Pricing of audit fees is based on several factors that are assignable both to the professional pricing and the strategic pricing. There are few studies that have observed whether gender can affect the audit fee and the differences in characteristics identified in previous studies underlie gender impact. The purpose of the study is to explain whether any correlation between gender and audit fees exists and the study is based on the gender of the signatory auditor, the gender composition of the board of the audit firm and the CEO of the audit firm. The theories that promote the study are: agency theory, socialization theory regarding gender role and social role theory and they are relevant because the agency theory can be connected to the audit fee while the other two can be linked to differences in characteristics between men and women. A survey of all Swedish companies listed on the Nasdaq Nordic lists for small, medium and large companies has been executed. The method used for collecting data is document study, where the annual reports of the companies have been used. The conclusion of the study is that the gender of the signatory auditor, the proportion of women in the audit firm's board and the gender of the CEO's are unlikely to affect the audit fee. A contribution to future research is to study the audit team and the auditor responsible, who in practice is more involved in the auditing. / Prissättning av revisionsarvode bestäms utifrån en rad faktorer som är hänförliga både till den professionella prissättningen och den strategiska prissättningen. Få studier har tidigare studerat om kön kan vara ytterligare en faktor som inverkar på revisionsarvodet och de skillnader i karaktärsdrag som identifierats i tidigare studier ligger till grund för könets påverkan. Syftet med studien är att förklara om det föreligger något samband mellan kön och revisionsarvodet, där studien utförs utifrån den påskrivande revisorns kön, könssammansättningen i revisionsbyråns styrelse samt revisionsbyråns VD. De teorier som ligger till stöd för studien är: agentteori, socialisationsteori avseende genderroll samt social rollteori som är relevanta eftersom agentteorin kan kopplas till revisionsarvodet medan de andra två kan kopplas till skillnader i karaktärsdrag mellan kvinnor och män. En totalundersökning av svenska bolag noterade på Nasdaq:s nordiska listor för små, medelstora och stora bolag har genomförts. Metoden som använts för att samla in data är dokumentstudier där bolagens årsredovisningar legat som utgångspunkt.  Slutsatsen som kan dras av studien är att den påskrivande revisorns kön, andel kvinnor i revisionsbyråns styrelse samt könet på revisionsbyråns VD sannolikt inte har en inverkan på revisionsarvodet. Ett bidrag till framtida forskning är att studera revisionsteamet och den ansvarige revisorn som i praktiken är mer involverad i utförandet av revisioner.

Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrå Datum: 15 januari 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST Författare: Nicklas Erngren Annica Larsson Mariah Wahlgren Titel: Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrå Handledare: Angelina Sundström Nyckelord: revisionsplikt, revision, revisionsbyrå, revisor, små företag, framtidsmöjligheter Frågeställning: Hur har revisionsbyråerna förändrats genom revisionspliktens avskaffande? Hur har storleken på revisionsbyråerna inverkat på tjänsternas utbud? Syfte: Syftet med studien är att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyråerna förändrat sitt utbud av tjänster och vilka andra förändringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har två revisionsbyråer studerats. Metod: För att besvara forskningsfrågorna och uppfylla syftet har två gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson på Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg på PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut på att ta reda på vad respektive revisionsbyrå gjort för förändringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren ställts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrån. Slutsats: Studien visar att det finns likheter i de förändringar som gjorts bland annat ett större fokus på redovisningstjänster än tidigare. Båda revisionsbyråerna har haft hand om redovisning tidigare men har nu gått över till att marknadsföra dem tydligare. Det finns även skillnader i byråernas förändringar av tjänster, där PwC satsar på helhetslösningar som ska vara lätt tillgängliga och ha tydliga priser så har Revisorsknuten satsat mer på att bjuda ut den kunskap byrån besitter till företag som behöver kvalificerade medarbetare fort. / Removal of audit requirement –a comparative study between large and small auditing firm Date: January 15th 2013 Level: Bachelor thesis in Business Administration/Accounting, 15 ECTS Institution: School of Sustainable development of society and technology, Mälardalen University Authors: Nicklas Erngren Annica Larsson Mariah Wahlgren Title: Removal of audit requirement –a comparative study between large and small auditing firm Tutor: Angelina Sundström Keywords: mandatory auditing, auditing, auditing firm, auditor, small business, future opportunities Research questions: How has the audit firms changed after the removal of the audit requirement? How has the size of the audit firm affected the content of their services? Purpose: The purpose of this study is to describe the differences and similarities in how audit firms handling their services and what other changes they made after the removal of the audit requirement. To achieve the purpose and answer the research questions, two audit firms have been studied. Method: The empirical data has been collected through two group interviews with Lars Lönnkvist and Barbro Andersson at Revisorsknuten and Sara Keyser and Magnus Hallberg at PwC in Nyköping. The purpose of the interviews was to find out how each firm had changed their services after removal of the audit requirement. The result from the interviews was then set against each other in the analysis chapter to find out similarities and differences between the large (PwC) and the small (Revisorsknuten) auditing firm. Conclusion: The study shows that there are similarities in the changes that have been made. Both auditing firms have made greater focus on accounting services than before. They have both had accounting services in the past but they are now marketing themselves better than before. There are also differences in the changes the firms have made. Where PwC is investing in a complete customer solutions that are easily accessible and have clear and easy to understand rates. Revisorsknuten have a plan to offer their expertise to other companies in need of qualified employees quickly.

