<p>Cirka 42 miljoner människor lever med humant immunbristvirus (HIV) i världen. Elva miljoner av dessa är ungdomar som är den grupp där HIV ökar mest. Syftet med denna uppsats var att belysa faktorer som påverkade ungdomars riskbeteende gällande HIV. Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i tre kategorier: ungdomars risktagande, personliga erfarenheter samt kunskap och information. I resultatet framkom att ungdomar fattade flera risktagande beslut som ökade det sexuella riskbeteendet gällande HIV. Det framkom faktorer som bristande kondomanvändning, alkohol och droger.  Personliga erfarenheter visade sig påverka ungdomarna både positiv och negativt, beroende på uppfostran och upplevelser. Bristande kunskap och information var en faktor som kunde påverkade ungdomarna negativt. I diskussionen togs sjuksköterskans roll upp. Genom förmåga att kunna integrera i ungdomskulturen identifierades problem och lösningar frambringades. Sjuksköterskan kunde informera ungdomar om HIV i samband med hälsoundervisning. Det var viktigt att fånga ungdomarnas intresse. Slutsatsen var att kunskap hos ungdomar var viktigt för att förhindra smittspridningen av HIV. Sjuksköterskan hade en viktig roll i arbetet mot HIV med ungdomar.</p>

Cirka 42 miljoner människor lever med humant immunbristvirus (HIV) i världen. Elva miljoner av dessa är ungdomar som är den grupp där HIV ökar mest. Syftet med denna uppsats var att belysa faktorer som påverkade ungdomars riskbeteende gällande HIV. Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i tre kategorier: ungdomars risktagande, personliga erfarenheter samt kunskap och information. I resultatet framkom att ungdomar fattade flera risktagande beslut som ökade det sexuella riskbeteendet gällande HIV. Det framkom faktorer som bristande kondomanvändning, alkohol och droger.  Personliga erfarenheter visade sig påverka ungdomarna både positiv och negativt, beroende på uppfostran och upplevelser. Bristande kunskap och information var en faktor som kunde påverkade ungdomarna negativt. I diskussionen togs sjuksköterskans roll upp. Genom förmåga att kunna integrera i ungdomskulturen identifierades problem och lösningar frambringades. Sjuksköterskan kunde informera ungdomar om HIV i samband med hälsoundervisning. Det var viktigt att fånga ungdomarnas intresse. Slutsatsen var att kunskap hos ungdomar var viktigt för att förhindra smittspridningen av HIV. Sjuksköterskan hade en viktig roll i arbetet mot HIV med ungdomar.

<p>Den här studien belyser ungdomar och riskbeteende i dagens samhälle. För att uppnå relevant information för studien använde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar också på vilka tecken man använder sig av för att känna igen riskbeteende, detta är tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation. Slutligen undersöktes vilka ungdomar som behöver extra stöd och när de professionella anser att det behövs.</p>

ABSTRAKT Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15hp   Titel En rak höger - Boxningsledares arbete med ungdomar i riskzon  Engelsk titel A straight right - Boxing Manager's work with youth at                         risk Författare Carina Grüner, Therese Pettersson Handledare Marie Joelsdotter Hallbäck Datum Mars 2009 Antal sidor 24 Nyckelord Boxning, ledare, ungdomar med riskbeteende   Avsikten har varit att undersöka boxningsklubbar och deras ledare detta eftersom vi vet att strukturerade fritidsaktiviteter är en skyddsfaktor samt att det skrivs och talas mycket i media om det positiva boxningsledare gör för ungdomar. Syfte: Är att undersöka hur ledare inom boxningen arbetar med ungdomar i riskzon. Metod: En kvantitativ metod med en enkät som undersökningsinstrument. Av 130 respondenter var det 72 som deltog. Resultat: Visar på att det finns många ungdomar inom boxningen som har ett riskbeteende. Att många ledare anser att den största riskfaktorn bland unga är att umgås i fel umgänge men även att har svåra hemförhållanden. Ledarna menar att ungdomens personliga utveckling är det viktigaste, inte själva boxningsprestationen. Nästan alla ledare arbetar förebyggande mot alkohol, narkotika, våld och kriminalitet. Det är många ledare som framhåller att det är viktigt att skilja på sporten boxning och att gå ut på stan och slåss.

<p>ABSTRAKT</p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms -</p><p>och missbruksvård, Examensarbete 15hp</p><p> </p><p><strong>Titel </strong>En rak höger - Boxningsledares arbete med ungdomar i riskzon<strong></strong></p><p><strong>Engelsk titel </strong>A straight right - Boxing Manager's work with youth at                         risk</p><p><strong>Författare </strong>Carina Grüner, Therese Pettersson</p><p><strong>Handledare</strong> Marie Joelsdotter Hallbäck</p><p><strong>Datum </strong>Mars 2009</p><p><strong>Antal sidor </strong>24</p><p><strong>Nyckelord </strong>Boxning, ledare, ungdomar med riskbeteende<em></em></p><p><strong></strong></p><p> </p><p>Avsikten har varit att undersöka boxningsklubbar och deras ledare detta eftersom vi vet att strukturerade fritidsaktiviteter är en skyddsfaktor samt att det skrivs och talas mycket i media om det positiva boxningsledare gör för ungdomar. <strong>Syfte</strong>: Är att undersöka hur ledare inom boxningen arbetar med ungdomar i riskzon. <strong>Metod: </strong>En kvantitativ metod med en enkät som undersökningsinstrument. Av 130 respondenter var det 72 som deltog. <strong>Resultat: </strong>Visar på att det finns många ungdomar inom boxningen som har ett riskbeteende. Att många ledare anser att den största riskfaktorn bland unga är att umgås i fel umgänge men även att har svåra hemförhållanden. Ledarna menar att ungdomens personliga utveckling är det viktigaste, inte själva boxningsprestationen. Nästan alla ledare arbetar förebyggande mot alkohol, narkotika, våld och kriminalitet. Det är många ledare som framhåller att det är viktigt att skilja på sporten boxning och att gå ut på stan och slåss.</p><p> </p><p> </p>

