Inom förskolan kan man se hur barns interaktioner blir påverkade av rummet och platsens uppbyggnad (Eriksson Bergström (2013). För att få bättre kunskap kring barns agerande i dessa situationer behövs en fördjupad studie för att kunna förklara och förstå när problem kan uppstå och vilken betydelse som platsen har i sådana situationer. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse för rummet och platsens påverkan i de vardagliga interaktionerna mellan barn i 3–5 års ålder.För denna studie är det den barndomssociologiska teorin som ligger till grund. Relevanta begrepp inom kamratkulturer som har synliggjorts under studien kommer i detta arbete att analyseras. Med andra begrepp syftar vi på rum och plats, rumslig reglering, status och hierarkier, motstånd samt icke-verbala och verbala uttryck.  Maktbegreppet kan kopplas till övriga begrepp då dessa visar på hur makt kan förete sig. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod med fokus på ett etnografiskt perspektiv. Observationerna utfördes på förskolor i olika kommuner på två avdelningar med barn i åldersgruppen 3–5 år. Underlagsmaterial för denna studie är deltagande observationer, fältanteckningar, skisser och beskrivningar. Resultatet av denna studie är kopplat till Fanger, Frankel & Hazen (2012) och Eriksson Bergströms (2013) tidigare forskning, och utfallet visar att rummet och platsen har en betydande roll i barnens interaktioner. Barns interaktioner blir påverkade med hänsyn till utformning av rum och plats, där möjligheter och begränsningar sker genom exempelvis tillgänglighet av material.

<p>This essay examines resident experiences and notions of the Gotland countryside and their ideas about the future. In particular the countryside is studied as both space and place. In space and place people interacting. People are therefore important components in the study of the landscape. One can say that the landscape and the interaction between people affect resident experiences and notions of the countryside, as well as people certainly affect the landscape. From that point of view is the landscape seen as a social construction. Moreover, the study examines the residents’ attitudes to tourism in the countryside, tourists being a group of importance for Gotland’s regional development. The study also identifies reasons behind experiences and attitudes. The study is based on questionnaires and interviews with residents’ and three different groups are studied; the general public, farmers, and public servants, who in one way or another work with regional development.</p><p>The study shows residents’ positive and negative opinions as well as similarities and differences among the three studied groups. One important finding is that public servants tend to think that other people are more positive towards the future than they really are. Nevertheless, positive and negative perspectives are important to be aware of to understand residents’ situation, likewise to be able to have an influence on people, their attitudes and situations. Eventually, it is clear that sense of place and experience of space affect residents’ ideas about the future and vice versa. Therefore these aspects need to be taken into consideration in physical planning and regional development.</p> / <p>Denna studie om Gotlands landsbygd och invånarnas framtidstro är ett examensarbete i geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att beskriva hur invånarna upplever landsbygden och vad de har för tro på framtiden, vilket sker genom studier av tre grupper; allmänheten, tjänstemän och lantbrukare. Vidare är syftet att analysera vilka attityder och inställningar som finns till landsbygden samt identifiera påverkansfaktorer. Studien baseras på en enkätundersökning och åtta intervjuer. Geografiska teorier har sedan använts, framförallt teorier om ”sense of place” (medvetenheten om känslan till en plats). Hänsyn tas till samhällsutvecklingen som gett flertalet konsekvenser för landsbygden och dess befolkning samt turistnäringen som har blivit en allt viktigare näring för Gotland, när påverkansfaktorer samt människors upplevelser, inställningar och attityder undersöks.</p><p>Studien har tillkommit utifrån en förförståelse om att Gotlands landsbygd sedan några decennier genomgått åtskilliga utmaningar, särskilt inom jordbruksnäringen (inom jordbruksnäringen avses både jord- och lantbruk) som är en betydelsefull näring för hela ön. Sedan något år tillbaka har landsbygden på ön dessutom stått inför särskilda prövningar i och med att industrier och andra verksamheter lagts ned eller flyttats. Skolor och övrig samhällsservice samlas allt mer i Visby, som är Gotlands enda stad.