No description available.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

This thesis is designed as a comprehensive analysis of the advertising discourse within some pre-set constrains. Specifically, the main area of interest is the realm of American print advertising after 1945. Within these limits, advertising is understood as a mode of language, the chief semantic unit of which is a form of Barthesian myth, a superstructure divorced from reality that supersedes de Saussure's semiotics of the sign. The bulk of this thesis is then a diachronic analysis of the development of these myths and their role as both mirrors and catalysts of a whole range of stereotypes, value hierarchies or fixed ideas firmly embedded within American collective consciousness. The primary materials for this analysis are then various specimen of the advertisements themselves, carefully selected because of their representativeness, influence or significance within the advertising realm. The main theoretical framework rests on Marx's understanding of the commodity as a certain type of fetish, Barthes's description of the structure and social function of the myth, Baudrillard's and Debord's theories on such notions as the society of spectacle, the reign of simulacra and hyperreality, Benjamin's understanding of the uniqueness of representation and its aura and finally McLuhan's detailed accounts of...

The diploma thesis focuses on the analysis of the selected protectorate and socialist propaganda posters from the forties and early fifties of the 20th century. The analyzed period ends with year 1953. This particular piece of work strives to set the whole subject in a larger theoretical framework. Furthermore the characteristic features of the given ideologies, the theory of semiotics and a brief description of the given historical period is also encompassed. Within the theory of semiotics the main inspiration is drawn from the works of Ferdinand de Saussure, Charles Sanders Peirce and Charles Morris. The most crucial source for the semiotic analysis is the book Mythology from Roland Barthes, especially its second theoretical part of Myth today, from which the methodological approach was gathered. The semiotic analysis allows one to uncover and expose the hidden meanings of texts. Ten posters were chosen in total for the analysis, five from the protectorate era and five from the late forties and early fifties. This was carried out in order to juxtapose pairs of images which portray the same motif or theme. The aim of this thesis is to analyze the applied semiotic components of the individual posters and then to compare the respective motifs and elements within the two ideologies and the extent to...

Idén om fotografigenren street style fashion photography är att den visar upp den vanliga människan, i vanliga kläder i en vardaglig kontext. Idén bakom fotografiet i sig går i samma linje om att visa upp det äkta, och i liknande stil skapades de sociala medieplattformen Instagram – för att publicera äkta bilder ”on-the-go”. Tidigare forskning visar dock på att fotografi, Instagram och street style fashion photography inte är lika vanligt och äkta som idéerna om dem. Fotografi handlar om att sätta sig själv i relation till världen och på så sätt skapas en typ av makt. Denna uppsats syftar till att blottlägga maktstrukturer i street style fashion photography bilder publicerade av influensers på plattformen Instagram. Metoden som används för att analysera materialet är Roland Barthes semiotiska denotation och konnotationsmodell, de fynd som hittas i analysen diskuteras därefter i relation till Pierre Bourdieus fältteori för att, på en relationell nivå, förstå hur maktstrukturerna placerar ut influenserna på det svenska modefältet online. Analysen visar att bilderna i materialet är högst uppstyrda och planerade, det konnoterar olika idéer om kommersiellt mode och kulturproducerat ”högmode”, lyxiga miljöer och ”vanliga” gator, allt detta i förhållande till Instagram estetik och vad som är vinnande visualiteter. De tre influenserna, vars bilder analyseras i studien, placeras i olika positioner på modefältet online men delar samtidigt på positionen som nykomlingar eftersom de kapital de visar upp skiljer sig mellan dem, samtidigt som strategierna för att ta sig an fältet är likande.

