Development on dolomite poses a risk due to the possible formation of instability features such as sinkholes. Most of these features are however man-induced, and the risk associated with development on dolomitic areas can be mitigated through correct management. Therefore, since the Tlokwe City Council is accountable for safe development within its jurisdiction, a Dolomite Risk Management Strategy (DRMS) should be put in place. There are several factors that contribute to the risk for development on dolomite. These factors can be catagorised into two groups that should be considered during the hazard identification process, namely physical factors that consists of geology, geohydrology and geotechnical, and anthropogenic factors that consists of existing infrastructure and development, land use planning, as well as social structure and awareness. These factors are assessed by means of a risk assessment in order to obtain a disaster risk score for different areas within the study area. Based on this score, priority focus areas can be identified, mainly for critically important further research before any development can be allowed or mitigation measures implemented. Once these research activities are completed, a DRMS can be compiled based on the guidelines set by SANS 1936, which will promote the safety of people and property when further development on dolomite takes place. Urgent and interim mitigation measures are proposed to manage the risk during further research activities. / Thesis (MSc (Environmental Sciences))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2013

En fungerande transportinfrastruktur skapar förbindelser som hela tiden är i rörelse, och på så sätt förbättras samhällsekonomin. Idag byggs infrastrukturen ut genom storskaliga projekt i en allt större utsträckning, vilket ökar intresset för planering, utförande och styrning. Sverige investerar i runda tal 100 miljarder kronor i byggande, drift och underhåll av infrastruktur varje år. För att effektivisera investeringarna är det viktigt att lösningar, samverkan och ledarskap går hand i hand. Stora infrastrukturprojekt innebär stora risker. Vid bygget av en väg ingår många anställda och arbetsområden med byggmaskiner, kranar och sprängämnen som kan påverka markförhållandena på plats. Därmed är identifiering, bedömning och prioritering av risker viktigt för att inte förlora greppet om säkerheten i projektet. Syftet med examensarbetet är att undersöka och beskriva riskhanteringen i ett pågående infrastrukturprojekt som utförs av NCC Infrastructure inom Förbifart Stockholm, Hjulsta Norra. Genom att samla data från litteratur och information på plats har problem och effektiviseringsmöjligheter sammanställts. Examensarbetet kan användas för att sprida förståelse för att risktänkande är en viktig del i strävan mot lönsamhet i ett projekt. Studien är utfört som ett examensarbete. Omfattningen är 30 högskolepoäng (motsvarar 20 veckors heltidsstudier) och begränsar därför omfattningen av studien i tid. De risker som valts ut från det pågående projektet Hjulsta Norra är ett begränsat antal som är prioriterade som de viktigaste. Som underlag till prioritering av risker i studien användes en litteraturundersökning samt intervjuer. Avgränsning av studien är produktionsskedet, vilket inriktar sig på de risker som uppkommer under byggprocessen i ett större infrastrukturprojekt. Det är hanterat ur entreprenörens perspektiv. De urval av intervjupersoner som har gjorts är en liten del av de som är inblandade i projektet och området. Därmed är det inte alltid möjligt att få med all information och erfarenhet som existerar. Utvald riskprocess och riskanalysmetod är förenklad och visar därför inte detaljerade faser som kan ha en extra verkan på resultatet. På grund av avgränsningar är det inte möjligt att identifiera och analysera alla risker i projektet. Studien visar att riskhantering är viktigt i stora infrastrukturprojekt. Det kan vara en avgörande faktor för hur lyckade inplanerade aktiviteter blir för slutresultatet. För att nå framgång behöver identifiering av miljömässiga, tekniska och organisatoriska risker göras. En annan viktig faktor är hur samarbetet mellan beställare och entreprenör fungerar i ett projekt och under produktionsskedet. En framtida utveckling av riskhanteringen i stora infrastrukturprojekt föreslås inriktas mot att skapa en bra organisation och samarbete mellan beställare och entreprenör i byggskedet. Riskhantering bör vara en naturlig del i projektstyrningen. Fortsatta studier bör därför inriktas mot att utveckla ett enkelt och produktionsanpassat system för riskhantering. / A functioning transport infrastructure creates connections that are constantly moving, thus improving the economy. Today, infrastructure is being expanded through large-scale projects to an increasing extent, which increases the interest in planning, execution and management. Sweden invests around 100 billion SEK in construction, operation and maintenance of infrastructure each year. In order to make investments more efficient, it is important that solutions, collaboration and leadership go hand in hand. Large infrastructure projects involve major risks. When constructing a highway, many employees and work areas include construction machines, cranes and explosives that can affect soil conditions on site. Thus, identification, assessment and prioritization of risks are important in order not to lose the grip on the safety of the project. The