Introduktion EU:s nya krav på obligatorisk byrårotation för bolag av allmäntintresse kommer medföra fler revisionsbyråbyten. Detfinns därmed ett behov av att kartlägga vilka faktorer bolagfinner relevanta vid byte av revisionsbyrå. Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorersom påverkar publika bolags attityd till byte av revisionsbyrå,i relation till nya krav på obligatorisk byrårotation. Metod Studien har en deduktiv ansats innebärande att befintlig teorioch forskning ligger till grund för uppställda hypoteser.Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning, ikombination med sekundärdata från årsredovisningar. Slutsatser Studien visar att variablerna Rykte, Låg revisionskostnad,Faktisk revisionskostnad, Bolagsstorlek, Skuldsättning,Relation samt Erfarenhet av byråbyte har signifikanta sambandmed bolags attityd till revisionsbyråbyte. Dessutomvisar studien att bolag som är positivt inställda till att bytarevisionsbyrå också tenderar att vara positivt inställda tillEU:s krav på obligatorisk byrårotation. / Introduction The EU’s new requirements for mandatory audit firmrotation for companies of public interest will lead to moreaudit firm changes. There is thus a need to identify whichfactors companies find relevant when changing audit firm. Purpose The purpose of this study is to describe and explain thefactors that affect listed companies’ attitude towardschanging audit firm, in relation to new requirements formandatory audit firm rotation. Method The study has a deductive approach, meaning that existingtheory and research are underpinning the hypotheses. Thedata has been collected trough a survey, which has beencombined with data from the companies’ annual reports. Conclusions The study shows that the variables Reputation, Low auditingcosts, Actual auditing costs, Company size, Leverage,Relationship and Experience from audit firm change hassignificant correlations with the dependent variable. Inaddition, the study shows that companies that’s positivetowards changing audit firm also tend to be positive towards

Antalet auktoriserade revisorer förväntas inte möta den framtida efterfrågan av dem vilket innebär att behovet av auktoriserade revisorer kommer att öka. Den reglerade auktorisationstiden uppgår idag till åtta år medan den genomsnittligen vanligtvis är tio år, vilket kan upplevas som en lång och komplex process. Vi vill undersöka hur organisationerna kan agera för att minska den genomsnittliga auktorisationstiden, genom att studera den praktiska auktorisationstiden, och därmed göra yrket mer attraktivt. Därav är syftet med studien att förklara vilka organisatoriska faktorer som påverkar revisorers praktiska auktorisationstid. Studien har en kvantitativ ansats och genom ett deduktivt angreppssätt har hypoteser utvecklats. En enkätundersökning utfördes på auktoriserade revisorer fördelade på revisionsbyråer runt om i Sverige för att pröva hypoteserna. De organisatoriska faktorerna som undersöktes i studien är mentorskap, byråspecifik utbildning och managementmetoden up-or-out. Utöver de organisatoriska faktorerna kan det finnas faktorer som påverkar auktorisationstiden, därför testades även ytterligare faktorers påverkan. Dessa faktorer var genus, ålder vid auktorisation, byrå vid auktorisation, antal skrivna auktorisationsprov, tidigare arbetserfarenheter, högskola/universitet, examensnivå och tjänstledighet. Studien resulterade inte i några signifikanta samband mellan revisorers praktiska auktorisationstid och de tre oberoende variablerna som inkluderades i studien. Därav kan slutsatsen dras att revisionsbyråerna inte antas ha en stor påverkan på revisorernas praktiska auktorisationstid. Då studien innehåller brister och att inga signifikanta samband kunde påvisas, finns där ett behov och en möjlighet för vidare forskning kring forskningsfältet. / The number of certified auditors is not expected to meet the future demand of them, which means that the need for certified auditors will increase. Today the regulated certification time amounts to eight years, while the average certification time is ten years, which can be experienced as a long and complex process. We want to investigate how organizations can act in order to reduce the average certification time, by studying the practical certification time, and therefore make the profession more attractive. Hence, the purpose of the study is to explain what organizational factors affect the auditor’s practical certification time.   