La dissémination collaborative d'une information d'un agent à tous les autres agents d'un système distribué est un problème fondamental qui est particulièrement important lorsque l'on veut obtenir des algorithmes distribués qui sont à la fois robustes et fonctionnent dans un cadre anonyme, c'est-à-dire sans supposer que les agents possèdent des identifiants distincts connus. Ce problème, connu sous le nom de problème de propagation de rumeur , est à la base de nombreux algorithmes de communication sur des réseaux de capteurs sans-fil [Dimakis et al. (2010)] ou des réseaux mobiles ad-hoc. Il est aussi une brique de base centrale pour de nombreux algorithmes distribués avancés [Mosk-Aoyama et Shah (2008)].Les méthodes les plus connues pour surmonter les défis de robustesse et d'anonymat sont les algorithmes basés sur les ragots ( gossip-based algorithms ), c'est-à-dire sur la paradigme que les agents contact aléatoirement les autres agents pour envoyer ou récupérer l'information. Nousproposons une méthode générale d'analyse de la performance des algorithmes basés sur les ragots dans les graphes complets. Contrairement aux résultats précédents basés sur la structure précise des processus étudiés, notre analyse est basée sur la probabilité et la covariance des évènements correspondants au fait qu'un agent non-informé s'informe. Cette universalité nous permet de reproduire les résultats basiques concernant les protocoles classiques de push, pull et push-pull ainsi qu'analyser les certaines variantions telles que les échecs de communications ou les communications simultanés multiples réalisées par chaque agent. De plus, nous sommescapables d'analyser les certains modèles dynamiques quand le réseaux forme un graphe aléatoire échantillonné à nouveau à chaque étape [Clementi et al. (ESA 2013)]. Malgré sa généralité, notre méthode est simple et précise. Elle nous permet de déterminer l'espérance du temps de la diffusion à une constante additive près, ce qu'il est plus précis que la plupart des résultatsprécédents. Nous montrons aussi que la déviation du temps de la diffusion par rapport à son espérance est inférieure d'une constante r avec la probabilité au moins 1 − exp(Ω(r)).À la fin, nous discutons d'une hypothèse classique que les agents peuvent répondre à plusieurs appels entrants. Nous observons que la restriction à un seul appel entrant par agent provoque une décélération importante du temps de la diffusion pour un protocole de push-pull. En particulier, une phase finale du processus prend le temps logarithmique au lieu du temps double logarithmique. De plus, cela augmente le nombre de messages passés de Θ(n log log n) (valeur optimale selon [Karp et al. (FOCS 2000)]) au Θ(n log n) . Nous proposons une variation simple du protocole de push-pull qui rétablit une phase double logarithmique à nouveau et donc le nombre de messages passés redescend sur sa valeur optimal. / Epidemic algorithms are distributed algorithms in which the agents in thenetwork involve peers similarly to the spread of epidemics. In this work, we focus on randomized rumor spreading -- a class of epidemic algorithms based on the paradigm that nodes call random neighbors and exchange information with these contacts. Randomized rumor spreading has found numerous applications from the consistency maintenance of replicated databases to newsspreading in social networks. Numerous mathematical analyses of different rumor spreading algorithms can be found in the literature. Some of them provide extremely sharp estimates for the performance of such processes, but most of them are based on the inherent properties of concrete algorithms.We develop new simple and generic method to analyze randomized rumor spreading processes in fully connected networks. In contrast to all previous works, which heavily exploit the precise definition of the process under investigation, we only need to understand the probability and the covariance of the events that uninformed nodes become informed. This universality allows us to easily analyze the classic push, pull, and push-pull protocols both in their pure version and in several variations such as when messages fail with constant probability or when nodes call a random number of others each round. Some dynamic models can be analyzed as well, e.g., when the network is a random graph sampled independently each round [Clementi et al. (ESA 2013)]. Despite this generality, our method determines the expected rumor spreading time precisely apart from additive constants, which is more precise than almost all previous works. We also prove tail bounds showing that a deviation from the expectation by more than an additive number of r rounds occurs with probability at most exp(−Ω(r)).We further use our method to discuss the common assumption that nodes can answer any number of incoming calls. We observe that the restriction that only one call can be answered leads to a significant increase of the runtime of the push-pull protocol. In particular, the double logarithmic end phase of the process now takes logarithmic time. This also increases the message complexity from the asymptotically optimal Θ(n log log n) [Karp, Shenker, Schindelhauer, Vöcking (FOCS 2000)] to Θ(n log n). We propose a simple variation of the push-pull protocol that reverts back to the double logarithmic end phase and thus to the Θ(n log log n) message complexity.