Made available in DSpace on 2016-04-26T18:14:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Conrado Valle de Queiroz Padilha.pdf: 1248123 bytes, checksum: 435251b3c257bfddbc814a2c733b95cc (MD5) Previous issue date: 2014-08-08 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The cardinal purpose of this work is to present the Barthesian concept of myth as per its definition in Mythologies. It is also an attempt to follow how it unfolds in the work of Roland Barthes through a small set of selected texts: Writing Degree Zero, Mythologies, Elements of Semiology, L obvie et l obtus, Roland Barthes by Roland Barthes, and Camera Lucida. This research implies in handling the concept of connotation, through which Barthes defines the myth as an ultra-signification message. We here play with the hypothesis of the concept of studium, belatedly introduced in Camera Lucida, as a reformulation of the myth in the photography field, since Barthes himself sees in it the same characteristic effect of the connotative phenomenon. In such a manner, the corpus of this research is given by the author s mentioned texts; for its convenient aspect, it is also added of the repertoire of images offered by the researcher Jacqueline Guittard and her Mythologies illustrées, which recaptures and expands the edition known so far; the images of Camera Lucida are also added to it. The relevance of this research is tied to the possibility offered by Barthes oeuvre to criticize the mass communications in a historic and semiotic perspective, always paying attention to the work of the signifier / O trabalho tem por objetivo primordial apresentar o conceito barthesiano de mito , conforme definido em Mitologias. Trata-se também de acompanhar seus desdobramentos na obra de Roland Barthes por meio de um pequeno conjunto de textos selecionados: O grau zero da escritura, Mitologias, Elementos de semiologia, O óbvio e o obtuso, Roland Barthes por Roland Barthes e A câmara clara. Tal busca demanda trabalhar com o conceito de conotação, através do qual Barthes define o mito enquanto uma mensagem de ultrassignificação. Jogamos com a hipótese de que o conceito de studium, tardiamente introduzido em A câmara clara, é a reformulação do mito no campo da fotografia, já que Barthes vê aí o mesmo efeito característico do fenômeno conotativo. Assim, o corpus da pesquisa é dado pelos referidos textos do autor. Pelo caráter oportuno, este corpus é acrescido do repertório de imagens fornecido pela pesquisadora Jacqueline Guittard em seu Mitologias ilustrado, que retoma e aumenta a edição até aqui conhecida; a isto acrescentam-se ainda as imagens de A câmara clara. A relevância da pesquisa liga-se à possibilidade que a obra de Barthes nos oferece de voltar às comunicações de massa uma crítica ao mesmo tempo semiótica e histórica, sempre atenta ao trabalho do significante

<p>I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: <em>Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt?</em></p><p>Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja.</p><p>Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt.</p><p>Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa. Detta genom att myten är partikulär och kan kopplas till specifika fenomen, medan doxan är mer generell. Myten som teoretiskt perspektiv visade sig därmed vara väl lämpat för att retoriskt förklara argumentationsbasens funktion i enskilda övertygandeprocesser. I denna studie beläggs således  att Barthes idé om myten har något att tillföra den retoriska kunskapsteorin.</p>

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt? Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja. Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt. Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa. Detta genom att myten är partikulär och kan kopplas till specifika fenomen, medan doxan är mer generell. Myten som teoretiskt perspektiv visade sig därmed vara väl lämpat för att retoriskt förklara argumentationsbasens funktion i enskilda övertygandeprocesser. I denna studie beläggs således  att Barthes idé om myten har något att tillföra den retoriska kunskapsteorin.

From 1972 until 1989, the artist trio General Idea produced FILE Megazine. The first eight issues of FILE, published from 1972 – 1975, are the focus of this thesis. They stand apart from the later issues because their covers hijacked the look and iconic logo of Life magazine. The red rectangle with white block letters attracted the attention of Time Inc. and resulted in a lawsuit. Rather than fight the corporate giant, General Idea changed their logo after the autumn 1975 issue. FILE, like many artists’ magazines, is typically discussed in idealistic language that privileges the subversive or democratic intentions of the publication while neglecting its significance as a device for the promotion of community and collaboration. I argue that General Idea envisioned FILE as a utopian project intended to produce the world they sought to live in. Authors frequently employ FILE as a tool to discuss General Idea’s work, focusing on it as a mirror or archive of a larger project and emphasizing FILE’s humorous, bawdy, and irreverent aspects. In this thesis, I situate FILE in terms of its historical, art historical, and theoretical frameworks. I pay particular attention to General Idea’s early involvement in the mail art network, FILE’s relationship to 1960s and 1970s artists’ magazines and magazine art, the contemporaneous social and political climate in Canada, and General Idea’s investigation and employment of theoretical frameworks culled from Marshall McLuhan’s text The Medium is the Message and Roland Barthes’ book Mythologies. / text

I denna uppsats studeras vilka teman, samt vilka formala och estetiska likheter och skillnader som förekommer i tävlingen Årets Bild, med fokus på vinnarbilderna under åren 2004-2014 i kategorin med samma namn. En innehållsanalys har gjorts på de elva bilderna och även en mer djupgående semiotisk och formal analys på fyra av dessa. Materialet blir belyst utifrån Susan Sontags teorier om att se andras lidande, Greenwood och Smiths undersökning av tävlingen Picture of the Year, samt Roland Barthes teorier om text och bild. Resultatet av studien visar att de teman som främst förekommer inom tävlingen är brott/terrorism och att bilderna nästan uteslutande avbildar en händelse efter att de ägt rum. Resultatet visar att text och bild hör ihop och att bilderna i många fall förlorar sin betydelse utan en beskrivande text. Tolkningen av bilderna är beroende av texter som placerar dem i en kontext. Över lag visar bilderna på lidande av olika slag. Det kan vara långvarigt lidande, framtida lidande eller direkt lidande- som direkt visar på döda eller skadade människor. De bilder som är mest brutala är de bilder som visar på händelser nära eller i Sverige.