The study has a quantitative approach and through a deductive approach, hypotheses have been developed. A survey was conducted on certified auditors distributed at audit firms around Sweden to test the hypotheses. The organizational factors studied in the study are mentorship, firm specific education and the management method up-or-out. In addition to the organizational factors, there may be factors that affect the certification time. Therefore, the impact of additional factors was also tested. These factors were gender, age, firm at certification, number of written certification tests, previous work experience, college/university, degree level and leave of absence.   The study did not resulted in any significant relationship between the auditor’s practical certification time and the independent variables that were included in the study. Therefore, the conclusion of the study is that audit firms cannot be expected to have a big impact on the auditor’s practical certification time. Since the study contains deficits and no significant relationship could be demonstrated, there is need and opportunity for further research on the field of research.

Att vara partner i de större revisionsbyråerna i Sverige innebär dels att en roll som delägare axlas och dels att individen fortsätter tjänstgöra i den operativa verksamheten. Medarbetarnas motivation till att ta klivet högst upp för karriärstrappan och anamma ett partnerskap har studerats. Däremot, en studie som ser till vad byrån letar efter hos den optimala partnern har tidigare inte genomförts. Syftet med studien är att utreda och skapa förståelse för den rekryteringsprocess som tillämpas när en ny partner ska väljas ut inom de större revisionsbyråerna i Sverige. Studien tillämpar en tvärsnittsdesign med en abduktiv ansats för att utreda hur rekryteringsprocessen genomförs i de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Denna förståelse fångas genom kvalitativa intervjuer som genomförs med nuvarande partners. För att skapa förståelse för denna process ur ett teoretiskt perspektiv appliceras styrformerna; resultat-, beteende- och normativ styrning. Utifrån detta kan en teoretisk reflektion genomföras samt öppna för studiens abduktion genom en inducering av den empiriska informationen. Studien finner att revisionsbyråerna genomför både interna och externa rekryteringar, där interna rekryteringar förespråkas. Inom revisionsbyråerna finns tre olika partnertyper; omsättningspartners, ledarpartners samt specialister. Resultatet visar att en revisionsbyrå eftersöker individer med ett affärsmannaskap, genom en kommersiell attityd och entreprenöriella egenskaper. Dessutom är kandidatens förmåga att leda och utveckla medarbetare väsentligt. Trots ovan visar studiens resultat på att partnerrekryteringen är baserad på den aktuella situationen. / Being a partner in the big audit firms in Sweden means that a role as a part-owner is shouldered and that the individual continues to serve the operational activities. Employees' motivation to climb the stairs and embrace a partnership is previously studied. However, a study that observe what the accounting firm is looking for, to find the optimal partner has not been conducted before. The purpose of this thesis is to investigate and create an understanding of the recruitment process that is applied when a new partner is to be selected within the big accounting firms in Sweden. The study applies a cross-sectional design with an abductive approach to investigate how the recruitment process is carried out in the five largest accounting firms in Sweden. This understanding is captured through qualitative interviews conducted with current partners. In order to create an understanding of this process from a theoretical perspective, some control forms where applied; result, behavior and normative control. Based on this, a theoretical reflection could be conducted as well as open to the study's abduction through an induction of the empirical information. The study finds that the accounting firms applies both internal and external recruitment, where internal recruitment is advocated. There are three different types of partners within the accounting firms; sales partners, management partners and specialists. The result shows that an accounting firm seeks individuals with a business acumen, in terms of a commercial attitude and entrepreneurial characteristics. In addition, the candidate's ability to lead and develop employees is essential. Despite the above, the study's results show that the recruitment is based on the current situation.