</p><p>Den bild som skildras av landsbygden skiljer sig åt mellan allmänheten, tjänstemännen och lantbrukarna. Allmänheten och tjänstemännen upplever landsbygden och turismen på landsbygden positivt. När det däremot gäller samhällsutvecklingen ser tjänstemännen odelat positivt på hur den påverkar livsvillkoren på landsbygden, medan allmänheten tydligt visar en oro för dess konsekvenser för landsbygden. För de enskilda lantbrukarna spelar egen intressen och specialisering inom jordbruksnäringen stor roll för deras syn på landsbygden. Därtill är odlingsförutsättningar på olika delar av ön samt avstånd till samhällsservice (dvs. geologi och geografi) påverkande faktorer på deras upplevelse av landsbygden och är tillsammans med egenintressen också avgörande för lantbrukarnas framtidstro.</p><p>I undersökningen framträder såväl den enskilde personens grundinställning som individuella och situationsberoende attityder. Både mer eller mindre positiva och negativa attityder kommer till uttryck vad gäller människors upplevelser och framtidstro. Sammantaget bidrar människors olika attityder till en mer sammansatt helhetsbild, vilken är av vikt att klargöra och beakta i en utvecklingsprocess.</p><p>Studien visar också att allmänhetens syn på samhällsutvecklingen och landsbygdens befolkningsminskning, inte nödvändigtvis hör samman med den verklighet som råder idag. Bland annat skildras en upplevelse av avfolkning vilket egentligen speglar situationen på landsbygden för tio år sedan. En annan skillnad är att tjänstemännen tror att landsbygds-befolkningens framtidstro är positiv i större utsträckning än den faktiskt tycks vara. Samtliga undersökningsgrupper visar vidare en öppen attityd till turistnäringen. Det finns dock reservationer; att vissa platser överexploateras, att områden står outnyttjade större delen av året och att material, byggnadsstil och utformning stör den lokala miljön. I fysisk samhälls-planering och regional utveckling är det viktigt att ta hänsyn till landsbygdsbefolkningens känsla till platsen, upplevelse av rummet och framtidstro – eftersom det i studien framkommit att dessa aspekter understödjer en framgångsrik och hållbar regional utveckling.</p>

This essay examines resident experiences and notions of the Gotland countryside and their ideas about the future. In particular the countryside is studied as both space and place. In space and place people interacting. People are therefore important components in the study of the landscape. One can say that the landscape and the interaction between people affect resident experiences and notions of the countryside, as well as people certainly affect the landscape. From that point of view is the landscape seen as a social construction. Moreover, the study examines the residents’ attitudes to tourism in the countryside, tourists being a group of importance for Gotland’s regional development. The study also identifies reasons behind experiences and attitudes. The study is based on questionnaires and interviews with residents’ and three different groups are studied; the general public, farmers, and public servants, who in one way or another work with regional development. The study shows residents’ positive and negative opinions as well as similarities and differences among the three studied groups. One important finding is that public servants tend to think that other people are more positive towards the future than they really are. Nevertheless, positive and negative perspectives are important to be aware of to understand residents’ situation, likewise to be able to have an influence on people, their attitudes and situations. Eventually, it is clear that sense of place and experience of space affect residents’ ideas about the future and vice versa. Therefore these aspects need to be taken into consideration in physical planning and regional development. / Denna studie om Gotlands landsbygd och invånarnas framtidstro är ett examensarbete i geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att beskriva hur invånarna upplever landsbygden och vad de har för tro på framtiden, vilket sker genom studier av tre grupper; allmänheten, tjänstemän och lantbrukare. Vidare är syftet att analysera vilka attityder och inställningar som finns till landsbygden samt identifiera påverkansfaktorer. Studien baseras på en enkätundersökning och åtta intervjuer. Geografiska teorier har sedan använts, framförallt teorier om ”sense of place” (medvetenheten om känslan till en plats). Hänsyn tas till samhällsutvecklingen som gett flertalet konsekvenser för landsbygden och dess befolkning samt turistnäringen som har blivit en allt viktigare näring för Gotland, när påverkansfaktorer samt människors upplevelser, inställningar och attityder undersöks. Studien har tillkommit utifrån en förförståelse om att Gotlands landsbygd sedan några decennier genomgått åtskilliga utmaningar, särskilt inom jordbruksnäringen (inom jordbruksnäringen avses både jord- och lantbruk) som är en betydelsefull näring för hela ön. Sedan