Ombord på fartyg transporteras, hanteras och används farliga kemikalier. Ansvariga för arbetsmiljön är fartygsbefälen. Syftet med studien är att undersöka hur de ansvariga ombord förhåller sig till skyddsutrustning och vilket ansvar de tar för att se till att skyddsutrustning används på rätt sätt. I undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar att fartygsbefälen är medvetna om att de är ansvariga att se till att lagar och regler följs. De är medvetna om att de har en viktig roll och att de kan påverka säkerhetskulturen ombord. Faktorer som påverkar de ansvarigas attityd till kemiska hälsorisker enligt den här studien är lagar, påtryckningar från rederiet, egna erfarenheter, yttre kontroller som till exempel vettinginspektion och att de värnar om besättningens hälsa.

Den här studien belyser ungdomar och riskbeteende i dagens samhälle. För att uppnå relevant information för studien använde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar också på vilka tecken man använder sig av för att känna igen riskbeteende, detta är tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation. Slutligen undersöktes vilka ungdomar som behöver extra stöd och när de professionella anser att det behövs.

Syftet med studien var att undersöka hur personer med ett injektionsmissbruk, som medverkade i sprututbytesverksamhet i Sverige, upplevde att deras livskvalitet blivit annorlunda. Vidare undersöktes också vilka insatser de blivit erbjudna och om de upplevde att de hade ett minskat riskbeteende. Frågeställningarna som användes i studien för att undersöka detta var:  Vilka insatser inom sprututbytesverksamheten erbjuds personer med injektionsmissbruk att ta del av?  Hur använder sig personer som medverkar i sprututbytesverksamhet av den kunskap de erhåller om hur de ska minska sitt riskbeteende?  Hur upplever personerna som deltar i sprututbytesverksamheten att deras livskvalitet blivit annorlunda? För att kunna svara på frågeställningarna användes en enkät som skickades till sprututbytesverksamheter i Sverige. De centrala begrepp som går att återfinna i studien är harm reduction och livskvalitet och dessa begrepp är väsentliga när det gäller konstruktionen av enkäten i relation till syfte och frågeställningar. Slutligen inkom 15 stycken enkäter av de 60 stycken som hade skickats ut, vilket gjorde att resultatet som kom fram inte gick att generalisera. Enkäterna behandlades i datorprogrammet SPSS för att kunna ge en tydlig bild av hur respondenterna svarat. Det som framkom i resultatet var att respondenterna främst använde sig av insatser som byte av sprutor, vaccinationer och att testa sig för sjukdomar. Smittskydd och smittspridning var de områden där respondenterna uppgav att de erbjöds mest information, vilket också var de områden de ansåg sig ha bäst kunskap om. Det framkom även att respondenterna ansåg att deras livskvalitet hade blivit bättre sedan de började i sprututbytesverksamheten. Insatser som syftade till att personerna som deltog skulle avsluta sitt narkotikamissbruk var inte något som det angavs att det erbjöds speciellt mycket av. Slutsatsen som drogs av studien var att de insatser som erbjöds på sprututbytesverksamheten i första hand syftade till att minska riskbeteende och smittspridning av HIV

Den här artikeln undersöker det aktuella kunskapsläget gällande ungdomars sexuella riskbeteenden på internet. Det är en litteraturöversikt som samlar bland annat fynd om risker som ungdomar möter online. Vi undersöker även vad forskning på området har kommit fram till avseende skydd och förebyggande åtgärder. Resultaten visar på att det är ett problem som ofta har överdrivits, gällande dess utbredning och graden av fara i det som en del ungdomar företar sig när de använder internet. Samtidigt tyder resultaten på att det, detta till trots, är ett problem att ta på allvar och att både forskning, professionella, föräldrar m fl. har ett viktigt uppdrag och ansvar i att följa utvecklingen på området och bidra med mer kunskap. Studien visar att det saknas en ansenlig del kvalitativ forskning och att svensk forskning i dagsläget har oerhört blygsamma bidrag att komma med på detta område.

Tidigare studier har visat att sexuellt överförbara sjukdomar är ett problem som växer bland ungdomar världen över. Syftet med studien var att beskriva och studera om några könsskillnader förelåg gällande gymnasieungdomars riskbeteende, attityder och kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar samt deras attityder till sex och samlevnad och kondomanvändning. Data samlades in med delar från en större enkät. Nittioåtta enkäter delades ut och svarsfrekvensen var 85 %. För att undersöka om det fanns några statistiskt signifikanta könsskillnader utfördes Chitvå-test på materialet. Huvudresultatet visade att de flesta i studien skattade att de hade en liten/ingen risk att smittas av klamydia eller Hiv. Flertalet av gymnasieungdomarna hade goda kunskaper om könssjukdomar och visste minst om hur Hiv smittar. Attityderna visade att de flesta tycker att deras partner är omtänksam och ansvarsfull om denne föreslår kondomanvändning. Två statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan könen som visade att fler män än kvinnor tycker att det inte är ok att två personer av samma kön har en relation med varandra och att fler kvinnor än män vill använda kondom och tyckte att det var bra om deras partner föreslog det. Den slutsats som går att dra är att det behövs mer forskning inom området dvs. om svenska ungdomars attityder, kunskaper och sexuella riskbeteenden.