Att revisionsbranschen har en hög personalomsättning är välkänt. Många nyanställda väljer att lämna revisionsbyråerna redan efter tre år. Den höga personalomsättningen är väldigt kostsam för byråerna. När anställda väljer att sluta går byrån miste om kunskap samt att en hög kostnad tillkommer då det är dyrt att lära upp och utbilda ny personal. Tidigare forskning fokuserar på vad byråerna bör göra för att minska personalomsättningen men visar inte vad byråerna faktiskt gör.   Syftet med denna studie är att förstå hur revisionsbyråerna hanterar den stora personalomsättningen som råder inom branschen. Genom att studera hur byråerna arbetar med att minska personalomsättningen bidrar denna studie med ny forskning inom det upptäckta forskningsgapet.   Genom att studera tidigare forskning har sex motivationsfaktorer identifierats, vilka är överbelastning, uppfattning om yrket, balans mellan arbete och fritid, karriärmöjligheter, delaktighet och arbetsglädje. Revisionsbyråerna behöver motivera sina anställda genom motivationsfaktorerna för att få dem att stanna kvar på byrån. Den tidigare forskningen samt studiens insamlade empiri har kopplats till de tre teorierna Personal-organization fit, professionsteori och motivationsteori. Studiens forskningsområde illustreras i en modell.   Trots de rådande omständigheterna med COVID-19 och de restriktioner som därmed uppstått valdes ett genomförande av en kvalitativ studie. Detta gjordes för att få en mer djupgående förståelse och kunskap omkring området. Empirin samlades in genom mailintervjuer och Skype-möten. Studiens slutsats är att byråerna arbetar med samtliga motivationsfaktorer och trots detta är personalomsättningen hög. Detta beror på att byrån inte lyckas motivera sina anställda alternativt att de anställda väljer att sluta trots att byråerna lyckas motivera dem. / That the auditing branch has a high employee turnover is well known. Many new employees leave work already within the first three years. The high turnover comes with high costs for the firms. The firm will lose the employee´s knowledge and have to train new employees. Existing research only focuses on what the firms should do to reduce the high turnover but does not show what the firms actually do.   The purpose of this study is to understand how accounting firms are dealing with high employee turnover. By studying how the firms work with reducing the turnover this study will contribute with new research within the found research gap.   Six motivational factors have been identified by studying existing research. The accounting firms need to motivate their employees through the motivational factors to make them stay. The existing research and the collected empiricism have been connected with the three theories Personal-organization fit, Theory of professions and Motivation theory. The studies´ research area is illustrated in a model.     A qualitative study was chosen to get a deeper understanding of the research area. Due to COVID-19 the empiricism was collected through interviews by mail and Skype. The conclusion of this study is that even if the accounting firms work with all motivational factors the employee turnover remains high. That can depend on the fact that the firms do not motivate the employees enough or that the employees chose to quit even if the firms do work with the factors.

Revisionskvalitet är ett återkommande ämne i såväl forskning som i media. Forskare belyser olika faktorer som påverkar revisionskvalitet och den här studien fokuserar på resurser. Majoriteten av tidigare forskning om revisionskvalitet har Big 4 byråer som utgångspunkt. För att skapa bättre förståelse för hela revisionsprofessionen studeras därför en mindre byrå i den här studien. Syftet är att utforska resurser för revisorer på icke Big 4 byråer, utifrån ett revisionskvalitetsperspektiv. Studien har både deduktiva och induktiva inslag där det deduktiva inslaget utgörs av en teoretisk referensram som ligger till grund för studien. Det induktiva inslaget har gjort det möjligt att studera resurser dels utifrån tillgången till, men även bristen på och användningen av resurser i icke Big 4 byråer. Det har även gjort det möjligt att lägga till ett ytterligare perspektiv då empirin påvisade faktorer som inte identifierats innan datainsamlingen påbörjades. Studiens empiri består till stor del av primärdata från deltagande observationer, men även från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att revisorerna på Revisionsbyrå A har tillgång till, och använder, samtliga resurser som tidigare forskning visat påverka revisionskvalitet positivt. Resultatet visar även tre nyfunna resurser som tillhör det nyfunna kapitalet materiellt kapital, och även de resurserna har en positiv påverkan på revisionskvalitet. Slutsatsen är att revisorerna på Revisionsbyrå A, utifrån dess tillgång till resurser, kan leverera hög revisionskvalitet. Studiens resultat är baserat på empiri från en mindre byrå och det teoretiska bidraget kompletterar tidigare forskning om revisionskvalitet i Big 4 och icke Big 4 byråer. Resultatet av studien är även ett bidrag till revision och revisionskvalitet praktiskt och empiriskt. / Audit quality is a reoccurring field in both research