Då uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter på Hogeschool Inholland i Rotterdam, Nederländerna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan länder. Författarna, som i grund och botten anser att Nederländerna och Sverige är två relativt lika länder, stötte med jämna mellanrum på diverse kommentarer gällande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmärksamhet riktades mot det området. Uppsatsen syftar med det här som bakgrund till att utveckla de tankegångar som väcktes under tiden i Nederländerna och svara på frågan:”Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna på revisionsbyrå i Sverige respektive Nederländerna?”Diskussionen kring frågeställningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i Nederländerna och tre i Sverige på revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Utgångspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner. Det insamlade empiriska materialet har bearbetats narrativt och sammanställts i en fiktiv mailkonversation.Syftet med uppsatsen är att lyfta fram tankar och attityder kring frågeställningen och locka till reflektion hos läsaren. Processen har präglats av ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats. En kvalitativ metod genomsyrar studien och datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer, vilket bidragit till att det är respondenters egna åsikter och attityder kring frågeställningen som framförs.Tre områden har visat på skillnader länderna emellan. Det första området gäller den så kallade ”up-or-out” kulturen, vilken innebär att avancera eller lämna företaget. Den här kulturen har stor påverkan på medarbetarna i Nederländerna, men kan inte sägas förekomma i Sverige. I Nederländerna är det inte accepterat att stanna på en viss hierarkisk nivå, utan den anställde måste hela tiden sträva uppåt. I Sverige är det godtaget att välja att bli kvar på en viss nivå och inte ha avancemang som främsta karriärsmål.Det andra området handlar om hur mycket tid som läggs ner på arbetsrelaterade aktiviteter utöver direkta arbetsuppgifter. Överlag verkar ett heltidsarbete på revisionsbyrå innebära fler timmar än de 40 timmar per vecka som är praxis. Utöver det här ansåg respondenterna i Nederländerna att det var viktigt för karriären att spendera en del av sin fritid på arbetsrelaterade aktiviteter. Syftet med det är att skaffa sig ett brett nätverk, vilket är viktigt för möjligheten till snabbt avancemang.Det tredje området rör möjligheten att kombinera karriär och familjebildande. Under forskningsprocessen har det framkommit att i allmänhet anser inte de kvinnor vi talat med att deras kön påverkar det dagliga arbete något nämnvärt. Ett område skiljer dock länderna åt. Kvinnorna i Nederländerna tvingas, på grund av regelverk och attityder kring föräldraledighet, i många fall välja mellan karriär och familjebildande. I Sverige upplevs det ej som om valet att bilda familj utesluter möjligheten att göra karriär.Det är författarnas förhoppning att uppsatsen ska locka till reflektion och eftertanke hos läsaren. Vi hoppas även att vi genom vår framställning av det empiriska materialet kan bidra till ett alternativt synsätt på frågeställningen. / Uppsatsnivå: D

<p>Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna. Revisionsmarknaden är idag en marknad med höga inträdesbarriärer. Marknadsföringsstrategier kan därför sägas vara av stor vikt för branschen. Det centrala inom tjänstemarknaden bygger på relationer. Det viktiga för revisionsföretagen är därmed att känna till vad som värdesätts hos klienterna. Detta gav oss vår problemformulering som lyder:</p><p>Vilka faktorer påverkar mindre aktiebolags val av revisionsbolag?</p><p>Vårt syfte är därmed att åskådliggöra de faktorer som påverkar mindre aktiebolags val av revisionsbolag. Studien är avgränsad till aktiebolag inom kategori två som är belägna i Umeå kommun.</p><p>Studien har ett hermeneutiskt tolkande synsätt ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Vi utgår från ett deduktivt angreppssätt men efter vår förstudie vidgades vår teoretiska referensram vilket innebär en sorts abduktion. Studien bygger på en kvalitativ metod där totalt sex respondenter intervjuats. Intervjuerna har genomförts med hjälp av en intervjuguide vilket innebär en delvis strukturerad intervjuform. Intervjuguiden är uppbyggd på den teoretiska referensramen. Teorierna är formade utifrån sekundärkällor. För att få ett relevant teorimaterial har vi använt oss av olika hjälpsystem och databaser. Denna intervjuguide har gett oss ett brett empiriskt material som sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen och gett grunden för det resultat studien visar. Det visade sig att det är många olika faktorer som påverkar de mindre aktiebolagens val av revisionsföretag. De främsta faktorerna är rekommendationer från bekanta och relationen till revisionsföretaget. Men faktorer som ett extra engagemang från revisionsföretagets sida och stödtjänster i form av redovisning och juridisk rådgivning skapade mervärden. Dessa mervärden ledde till lojala kunder.</p>

Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna. Revisionsmarknaden är idag en marknad med höga inträdesbarriärer. Marknadsföringsstrategier kan därför sägas vara av stor vikt för branschen. Det centrala inom tjänstemarknaden bygger på relationer. Det viktiga för revisionsföretagen är därmed att känna till vad som värdesätts hos klienterna. Detta gav oss vår problemformulering som lyder: Vilka faktorer påverkar mindre aktiebolags val av revisionsbolag? Vårt syfte är därmed att åskådliggöra de faktorer som påverkar mindre aktiebolags val av revisionsbolag. Studien är avgränsad till aktiebolag inom kategori två som är belägna i Umeå kommun. Studien har ett hermeneutiskt tolkande synsätt ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Vi utgår från ett deduktivt angreppssätt men efter vår förstudie vidgades vår teoretiska referensram vilket innebär en sorts abduktion. Studien bygger på en kvalitativ metod där totalt sex respondenter intervjuats. Intervjuerna har genomförts med hjälp av en intervjuguide vilket innebär en delvis strukturerad intervjuform. Intervjuguiden är uppbyggd på den teoretiska referensramen. Teorierna är formade utifrån sekundärkällor. För att få ett relevant teorimaterial har vi använt oss av olika hjälpsystem och databaser. Denna intervjuguide har gett oss ett brett empiriskt material som sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen och gett grunden för det resultat studien visar. Det visade sig att det är många olika faktorer som påverkar de mindre aktiebolagens val av revisionsföretag. De främsta faktorerna är rekommendationer från bekanta och relationen till revisionsföretaget. Men faktorer som ett extra engagemang från revisionsföretagets sida och stödtjänster i form av redovisning och juridisk rådgivning skapade mervärden. Dessa mervärden ledde till lojala kunder.

Titel: Omvärlden påverkar: En studie av hur revisionsbyråernas marknadsföring har påverkats av den avskaffade revisionsplikten för mindre och medelstora företag. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi; Marknadsföring Författare: Reine Haddad och Louise Mattsson Handledare: Jonas Kågström Datum: 2012- Juni Syfte: Med uppsatsen vill vi undersöka om revisionsbyråernas marknadsföring förändrats i samband med att revisionsplikten för mindre bolag avskaffats, det vill säga om marknadsföringen påverkas av omvärldsfaktorer. Metod: I studien används en abduktiv ansats där information samlats in dels via Internet (WayBack Machine) och dels genom att ta del av annonser från en revisionsbyrå. För att tydliggöra materialet sammanställdes det i frekvenstabeller, wordles och diagram. Resultat &amp; Slutsats: I enlighet med vad den valda teorin framställer ser vi att även revisionsbyråerna ändrar delar av sin marknadsföring när förändringar i omvärlden sker. Omfattningen av förändringarnas påverkan på marknadsföringen varierar från revisionsbyrå till revisionsbyrå, bland annat beroende på revisionsbyråernas syn på marknadsföring, hur stora förändringarna i omvärlden är och hur snabbt revisionsbyråerna tar till sig dessa förändringar. Uppsatsens bidrag: Vårt examensarbete har bidragit med att ge en bild av hur revisionsbyråernas marknadsföring påverkas av förändringar i omvärldsfaktorer. Detta kan vara användbart då marknadsföraren måste ta dessa omvärldsfaktorer i akt vid planering och utformning av marknadsföringen. Nyckelord: Revisionsplikt, revisionsbyrå, marknadsföring, påverkan och omvärldsfaktorer. / Title: The influences of the environment: A study of how the marketing of the auditing firms has been affected by the abolishing of the mandatory auditing for smaller companies. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Reine Haddad and Louise Mattsson Supervisor: Jonas KågströmDate: 2012 – June Aim: Our aim with this thesis is to investigate if the marketing of the auditing firms has changed as a result of the abolishing of the mandatory auditing for smaller companies. Method: In this study we are using an abductive approach where information has been gathered partly through the Internet (WayBack Machine) and partly through advertisements from PwC, an auditing firm. The results of the study are put together in frequency tables, wordles and diagrams. Result &amp; Conclusion: We can, according to the theoretical representation, draw the conclusion that the auditing firms are changing parts of their marketing due to changes in the environment. The dimension of the changes on the marketing fluctuates from auditing firm to auditing firm, depending on, for example, the size of the changes in the environment, how quick the auditing firms are adjusting to these changes and the auditing firm’s vision of marketing. Contribution of thesis: The contribution of our thesis is to illustrate how the marketing of the auditing firms are changing due to environmental factors. This can be useful when the marketer have to consider these environmental factors when planning and designing the marketing activities. Keywords: Mandatory auditing, auditing firm, marketing, influence and environmental factors.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter. I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå. För att se eventuella samband mellan den orena revisionsberättelsen med dess anmärkningar använde vi faktorn storlek på revisionsbyrå. Vi gjorde detta genom att samla in uppgifter utifrån en lista över alla aktiebolag i Sverige som har gått i konkurs mellan januari och augusti 2010. Resultatet visade att andelen orena revisionsberättelser totalt uppgick till 66 % och att det fanns skillnader mellan olika revisionsbyråer. ”Big four” revisionsbyråerna utfärdade 63 % orena revisionsberättelser medan de mindre revisionsbyråerna utfärdade 67 % orena revisionsberättelser. Den mest förekommande anmärkningen var att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och de därefter mest förekommande anmärkningarna var att årsredovisningen har lämnats in för sent samt anmärkning om skatter och avgifter. De mest förekommande anmärkningarna skiljde sig mellan olika revisionsbyråer, både när jämförelser gjordes mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna och enskilda byråer inom dessa kategorier. Störst skillnader mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna var anmärkning om ”going concern” och anmärkning om att årsredovisningen lämnats in för sent. ”Big four” revisionsbyråer gav oftare en ”going concern” varning och de mindre revisionsbyråerna anmärkte oftare om för sent inlämnad årsredovisning.