purpose of the thesis work is to investigate and describe risk management in an ongoing infrastructure project conducted by NCC Infrastructure in Förbifart Stockholm, Hjulsta Norra. By collecting data from literature and on-site information, problems and efficiency opportunities have been compiled. The thesis work can be used to spread understanding that risk thinking is an important part of the pursuit of profitability in a project. The study is executed as a degree project. The scope is 30 credits (equivalent to 20 weeks full-time studies), thus limiting the scope of the study in time. The risks chosen from the ongoing project Hjulsta Norra are a limited number that are prioritized as the most important. As a basis for prioritizing risks in the study, a literature survey and interviews were used. Limitation of the study is the production phase, which focuses on the risks that arise during the construction process in a major infrastructure project. It is handled from the contractor's perspective. The selection of interviews that have been made is a small part of those involved in the project and the area. Thus, it is not always possible to include all the information and experience that exists. The selected risk process and risk analysis method are simplified and therefore do not show detailed phases that can have an additional effect on the result. Due to limitations, it is not possible to identify and analyze all risks in the project. The study shows that risk management is important in major infrastructure projects. This can be a determining factor in how successful planned activities will be for the end result. To achieve success, identification of environmental, technical and organizational risks needs to be done. Another key factor is how cooperation between the client and the contractor works in a project and during the production phase. A future development of risk management in major infrastructure projects is proposed to focus on creating a good organization and collaboration between clients and contractors in the construction phase. Risk management should be a natural part of project management. Continued studies should therefore focus on developing a simple and production-adapted risk management system.

Bakgrund och problemdiskussion: Riskhanteringsprocessen utformas på olika sätt i olika företag och den behöver anpassas till både interna och externa förändringar eftersom företag verkar i olika miljöer och utsätts därmed för olika sorters risk. Förutom detta blir även riskhanteringsprocessen en särskilt betydelsefull process för företag som bedriver samhällsviktiga verksamheter eftersom de är av yttersta vikt för samhällets funktion. Idag existerar det en stor mängd litteratur om ämnet riskhantering men vi fann en frånvaro av forskning som studerar den praktiska tillämpningen av riskhanteringsprocessen och styrningen genom hela processen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur riskhanteringsprocessen är utformad och hur den styrs för att bidra med ökad kunskap om vilka element som är av kritisk karaktär i processen. Studien avser även att undersöka hur hela organisationen och dess intressenter inkluderas i riskarbetet. Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utfört en kvalitativ enfallsstudie på företaget E.ON Sverige. För att samla in det empiriska materialet har intervjuer tillämpats, både personliga och telefonintervjuer. Totalt genomfördes fem intervjuer vilka även har kompletterats med återkommande samtal med våra huvudkontakter på E.ON under hela studiens gång. Slutsats: De kritiska momenten i en riskhanteringsprocess är intern kommunikation samt att företag måste beakta sina intressentgruppers krav och intressen och ta hänsyn till dessa vid utformandet av företagets riskhanteringsprocess. / Background and problem discussion: The risk management process needs to be designed based on the specific company, and adapted to both internal and external circumstances and changes since every company operates in different environments and is therefore subject to different types of risks. Meanwhile, the risk management process is especially crucial for companies whose activities have a major impact on the function of the society. Today’s literature within the subject risk management covers a vast range, however, we identified an absence of research that focuses on the practical implementation of risk management and the control throughout its whole process. Purpose: The purpose of the study is to examine how the risk management process is designed and how it is governed in order to contribute with increased insights regarding what elements are critical in the process. Moreover, the study aims to investigate how the organization as a whole, including its stakeholders, is involved in its work with risk management. Method: In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative single case study was applied at the company E.ON Sweden. Both personal interviews as well as phone interviews were carried out with the intention of gathering empirical material. In total, five interviews were held, and they have been supplemented with recurring conversations with the main contacts at E.ON throughout the stages of the research. Conclusion: The critical elements in the risk management process lie within the internal communication and in respecting the stakeholders’ demands as well as considering these while formulating the risk management process for the company.

