InledningLäs och skrivsvårigheter är vanligt förekommande då var femte elev upplever någon svårigheti den tidiga läs- och skrivinlärningen. Samhället har höga krav på individers skriftspråkligakompetens och varje elev behöver därför få möjlighet att utveckla en god läs- ochskrivförmåga i grundskolans tidiga år. Genom att ta del av hur lärare väljer att undervisa ochfå kunskap om deras upplevda möjligheter och eventuella dilemman i sina pedagogiska valökar förståelsen för lärares val i samband med den tidiga läs- och skrivinlärningen för attundvika att elever i riskzonen hamnar i läs- och skrivsvårigheter.SyfteSyftet med studien är att undersöka några lärares pedagogiska val i den första läs- ochskrivinlärningen för elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.MetodJag har använt mig av en kvalitativ metod och verktyget intervju. Tre lärare intervjuades påtvå olika skolor i Västsverige. Materialet analyserades genom innehållsanalys.ResultatLärarna i studien grundar sina pedagogiska val på tidigare praktiska erfarenheter, denkompetensutveckling deras arbetsplats tillhandahållit för dem samt utifrån sina eleversindividuella situation. Lärarna i studien lyfter betydelsen av att vara medveten om att det intefinns någon läsinlärningsmetod som passar för alla, då alla elever är olika och således lär påolika sätt. Lärarna i studien menar att för elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter är detgynnsamt att välja en strukturerad läsinlärning med den syntetiska ljudningsmetoden. Lärarnamenar att det finns olika anledningar till att elever befinner sig i riskzonen och en avanledningarna kan bero på bristande fonologisk medvetenhet och eleven kan då utveckla sinfonologiska medvetenhet genom att lärarna väljer olika språkövningar i sin undervisning.Lärarna beskriver att elever som läser hackig och långsamt gynnas av att läraren väljer att låtaeleverna läsa ofta och öva på sin läsning, gärna en kvart om dagen. Lärarna är begränsade i attstötta elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter och hinder i undervisningen är gruppensstorlek och att tiden inte räcker till när man är ensam lärare i klassrummet.

6,3 % av Sveriges ungdomar i åldern 13 – 19 år anmäls varje år till socialtjänsten.Anmälningarna beror i första hand på att ungdomarna har uppvisat bland annatskolrelaterade problem eller ett kriminellt beteende. Ifall de unga har en allt föromfattande problematik och öppenvårdsinsatser inte räcker till, kan socialsekreterare välja att placera på institution. Ungdomsinstitutioner har dock ofta setts som problematiska genom tiden. Placeringarna har uppfattats som både en lösning och som ett problem för de unga. Även fast tidigare forskning visar att institutionsplaceringen kan ge skadliga effekter, placeras unga ändå på institution då det ofta inte finns andra alternativ. Syftet med vår studie är att ta reda på vilken påverkan institutionsplaceringar kan ha för ungdomars hälsa, samt undersöka betydelsefulla relationer för dessa ungdomar under vårdperioden. Våra frågeställningar var följande: Hur ser ungdomarnas hälsa ut då de lever inne på institutionen? Vilka relationer är betydelsefulla för ungdomarna under vårdperioden och varför? För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en litteraturstudie. Vi granskade systematiskt litteratur kring vårt valda problem och analyserade sedan den fakta vi fick fram med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från vår studie visade att barn i social dygnsvård är en högriskgrupp för somatisk och psykisk ohälsa före placeringen samt under tiden i vård. Unga som bor påinstitution uppvisar generellt fler svårigheter gällande sociala relationer samt uppvisar de en osäkerhet i sin anknytning till andra personer. Resultatet visade även att de relationer som är mest betydelsefulla för ungdomen inne på institutionen är relationen till vårdpersonalen. Det är grundläggande för ungdomarna att ha möjligheten att bygga tillfredsställande och stabila förhållanden till vårdgivarna som fungerar som en säkerhetskälla och stödjer ungdomarnas känslor som rädsla, ångest, förväntningar och glädje.Nyckelord: Avvikande beteende, betydande relationer/figurer, ungdomar iriskzonen, ungdomar på institution, självkänsla. / 6.3% of Sweden's adolescents aged 13 - 19 are reported to the social services each year. The reports are primarily due to the fact that the adolescents have shown school-related problems or a criminal behavior. When the adolescents have comprehensive problems, and the outpatient- care efforts are not enough, social workers can choose to place the adolescents in an institution. However, youth institutions have often been seen as problematic through time. The investments have been perceived as both a solution and a problem for the adolescents. Even though previous research shows that institutions can have harmful effects, young people are nevertheless placed in institutions as there are often no other alternatives.The purpose of our study was to find out the impact that placement in an institution can have on the young people's health, and to investigate significant relationships for these young people during the time in care. Our questions were as following: What do the young people's well-being look like when they live in an institution? And which relationships are important for the young people during the treatment period and why? To answer our questions we chose to do a literature study. We systematically reviewed the literature on our chosen problem and then analyzed the facts we obtained using a qualitative content analysis. The results of our study showed that adolescents in social day care are a high-risk group for somatic and mental ill health before placement as well as during time in care. Young people living in an institution generally have more difficulties in social relationships and they exhibit uncertainty in their connection with other people. The results also showed that the relationships that are most important for adolescents in institutions are the relationships with the care staff. It is fundamental for young people to have opportunities to build satisfactory and stable relationships with caregivers that act as a source of security and support for young people's feelings such as fear, anxiety, expectations and joy.Keywords: Adolescents at risk, adolescents in institution, deviant behavior, selfesteem, significant relationships/figures

<p>Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan. Eleverna är fortfarande små, samtidigt som allt högre krav ställs på dem.Arbetet börjar med en kort inblick i vad förskoleklassen är för verksamhet. Sedan övergår jag till en redogörelse över de två teoretiska grunder i läsinlärning samt vilken metod forskarna anser är bäst. En teoretisk anknytning är gjord utifrån det Sociokulturella perspektivet. Därefter kommer metoddelen och därefter intervjuresultat. Hela intervjuerna finns med som bilagor i slutet av arbetet.Syftet med arbetet är att ta reda på hur det grundläggande arbetet med läs- skrivinlärning kan se ut i förskoleklassen. För att ta reda på detta har jag använt mig av aktuell litteratur inom ämnet samt intervjuat 4 stycken verksamma pedagoger som arbetar i förskolklass. Jag har använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. Det jag fann är att arbetet ser ut på liknande sätt på de olika ställena, endast metoderna och arbetssätten varierar något.</p>

Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan. Eleverna är fortfarande små, samtidigt som allt högre krav ställs på dem.Arbetet börjar med en kort inblick i vad förskoleklassen är för verksamhet. Sedan övergår jag till en redogörelse över de två teoretiska grunder i läsinlärning samt vilken metod forskarna anser är bäst. En teoretisk anknytning är gjord utifrån det Sociokulturella perspektivet. Därefter kommer metoddelen och därefter intervjuresultat. Hela intervjuerna finns med som bilagor i slutet av arbetet.Syftet med arbetet är att ta reda på hur det grundläggande arbetet med läs- skrivinlärning kan se ut i förskoleklassen. För att ta reda på detta har jag använt mig av aktuell litteratur inom ämnet samt intervjuat 4 stycken verksamma pedagoger som arbetar i förskolklass. Jag har använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. Det jag fann är att arbetet ser ut på liknande sätt på de olika ställena, endast metoderna och arbetssätten varierar något.