Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Thesis (doctoral)--Universiẗat, Kiel, 2005.

Cette dissertation se situe à l’intersection de la théorie des types de Per Martin-Löf, de l’approche dialogique et de la révision des croyances. Son objectif est de proposer une analyse dialogique de la théorie de la révision des croyances dans le contexte de la théorie des types de Martin-Löf. Autrement dit, il s’est agi pour nous de concevoir des systèmes de révision dans lesquels l’acquisition de connaissances et les aspects interactifs de la signification sont saisis comme un jeu de questions et de réponses par rapport à un ensemble initial d’hypothèses exprimé dans le langage-objet. Ce processus s’effectue par un déploiement progressif de contenus hypothétiques dans un contexte d’interaction en crédibilisant l’information que reçoit l’agent.Cette étude donne également la possibilité d’exprimer avec aisance les aspects interactifs de la signification dans les tableaux sémantiques. Et met ainsi en exergue les notions d’actes de langage par la connexion entre dialogues et tableaux dans le contexte de la révision des croyances. / This thesis is at the intersection of Per Matin-Löf’s type theory, the dialogical approach and the revision of beliefs. The objective is to propose a dialogical approach to the theory of revision of beliefs in the context of Matin- Löf’s type theory. In other words, we seek to conceive a belief system in which the acquisition of knowledge and the interactive aspects of meaning are perceived as a question-response game in respect to a set of initial hypotheses that are expressed in the object-language. This process is done by the progressive deployment of hypothetic content, in a context of interaction, where more credibility is given to the information that the agent receives.This study also enables us to express with ease the interactive aspects of meaning in semantic tableaux. And thus highlights the notion of speech acts through the connection between dialogues and tableaux in the context of belief revision.

En lagändring som trädde i kraft 2010 innebar att små svenska aktiebolag inte längre omfattas av revisionsplikten. Detta innebär att revisionen idag är frivillig för de aktiebolag som inte överstiger gränsvärdet för revisionsplikt vilket innebär att ett företag under två räkenskapsår inte överskrider mer än ett av följande värden: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och medelantal 3 anställda. Detta har lett till att så mycket som 80 procent av de små aktiebolagen väljer bort revision trots att det utgör en trygghet. På grund av detta bör det finnas vissa nackdelar med revision. Studiens syfte var därmed att ta reda på vilka faktorer som motiverar företagen att välja bort revision. Branschen vid namn utbildning, forskning och utveckling i Norrbotten valdes ut att studeras närmare då andelen företag som valde bort revision var störst i denna bransch. En analysmodell utifrån tidigare forskning om ämnet och tre teorier, rational choice-teorin, institutionell teori samt principal-agentteorin, har utformats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Enligt tidigare forskning tenderar företag att endast se kostnaden för revision som i många fall anses vara hög i förhållande till de fördelar den ger. För att kunna besvara studiens frågeställningar insamlades primärdata. Först samlades relevanta data in genom databasen Retriever business där den utstickande branschen kunde identifieras. Vidare bygger studien på en kvalitativ metod där mailintervjuer med sex företag inom den identifierade branschen genomfördes. Studiens resultat tyder på att fördelarna som traditionellt sett är kopplade till revision inte är applicerbara på de undersökta företagen. Branschen som undersökts har inget behov av banklån, deras intressenter bryr sig inte om revision och dessutom menar företagen att de kan säkerställa kvaliteten på de finansiella rapporterna med hjälp av endast sin respektive redovisningsbyrå. Detta resulterar i att den avgörande och enda identifierbara faktorn i företagens revisionsval är kostnaden. Med detta i åtanke hade det varit intressant att i framtiden undersöka företag som väljer revision och ta reda på vilka nackdelar de ser med att avstå revision

No / The Law Express series has been written to assist students in exam preparation. This title will guide users through understanding the essential concepts, and how to remember and and apply key legislation in an exam situation.

No description available.

Frågeställning: Varför väljer en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna att använda sig av revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Finns det någon skillnad vid valet att använda sig av revisor mellan aktiebolag som startades efter att den frivilliga revisionen infördes och de aktiebolag som redan fanns när lagen infördes i Västerås och Eskilstuna? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara varför en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna som hade en verksamhet innan revisionsplikten togs bort och de som har startat en verksamhet sedan den nya lagen infördes väljer att använda sig av revisor fast det inte behöver det enligt lag. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Data i form av vetenskapliga artiklar och böcker har studerats och intervjuer med tio små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna har utförts. Urvalet grundade sig på bolag som uppfyllde kraven för frivillig revision men ändå valde att ha en revisor Slutsats: I studien framkom det att anledningarna till att bolagen har revisor är bland annat att för de har flera ägare, vill kvalitetssäkra ekonomin och för att det är en trygghet. De flesta bolagen hade inte påverkats av intressenterna att använda en revisor. Andra anledningar som också framkom var att det saknades kunskap, bolaget hade planer på att växa och revisorn användes för rådgivning.