Bakgrund: Riskhantering handlar om att förebygga att risker uppstår inom ett företag. På grund av den föränderliga miljö som företag befinner sig i krävs en effektiv och integrerad riskhantering, varpå detta blivit särskilt avgörande vid hantering av kriser. Coronapandemin betraktas som en kris som inneburit ett förändrat konsumentbeteende, inte minst inom klädbranschen. På grund av det förändrade konsumentbeteendet har pandemin blivit en av de mest betydande förändringarna i modern marknadsföringshistoria där tidigare långsiktiga strategier blivit begränsade. Hur marknadsföringen fungerade tidigare, innan pandemin, har förändrats för att möta den nya verkligheten. I den alltmer föränderliga miljön som företagen befinner sig i kommer vikten av riskhantering öka i betydelse och det kommer bli mer betydelsefullt att kunna agera snabbt vid förändringar.  Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur e-handelsföretag inom klädbranschen skapar en riskuppfattning inom strategisk marknadsföring. Vidare undersöks hur e-handelsföretag integrerar riskhantering i deras marknadsföringsstrategier för att underlätta vid eventuella kriser. Det genom att studera hur e-handelsföretag har uppfattat och hanterat coronapandemin. Metod: För att uppfylla vårt informationsbehov bestod studiens empiri av kvalitativ data i som samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt 16 informanter. Urvalet bestod av personer som hade en beslutsfattande roll på företagets marknadsföringsavdelning. Intervjuerna baserades på en intervjuguide som grundades på studiens teoretiska referensram. Resultat: Informanterna beskrev att det råder en pågående diskussion angående interna och externa dimensioner samt tidsdimensionen för att identifiera eventuella risker. Samtidigt identifierar vi att företagen mer eller mindre arbetar med de fem olika stegen i riskhanteringsprocessen. Slutsatser: Vi kan dra slutsatsen att företagen använder sig av de tre subdimensionerna för att rama in företaget situation och bilda sig en riskuppfattning. Riskhanteringsprocessen används i stor utsträckning av företagen. Dock på ett mer ostrukturerat sätt än det linjära sättet som teorin förespråkar. Det är däremot få företag som genomför en kvalitativ riskanalys vidutvärdering av riskers sannolikhet och konsekvens. / Background: Risk management is about preventing risks from arising within a company. Due to the ever changing environment in which companies find themselves, efficient and integrated risk management has become particularly crucial. The coronavirus pandemic is seen as a crisis that has led to a change in consumer behavior, which affects the clothing industry. The changing consumer behavior has made the pandemic into one of the most significant changes in modern marketing history, where previous long-term marketing strategies have been limited and marketing has changed to meet the new reality. The importance of risk management will increase following the changing environment and acting more quickly in the event of changes will become more important.  Purpose: The purpose of the study is to contribute to knowledge about how e-commercecompanies in the clothing industry create a risk perception in strategic marketing.Furthermore, how a risk management process is integrated into companies' marketingstrategies to facilitate possible crises is also examined. This after studying how companieshave perceived and handled the corona pandemic. Methodology: To fulfill the purpose of the study, our empirical data consisted of qualitative data collected through semi-structured interviews with a total of 16 informants. The sample consisted of people who had a decision-making role in the company's marketing team. The interviews were based on an interview guide which originated from the theoretical frame of reference.   Findings: All the informants described that discussions about the company's internal, external and temporal subdimensions were used to identify possible risks. All companies were using the five steps of the risk management process to a different extent. Conclusion: We can conclude that companies use the three sub-dimensions to frame the company's situation and form a risk perception. The risk management process is widely used by companies. However, it is used in a more unstructured way than the linear process that the theory advocates. It is a few companies that evaluate the probability and consequence of the risk using a qualitative risk analysis

Risk can be viewed as a state where there is a possibility of a loss but also a hope of gain. To realise the existence of a risk, one must be aware of both the gains and losses incurred.Increased number of natural disasters and companies having global supply chains to a higher extent, are both factors which have increased the number of risks that can affect anorganisation’s supply chain negatively. This fact has made it even more important to focus on risk prevention. In the beverage industry market, characterized by fast-moving products,manufacturing companies like Coca-Cola Enterprises Sweden (CCES) can be highly affected if disturbances occur in their supply chain. Risk management is, according to ISO 31000, “coordinated activities to direct and control an organization with regard to risk “. A risk management processes therefore aims at mitigatingnegative impact of external and internal disturbances in order to avoid interruptions in production, product quality issues and financial losses. CCES’s control over internal processes and its disturbances is mostly based on reactive approaches rather than a proactive strategy and there exist no guidelines of how to identify and handle occurring disturbances. The main purpose of the project has therefore been to identify the most critical risks the company is facing within their “Source” and “Make” processes, and find both proactive and reactive mitigation actions. Another significant part of the project delivery is to present a model for how the company should organize and maintain a sustainable risk picture. The model aims to present a dynamic risk management