<p>The swedish healthcare is in many situations one of the best in the world. But still, the healthcare system includes elemnts that reduce the efficiency. Partly becouse the swedish healthcare is largely monopolized, the servicecs are not properly prized and the economic responsibility and the liability legislation is limited. The main problem this study evolves around, is how a different liability rule would change the shape of the healthcare organisation. Abouve all, how would the approach to riskmanagement and preventive and riskreducing performance change with a diffrent liability rule. A quantitative investigation, with main focus on riskmanagement,have been made at two hospitals in Sweden. The reults show that the handling of an accident is inefficient and that the swedish healthcare involves more insecure elements than exepected.</p>

The swedish healthcare is in many situations one of the best in the world. But still, the healthcare system includes elemnts that reduce the efficiency. Partly becouse the swedish healthcare is largely monopolized, the servicecs are not properly prized and the economic responsibility and the liability legislation is limited. The main problem this study evolves around, is how a different liability rule would change the shape of the healthcare organisation. Abouve all, how would the approach to riskmanagement and preventive and riskreducing performance change with a diffrent liability rule. A quantitative investigation, with main focus on riskmanagement,have been made at two hospitals in Sweden. The reults show that the handling of an accident is inefficient and that the swedish healthcare involves more insecure elements than exepected.

<p><p>Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån.</p><p>Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.</p><p>Handledare: Mats Viimne.</p><p>Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.</p><p>Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernas</p><p>riskhantering för bolån fungerar.</p><p>Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet för</p><p>att sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,</p><p>där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder oss</p><p>av den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.</p><p>Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenom</p><p>riskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, som</p><p>vi har tillämpat till bankers kreditrisker.</p><p>Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på de</p><p>fyra storbankerna i Sverige.</p><p>Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är att</p><p>använda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersökte</p><p>betonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var det</p><p>absolut bästa sättet att minimera riskerna.</p></p> / <p><p>Title: Banks Riskmanagement For Mortgages.</p><p>Writers: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.</p><p>Keywords: Banks, Riskmanagement, Financialcrisis.</p><p>Purpose: The purpose with this essay is to examine the riskmanagement process for</p><p>mortages in four of the big local banks.</p><p>Methodology: We used a method that works like a funnel, where we first looked at the</p><p>problem with a wide perspective and then analysed the problem on the depth.</p><p>We make a quantitative survey, there we developed the problem first and then</p><p>choosed interviewees. We used an deductive method and the descriptive /</p><p>inductive method.</p><p>Frame of</p><p>reference: How risks arises, how do you judge them. We explain the riskmanagement</p><p>process wich is a method for protection against risks, as we have used for</p><p>bankscredit risks.</p><p>Empirical</p><p>foundation: We have collected the data from intervjues with several people from the</p><p>biggest banks in Västerås.</p><p>Conclusions: We have come to the conclusion that the keyconcept for banks with risk is to</p><p>use a careful method when dealing with creditsrisk. All of the banks that we</p><p>intevjued couldnt stress it enough the importance of thurrowly examinations,</p><p>and they said thats absolutley the best way to minimize risks.</p></p>

Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån. Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg. Handledare: Mats Viimne. Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement. Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernas riskhantering för bolån fungerar. Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet för att sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning, där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder oss av den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden. Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenom riskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, som vi har tillämpat till bankers kreditrisker. Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på de fyra storbankerna i Sverige. Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är att använda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersökte betonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var det absolut bästa sättet att minimera riskerna. / Title: Banks Riskmanagement For Mortgages. Writers: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg. Keywords: Banks, Riskmanagement, Financialcrisis. Purpose: The purpose with this essay is to examine the riskmanagement process for mortages in four of the big local banks. Methodology: We used a method that works like a funnel, where we first looked at the problem with a wide perspective and then analysed the problem on the depth. We make a quantitative survey, there we developed the problem first and then choosed interviewees. We used an deductive method and the descriptive / inductive method. Frame of reference: How risks arises, how do you judge them. We explain the riskmanagement process wich is a method for protection against risks, as we have used for bankscredit risks. Empirical foundation: We have collected the data from intervjues with several people from the biggest banks in Västerås. Conclusions: We have come to the conclusion that the keyconcept for banks with risk is to use a careful method when dealing with creditsrisk. All of the banks that we intevjued couldnt stress it enough the importance of thurrowly examinations, and they said thats absolutley the best way to minimize risks.