något år tillbaka har landsbygden på ön dessutom stått inför särskilda prövningar i och med att industrier och andra verksamheter lagts ned eller flyttats. Skolor och övrig samhällsservice samlas allt mer i Visby, som är Gotlands enda stad. Den bild som skildras av landsbygden skiljer sig åt mellan allmänheten, tjänstemännen och lantbrukarna. Allmänheten och tjänstemännen upplever landsbygden och turismen på landsbygden positivt. När det däremot gäller samhällsutvecklingen ser tjänstemännen odelat positivt på hur den påverkar livsvillkoren på landsbygden, medan allmänheten tydligt visar en oro för dess konsekvenser för landsbygden. För de enskilda lantbrukarna spelar egen intressen och specialisering inom jordbruksnäringen stor roll för deras syn på landsbygden. Därtill är odlingsförutsättningar på olika delar av ön samt avstånd till samhällsservice (dvs. geologi och geografi) påverkande faktorer på deras upplevelse av landsbygden och är tillsammans med egenintressen också avgörande för lantbrukarnas framtidstro. I undersökningen framträder såväl den enskilde personens grundinställning som individuella och situationsberoende attityder. Både mer eller mindre positiva och negativa attityder kommer till uttryck vad gäller människors upplevelser och framtidstro. Sammantaget bidrar människors olika attityder till en mer sammansatt helhetsbild, vilken är av vikt att klargöra och beakta i en utvecklingsprocess. Studien visar också att allmänhetens syn på samhällsutvecklingen och landsbygdens befolkningsminskning, inte nödvändigtvis hör samman med den verklighet som råder idag. Bland annat skildras en upplevelse av avfolkning vilket egentligen speglar situationen på landsbygden för tio år sedan. En annan skillnad är att tjänstemännen tror att landsbygds-befolkningens framtidstro är positiv i större utsträckning än den faktiskt tycks vara. Samtliga undersökningsgrupper visar vidare en öppen attityd till turistnäringen. Det finns dock reservationer; att vissa platser överexploateras, att områden står outnyttjade större delen av året och att material, byggnadsstil och utformning stör den lokala miljön. I fysisk samhälls-planering och regional utveckling är det viktigt att ta hänsyn till landsbygdsbefolkningens känsla till platsen, upplevelse av rummet och framtidstro – eftersom det i studien framkommit att dessa aspekter understödjer en framgångsrik och hållbar regional utveckling.

Denna kvalitativa studie ämnar till att undersöka hur bibliotek som plats verkar för barns rättigheter i samhället, och hur bibliotekarier inom olika bibliotekstyper ser på detta. Det empiriska materialet består av en kortare dokumentstudie av tre styrdokument för biblioteksverksamheten i Stockholms stad, samt två intervjuer med personal på ett folkbibliotek och ett barnbibliotek. Med en beskrivande idéanalys analyseras det empiriska materialet med hjälp av teoretiska verktyg från Giroux’s teori om gränspedagogik och radikal demokrati. Som komplement har även begreppen barnperspektiv och barns perspektiv lyfts in som teoretiska verktyg. Studien visar att bibliotekarier tänker på liknande sätt kring barns rättigheter och bibliotek som plats, men att skillnaderna i arbetet mot barns rättigheter i rummet ligger i utrymmet och de resurser biblioteket har. Studiens centrala slutsatser är att barns rättigheter bör vara en grundbult i biblioteksverksamheten för barn, att barnens eget inflytande får ta plats, och att relationsskapande och trygghet är viktiga komponenter. Även att skapa separatistiska platser för barnen och att personalens barnperspektiv formats utefter barnens perspektiv. / This qualitative study aims to examine how the public library can function as a place for children’s rights, and librarians’ views on this. The empirical material is based on a shorter document study of three governing documents for the City of Stockholm, and two interviews with personnel at a public library and a children’s library. The empirical material is analyzed with a descriptive idea analysis, using theoretical tools based on Giroux’s theory on border pedagogy and radical democracy. As a complementary theoretical tool, the concept of child perspective and children’s perspective have also been brought in. The study shows that librarians’ thoughts about children’s rights and the library as place is similar, but that there is a difference in the work towards children’s rights which lie in the space of the room and the resources given. Central conclusions of the study show that children’s rights should be a cornerstone of library operations towards children, that children’s own influence is allowed to take place, and that creating relationships and safety are important components. As well as creating separate places only for the children, and that the child perspective is shaped with the children’s perspective in mind.