Bakgrund I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagändringen var att regeringen ville sänka kostnaderna för små bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle använda den insparade kostnaden till att köpa andra tjänster från revisionsbyråerna. Syfte Syftet är att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för små företag har förändrat kundunderlaget och tjänsteutvecklingen för några utvalda revisionsbyråer. Vidare är syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyråerna anser att revisionen har för de små företagen. Metod I uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyråer i Sundsvall har genomförts. En litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar, andra artiklar, böcker och skrifter från regeringen, ligger till grund för studiens referensram. Slutsats Revisionsbyråerna erbjöd redan innan lagändringen andra tjänster, förutom revision. Revisionsbyråerna har därför inte utvecklat några helt nya tjänster efter lagändringen. Istället fokuserar de på vissa tjänster, såsom redovisning och rådgivning. Respondenterna är positiva till lagändringen, men därtill anser respondenterna att alla företag är i behov av någon slags granskning. Här finns utrymme att erbjuda kunderna andra slags kvalitetsgranskningar istället för en revision, till exempel en särskild granskning.

En studie om hur en ökad kommersialisering inom revisionsbranschen påverkar revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på revisorers well-being.

Vid val av revisionsbyrå är det flera interna och externa faktorer som är av betydande roll för bolag. Studiens syfte är att undersöka ifall det finns några skillnader vid val av revisionsbyrå för små- och stora fastighetsbolag i Sverige. Mer detaljerat syftar studien på att undersöka ifall revisionsbyråer tillhörandes Big Four förkommer mer frekvent för någon av de två storleksgrupperna förenat med olika faktorer. Studien är gjord genom analys av kvantitativ data där olika nyckeltal samlats in från de 100 största och minsta fastighetsbolagen i Sverige sett ur omsättning. Som teoretisk referensram har agentteorin använts. Teorin har kompletterats av olika vetenskapliga studier som sammanfattats i en litteraturöversikt. Genom teoretisk referensram och litteraturöversikt har studiens tre hypoteser bildats som det redogörs för i hypotesbildningen. I studiens resultat redogörs det för att de olika faktorer som undersökts i samband med val av revisionsbyrå inte har något positivt samband med varandra. Slutsatsen förtydligar att val av revisionsbyrå tillhörandes Big Four inte förekommer mer frekvent i vare sig små eller stora svenska fastighetsbolag. / There are several internal and external factors that are highly important when companies choose auditing firms. The aim of this study is to investigate if there is any difference between small- and big Real Estate firms regarding choice of auditing firm in Sweden. The study will more precisely investigate if auditing firms belonging to Big Four appears more frequently in any of the groups in connection with different factors. An analysis with quantitative data has been used where indicators for the 100 smallest and biggest Real Estate firms in Sweden measured by revenue have been analysed. Agency Theory has been used as theoretical framework along with a literature review that has been the base of the hypotheses in the study. In the result of the study it is being stated that different factors that have been investigated do not have any positive correlation with the choice of auditing firm in small and big Swedish Real Estate firms. The conclusion of the study states that choice of auditing firm belonging to Big Four do not appear more frequently depending on any of the investigated factors in any of the size groups in Swedish Real Estate companies.