and media. Researchers highlight different factors that affect audit quality and this study focuses on resources. The majority of previous research of audit quality have Big 4 firms as their starting-point. In order to gain a better understanding of the entire audit profession, a smaller firm is the focus of this study. The purpose is to explore resources for auditors in non-Big 4 firms, from an audit quality perspective. The study has both deductive and inductive characteristics; the deductive characteristics are visible through a theoretical framework that functions as a foundation for the study. The inductive characteristics have made it possible to research the resources through both the access to, yet also the lack of, as well as the use of resources in non-Big 4 firms. It has, moreover, made it possible to add another perspective since the empirical data showed factors that had not been identified before the data collection was initiated. The empirical data of this study consists to a large extent of primary data from observations, but also of data from semi-structured interviews. The results show that auditors at Audit Firm A have access to, and use, all the resources that previous research had shown to affect audit quality in a positive way. Moreover, the results show two new resources that belongs to the newly found capital called material capital, and these resources does also have a positive effect on audit quality. The conclusions drawn are that auditors at Audit Firm A can, with respect to their access to resources, deliver high quality audit. The results of the study is based on empirical data from a smaller firm and the theoretical contribution complements previous research of audit quality in Big 4 and non-Big 4 firms. Moreover, the results is also a contribution to audit and audit quality both practical and empirical.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst. Dessa är: att revisionenvar lagstadgad länge, att revisionen har ändrats genom tiden, att kommunikationen mellanrevisorn och kunderna är bristande samt att kunderna köper pakettjänster från revisionsbyrå ochanser att revisorn är en del av företaget p.g.a. arvodet de betalar till revisorn. Vi kom fram till attåtgärder som kan införas i syfte att minska eller reducera gapet är: tydligare kommunikationmellan revisorn och kund, mindre omfattande uppdragsbrev samt avskaffande avrevisionsplikten.

Aim: The aim of this study is to explain how professional and organisational identity influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms. The purpose is to see if there are possible differences between these identities and how they influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms and if this perception is positive or negative. Theoretical approach: Theory that focuses on commercialisation in especially marketing literature and theory regarding professional identify in foremost organisational research, have been used. Empirical Methodology: A quantitative approach was used to be able to analyse auditors’ response from a questionnaire. When analysing the data, Pearson correlation matrix and multiple linear regression have been used. 374 answers from participating auditors in Sweden have been analysed. Conclusions: The empirical result of this study suggests that both professional and organisational identity influence auditors’ perception of commercialisation in audit firms positively. / Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur professionell och organisatorisk identitet påverkar revisorernas uppfattning av kommersialisering i revisionsbyråer. Vidare vill vi se om det finns eventuella skillnader mellan nämnda identiteter och hur de påverkar revisorernas uppfattning av kommersialisering i revisionsbyråer och om uppfattningen är positiv eller negativ. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån marknadsföringslitteratur med fokus på kommersialisering samt teori om professionell identitet från främst organisatorisk forskning. Empirisk metod: En kvantitativ metod har använts för att kunna analysera revisorernas svar från en enkät. Vid analys av data har Pearson korrelationsmatris och multipel linjär analys använts. Totalt har 374 svar från revisorer i Sverige analyserats.   Resultat: Det empiriska resultatet av studien tyder på att både professionell och organisatorisk identitet har en positiv påverkan på revisorernas uppfattning av kommersialiseringen i revisionsbyråerna.

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende. Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten. Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen. Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende. Det följer av att byrårotation tros förhindra revisionsteamet att bli alltför bekant med revisionsklienten samt att revisorn anses mer oberoende då möjligheten till långvariga byråuppdrag är begränsad. Ett införande av byrårotation skulle medföra förbättrad revisionskvalitet trots påvisad kvalitetsnedgång i början på varje nytt revisionsuppdrag samt ökad revisionskostnad. Revisorns oberoende har betydelse för den finansiella stabiliteten men obligatorisk byrårotation skulle endast marginellt mildra eventuella framtida finansiella kriser.