The study, from a prosumer perspective, has examined the activities of parents on Facebook, as well as how the City of Malmö can proactively work to prevent trust crises and the spread of rumors. Using method triangulation, the study was conducted through five qualitative individual interviews, a focus group and a document analysis of Malmö city's communication policy. The results presented in the study highlight the need for mutual relationship building to meet the communication and information needs of parents in today's digital landscape. The study concludes that for the City of Malmö to meet people's needs and expectations, there is a requirement for adaptation and adjustment to both digital and societal developments. Likewise, it is necessary for parents to adapt and change within the modern era. / Studien har, utifrån ett prosumentperspektiv, undersökt vårdnadshavares aktiviteter på Facebook, samt hur Malmö stad kan arbeta förebyggande för att förhindra förtroendekriser samt ryktesspridning. Studien har med hjälp av metodtriangulering utförts genom fem kvalitativa individuella intervjuer, en fokusgrupp och en dokumentanalys av Malmö stads kommunikationspolicy. Resultatet som presenteras i studien är behovet av ömsesidigt relationsskapande för att tillgodose vårdnadshavares kommunikations- och informationsbehov i dagens digitala landskap. Studiens slutsats är, för att Malmö stad ska kunna möta människors behov och förväntningar krävs en förändring och anpassning till såväl den digitala utvecklingen som den samhälleliga utvecklingen. Likaså är det nödvändigt för vårdnadshavare att anpassa sig till och förändra sig i takt med den moderna eran.

Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka om och hur socialarbetare som arbetar inom ramen för socialtjänstens arbete med familjer, påverkas i praktiken av desinformationskampanjen och hur detta tar sig i uttryck. Utgångspunkten är vilka eventuella konsekvenser kampanjen haft för socialarbetarnas möjligheter till relationsskapande, att skapa allians och bygga tillit utifrån deras handlingsutrymme i mötet med barn, unga och deras familjer. I den tidigare forskningen inom områdena tillit, allians och socialt arbete inom socialtjänsten, framgår det att tilliten är låg bland vissa grupper, att allians kan bidra till förändring, men att det inom myndighetsutövning är svårt att upprätta allians med klienter. Slutligen framkommer det i den tidigare forskningen att yrkesverksamma inom socialtjänsten är högt arbetsbelastade och behöver förhålla sig till klienter, rädda barn från missförhållanden och leva upp till organisationens förväntningar, vilket inte alltid går i linje med deras ambitioner. Kunskapsluckan jag avser att fylla med uppsatsen är framförallt forskning om desinformationskampanjens eventuella konsekvenser för det sociala arbetet inom socialtjänstens arbete med familjer och hur detta manifesteras i praktiken mellan klienter och yrkesverksamma. Empirin för denna studie har samlats in genom fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare och familjebehandlare i olika stadsdelsförvaltningar i Stockholm. Resultatet för denna undersökning pekar på att det är svårt att bygga tillit, allians och relation till klienter som påverkats av ryktesspridningens budskap, inom ramen för socialtjänstens arbete med familjer. Konsekvenser blir att personer som potentiellt är i behov av stödinsatser, undviker socialtjänsten, där en ytterligare konsekvens är att barn i familjer med låg tillit, riskerar växa upp under sämre förhållanden än andra. Tillit och allians beskrivs som viktigt för att kunna samarbeta med familjer och bidra till förändring. I vissa ärenden har möjligheten att bygga tillitsfulla relationer och allians varit obefintligt, och ärenden avslutas på grund av låg tillit till socialtjänsten på grund av spridningen av desinformation. Samtidigt är handlingsutrymmet för socialsekreterare är begränsat, bland annat genom hög arbetsbelastning med många ärenden och brist på tid, vilket i sin tur försvårar möjligheten att bygga tillitsfulla relationer och allians. / The main purpose of this study is to investigate whether and how social workers who work within the swedish social service's work with families are affected in practice by the disinformation campaign and how this manifests itself. With a focus on its consequences on building relations based on trust and alliance and social workers' room for action when working with families. In the previous research on trust, alliance and social workers in social services, it appears that trust is low among certain groups, that alliance can contribute to change, but that in the exercise of authority it is difficult to establish alliance with clients. Finally, it appears in previous research that professionals in social services are burdened with high workload. Also, they need to live up to the client’s and the organization’s expectations, while also working to prevent children from growing up under bad living conditions. The social workers’ ambitions are not always in line with the organizations. The knowledge gap is primarily research into the possible consequences of the disinformation campaign on the social work within social services' work with families and how this is manifested in practice between client and professional. The empirical data for this study has been collected through four semi-structured interviews with professional social workers and family therapists in various district administrations in Stockholm. The results of this study indicate that it is difficult to build trust, alliance and relationship with clients who have been affected by the spread of rumors, within the social services' work with families. The consequences are that individuals, who potentially require support services, avoid social services, leading to another consequence: children in families with low trust risk growing up in worse conditions than others do. Trust and alliance are described as crucial for collaborating with families and facilitating change. In certain cases, the possibility of building trusting relationships and alliances has been non-existent, and cases are closed due to low trust in social services caused by the spread of misinformation. Simultaneously, the discretion for social workers, is limited, partly due to high workloads with numerous cases and a lack of time, which in turn hinders their ability to build trusting relationships and alliances.