Bakgrund: Trots att de nya utbildningskraven som togs i bruk 2018 förändrar revisorns väg fram till auktorisation förblir revisorsexamen densamma. Provet ska fortfarande säkerställa att revisorn besitter tillräckligt med kompetens och erfarenhet för att utföra lagstadgad revision. Medan somliga välkomnar en mer öppen och flexibel utbildning för revisorer, är andra kritiska och ifrågasätter utfallet av ett reducerat utbildningskrav.   Hösten 2019 var provets godkännandegrad endast 49 procent, samtidigt som antalet revisorer minskar och branschen snabbt förändras. Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Metod: Med en deduktiv ansats har hypoteser härletts utifrån befintlig teori och sedan testats empiriskt för att finna eventuella samband. Studien har utgått från två olika dataset och inkluderat sex provtillfällen under perioden 2017–2019. Dataset 1 har utgjorts av sekundärdata från Revisorsinspektionen och dataset 2 av primärdata från en webbenkät.  Resultat: Studiens resultat visar att universitet, betyg, byrå, ålder, provtillfälle samt förstagångsskrivare påverkar prestationen på revisorsexamen. Revisorer som är unga, har studerat vid något av de fem högst rankade universiteten, har höga universitetsbetyg, jobbar inom Big 4 och avlägger revisorsexamen vid vårtillfället samt är förstagångsskrivare har bäst förutsättningar att klara provet. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Studien breddar också kunskapen inom området genom att inkludera variabler som sällan undersöks i sammanhanget, såsom universitetsbetyg och uppehåll. Det praktiska bidraget riktar sig främst till studenter då valet av universitet och revisionsbyrå kan påverka möjligheterna att erhålla auktorisation.

Denna uppsats ämnar undersöka om EU:s införande av obligatorisk revisorsrotation har påverkat kvaliteten på den revision som genomförs i svenska börsnoterade bolag. En kvantitativ ansats valdes för att undersöka om samband förelegat mellan revisionskvaliteten och obligatorisk revisorsrotation. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning som utgår från obligatorisk revisorsrotation i andra länder än Sverige och om detta hade ett samband med revisionskvaliteten för de undersökta företagen i det aktuella landet. En del av den tidigare forskning som presenteras argumenterar för att revisorsrotation har en positiv påverkan på revisionskvaliteten och andra hävdar det motsatta eller att den inte har någon effekt. Studien baseras på regressionsanalyser där samband mellan variabler kopplade till revisionskvalitet och revisorns oberoende undersöks. Resultaten indikerar på att obligatorisk revisorsrotation enligt de undersökta variablerna inte har haft en direkt påverkan på revisionskvaliteten. / This thesis aims to investigate whether the EU's introduction of mandatory auditor rotation has affected the quality of the audit carried out on Swedish listed companies. A quantitative approach was chosen to investigate whether there was a relationship between audit quality and mandatory auditor rotation. The study takes its point of departure from previous research based on mandatory auditor rotation in countries other than Sweden and whether this had a connection with the audit quality of the investigated companies in the country in question. Some of the previous research presented argues that auditor rotation has a positive impact on audit quality and others claim the opposite or that it has no effect. The study is based on regression analyzes where relationships between variables linked to audit quality and auditor independence are examined. The results indicate that mandatory auditor rotation according to the investigated variables has not had a direct impact on audit quality.