig villkor för ett framgångsrikt arbete med kvalitet. Sist men inte minst vill vi nämna kunskap om kundernas behov och förväntningar som utgör en nödvändig förutsättning för att åstadkomma hög kvalitet av revisionstjänsten.

Uppsatsen förklarar följande problemformulering: Hur ser samarbetet ut mellan intern- och externrevisorn i bankbranschen samt hur tillförlitligt är internrevisorns bidrag? Studien syftar till att beskriva hur samarbetet ser ut mellan revisorer i bankbranschen. Vidare ämnar uppsatsen förklara nyttan med internrevisorns bidrag till externrevisorn samt granskningens tillförlitlighet. Uppsatser bygger på en kvalitativ utformning, vilken utgår från sex genomförda intervjuer med fyra internrevisorer och två externrevisorer samt sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar och litteratur. Resultatet från studien visar på att samarbetet mellan revisorerna sker på ett likartat vis i bankerna som studerats. Resultatet angående samarbetet stämmer inte överens med tidigare studier eftersom samarbetet sker på en högre nivå inom bankerna. Internrevisorns bidrag till externrevisorn beror på flera faktorer till exempel tillgänglighet, tillförlitlighet och effekten av en svag intern kontroll. Faktorer från tidigare studier tillämpas enligt resultatet men fler faktorer har tillkommit, exempelvis förtroende. Avgörandet om externrevisorn kan utnyttja internrevisorns granskning beror främst på tillförlitlighet. Inom bankerna kontrolleras tillförlitligheten i flera led. Slutsatserna bör beaktas med viss försiktighet eftersom generella slutsatser inte kan fastställas utifrån uppsatsens urval.

Nivå/utbildning: Magisteruppsats Författare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-Britt Handledare: Claes-Göran Larsson Titel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra Norrland Problem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder? Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM. Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys. Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om. De revisors PM som ingår i studien visar att revisionerna utförts på olika sätt och på olika nivå. Detta innebär osäkerhet om de ekonomiska stöden från Europeiska Unionen används på rätt sätt. Enligt vår mening kan denna osäkerhet bero på att de anvisningar som programmet anvisat inte är tillräckligt klart definierade och formulerade. Skulle vårt enhetliga formulär för hur en korrekt EU-revision skall genomföras kunna bidra till bättre säkerhet för denna del av revisionskedjan, vi anser i alla fall detta.

No description available.