Sverige är beroende av nystartade företag och entreprenörer för att finansiera landets välstånd. Riskkapitalbolag innehar ofta en betydande roll för de nya företagen när verksamheten ska utvecklas eller expandera. Bolagen assisterar de nya företagen med ett brett spektrum av nyckelaktiviteter som finansiering, operativt arbete, strategi eller kontaktnät. Tidigare studier visar att riskkapitalfinansierade bolag både växer snabbare och lyckas oftare. Samtidigt visar forskningen att riskkapitalbolag präglas av stort risktagande och övermod vid sina investeringar. Emellertid finns mindre djupgående forskning om vilka konkreta faktorer och omständigheter som resulterar i de olika utfallen. Syftet med examensarbetet är att skapa en bättre förståelse för specifika faktorer som påverkar svenska riskkapitalbolags beslutsfattande och resulterar i särskilda utfall. Undersökningen ämnar att betona likheter och skillnader i riskhanteringen av investeringsval mellan riskkapitalbolagen där utfallen antingen resulterar i nytta eller förlust för bolagen. För att uppfylla syftet har institutionella teorin, kognitiva bias och moderna portföljteorin aktualiserats. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med beslutsfattare från åtta stycken konfidentiella riskkapitalbolag. Samtliga bolag kodades om för att säkerställa konfidentialitet i syfte att erhålla djupare inblickar i deras investeringsutfall. De erhållna resultaten visar på att framförallt kognitiva bias men även den institutionella teorin förklarade de olika investeringsutfallen väl. Riskkapitalbolagen präglades av stark övermod vid sina misslyckade investeringar och medelstark vid sina lyckade. Riskkapitalbolagen var också starkt påverkade från både extern tryck av samhället men även av interna riktlinjer vid sina investeringar. Flera branschmönster har också kartlagts vid både lyckade och misslyckade investeringar däribland syndikering av kapital, efterfrågan av serieentreprenörer och att det enligt de själva vanligtvis är entreprenören eller marknaden som är anledningen till att investeringen inte lyckas. Resultatet antyder också att en av de största svårigheterna för riskkapitalbolagen är att bedöma entreprenörernas möjligheter att utveckla företaget. Den mest tänkbara anledningen till att riskkapitalbolagen har starka tendenser till övermod är för att det krävs för att lyckas i branschen. Inget nystartat bolag är riskfritt och för att våga investera i branschen behövs stark tilltro till sin egen förmåga. / Sweden is dependent upon start-ups and entrepreneurs in order to successfully finance domestic prosperity. Venture capital (VC) companies often play a significant role for new companies when the business is to be developed or expanded. The VC companies support the new companies with a wide range of key features. Such as financing, operational work, strategy or contact networks. Previous studies show that VC-financed companies both grow faster and succeed more often than non VC-backed companies. At the same time, research shows that VC-companies are characterized by great risk-taking and audaciousness in their investments. However, there is less in-depth research on what explicit factors and circumstances result in the successful and unsuccessful investments. The purpose of the study is to create a better understanding of similarities and differences in different investment outcomes and highlight the patterns of their investments. Institutional theory, cognitive bias and modern portfolio theory are the theories used in this study. The survey was conducted through eight semi-structured qualitative interviews with different decision makers from VC-companies in Sweden. In order to gain a deeper understanding of their investment outcomes all company names were re-coded. The obtained results showed that cognitive biases was the primary theory of explanation. However, the institutional theory could also explain the different investment outcomes. The VC-companies were characterized by strong audaciousness with their failed investments and medium audaciousness with the successful. The requirement of success in the VC-industry explains why the companies have tendencies to be audacious in their decision making. A strong confidence is needed when investing in start-up companies since these companies imply a great risk. External societal pressure and internal guidelines strongly influence the investments of the VC. The study identified several industry patterns for both successful and unsuccessful investments.  The patterns include syndication of capital and demand for serial entrepreneurs. The study also showed a pattern of venture capitalists explaining their unsuccessful investment due to issues with the entrepreneur or the market. The results suggest that one of the greatest difficulties for VC-companies is to assess the ability of the entrepreneur to develop the company.