process that can be used by CCES as well as other companies in the future. The project consists of three major phases; Risk Identification, Risk Avoidance Mapping and Implementation of a Risk Management Process. In the first phase, the brainstorming tool Hazard and Operability (HAZOP) has been used during workshop events for risk identification and assessment. Some of the most critical risks identified are; Sabotage during  transport from supplier to CCES, Lack of spare parts for maintenance, Lost production time due to long beverage change overs and Filling bottles with too much beverage. In order to find feasible preventive and reactive mitigation actions for the critical risks, both employee interviews and the Supply Chain Operations Reference (SCOR) model has been applied. Some of the actions recommended to perform are concluded to be; Let suppliers own transports, Standardize the product change process and the shift hand overs and Implement routines of having locked transports from supplier to CCES. The structure of the project has acted as a basis for the recommended way of continuing the risk management work at CCES. The authors have identified the importance of keeping the risk management process dynamic, and therefore a Risk Register have been introduced for documentation and follow-up. Another way of following up the risk management work, is to perform Risk Audits after the event of a disturbance. This will help the organisation to realize the impact a certain disturbance brings, but it will also measure of the recovery work’s effectiveness. The authors highlight the importance of having a dedicated owner of the risk management process in order to keep it dynamic. A complete risk management process has finally been created, adaptable to different kind of organisations. By making this process a part of SCOR, the authors believes that the process can be used to identify individual risks within the management processes Plan, Source, Make, Deliver and Return for all SCOR member companies. Thereafter, a general risk mapping can be created from the individual risks that can be used to share information and experiences among the member companies. / En risk kan förklaras som ett tillstånd där det finns en chans att vinna, men också en sannolikhet för förlust. För att vara medveten om en risks existens måste man därför förstå både vad det finns att förlora och vinna. Under de senaste årtiondena har antalet naturkatastrofer och annan extern påverkan ökat. Detta i kombination med att företag idag har globala värdekedjor i allt större utsträckning, har gjort att organisationer utsätter sig för risker till en större grad idag. Därför har betydelsen av att fokusera på riskförmildrande åtgärder ökat. I dryckesindustrin, karaktäriserat av snabbrörliga produkter, kan företag såsom Coca-Cola Enterprises Sweden (CCES) påverkas hårt om störningar sker i deras värdekedja. Risk Management är, enligt ISO 31000, ”koordinerade aktiviteter för att styra och kontrollera riskhantering i en organisation”. En riskhanteringsprocess ämnar därför förmildra negativ påverkan av interna och externa störningar för att undvika till exempel avvikelser i produktion, försämrad produktkvalitet och finansiella förluster. CCES’s kontroll över interna processer och dess störningar baseras främst på reaktiva åtgärder, och företaget har inga riktlinjer för hur de ska identifiera och hantera uppkommande störningar. Syftet med detta projekt har därför varit att identifiera kritiska risker inom företagets leverantörs- och produktionsprocesser och att hitta proaktiva och reaktiva lösningar för att förmildra och undvika störningar. Ytterligare en stor del av projektets syfte har varit att presentera en dynamisk process för hur CCES, samt andra företag, ska organisera en hållbar riskbild. Projektet består av tre huvudsakliga delar; riskidentifiering, riskförmildrande åtgärder och implementering av en riskhanteringsprocess. I den första fasen har verktyget Hazard and Operability (HAZOP) används under workshops för att identifiera och värdera risker. Några av de mest kritiska riskerna som identifierats är; Sabotage under transport från leverantör till CCES, Brist på reservdelar för underhållsarbete, Förlorad produktionstid på grund av för långa dryckesbytartider och Fyller flaskor med för mycket dryck. För att hitta passande reaktiva och proaktiva lösningar för de kritiska riskerna har både intervjuer med anställda genomförts och referensmodellen Supply Chain Reference Model (SCOR) använts. Några av de åtgärder rekommenderade att göra har identifierats till att vara; Låta leverantörerna själva sköta transporter, Standardisera produktbytesprocessen samt skiftöverlämningar och Implementera rutiner för att ha låsta transporter från leverantör till CCES. Strukturen av projektet har använts som en bas för den rekommenderade strukturen på CCE’s fortskridande arbete inom riskhantering. Författarna vill bestryka vikten av att hålla den framtida riskhanteringsprocessen dynamisk och i detta syfte har därför ett riskregister tagits fram för dokumentation och uppföljning. Ett annat sätt att följa upp riskprocessarbetet är att genomföra så kallade audits efter en störning har inträffat. Detta hjälper organisationen både att förstår en störnings påverkan på verksamheten, men fungerar också som ett verktyg för att mäta hur effektivt återhämtningsarbetet efter en störning har varit. Författarna menar också att en dedikerad ägare till riskprocessen är av stor betydelse för ett dynamiskt, framgångsrikt och effektivt riskarbete. En fullständig riskhanteringsprocess har slutligen sammanställts, användbar för många olika typer av organisationer. Genom att göra processen till en del av SCOR-modellen, kan processen i framtiden användas till att identifiera individuella risker inom de fem managementprocesserna Planering, Inköp, Tillverkning, Leverans och Retur för alla SCOR’s medlemsföretag. Därefter menar författarna att en generell kartläggning över de mest kritiska riskerna inom varje managementprocess kan skapas för att dela information och utbyta erfarenheter mellan medlemsföretagen.