Den här studiens syfte är att undersöka hur Ryssland framställs diskursivt i Aftonbladet i samband med den svenska återmilitariseringen av Gotland och om en orientalistisk diskurs kan skönjas i Aftonbladets nyhetsförmedling. Detta i sin tur bidrar till teoretisering kring rådande världshegemoni och om den kan påverka hur journalister genomför sitt arbete. För att kunna utläsa Aftonbladets konstruktioner används kritisk diskursanalys (CDA) som teori och metod. Det teoretiska ramverket utgår ifrån kritisk diskursanalys som teori och Edward Saids postkoloniala teori orientalism. Studiens frågeställningar är ställda för att ta reda på hur Ryssland konstrueras diskursivt i Aftonbladet, hur olika språkliga resurser används i konstrueringen av Ryssland och inom vilka diskursiva teman Ryssland framställs ur ett orientalistiskt perspektiv. Studiens metod grundar sig i analysbegrepp hämtade från CDA som gör det möjligt att analysera det empiriska materialet utifrån Aftonbladets språkanvändning. De analyserade språkliga resurserna i materialet delas in i fyra olika diskursiva teman. Det första temat är Ryssland som militärt överlägsna, det andra temat är Ryssland som provokativa, det tredje temat är Ryssland som oberäkneliga och det fjärde och mest prominenta temat är Ryssland som motpol till Väst. Studiens resultat antyder att en orientalistisk diskurs kan skönjas genom dessa fyra teman. / This study aims to examine how Russia is constructed discursively in the Swedish newspaper Aftonbladet in connection to the re-militarization of the Swedish island Gotland, and if an Orientalistic discourse can be discerned in the coverage. This in turn contributes to theorizing about how the current global hegemony may affect the journalistic profession. To find semiotic patterns in Aftonbladet we used critical discourse analysis (CDA) as the theory and method. The theoretical framework is based on critical discourse analysis theory and Edward Said's postcolonial theory of Orientalism. The questions in this study are asked to find out how Russia is constructed discursively in the Swedish newspaper Aftonbladet, how different linguistic resources are used in constructing Russia and in what discursive themes Russia is fabricated from an oriental perspective. The study's methodology is based on analysis concepts drawn from CDA that makes it possible to analyze the empirical material based upon Aftonbladet’s use of language. The analysed linguistic resources in the material fall into four different discursive themes. The first theme is Russia as militarily superior, the second theme is Russia as provocative, the third theme is Russia as erratic and the fourth and most prominent theme is Russia as the antithesis of the West. The study's results suggest that an oriental discourse may be discerned through these four themes.

In recent decades, the EU has significantly expanded its presence and influence in many of the former Soviet states. This essay have examined how the relationship between the EU and Russia has change since The Eastern Partnership was introduced 2009 and the extent to which it can be seen as a contributing factor. The Eastern Partnership is a joint initiative involving the EU, its Member States and six Eastern European Partners. Among this six this essay has focued on Ukraine and its part in the relationship between EU and Russia. This essay have been a theory-consuming case study that analyzes and explains the EU and Russia`s actions concerning the EaP, with the help of Mearsheimer`s theory of offensive realism. The analysis showed that the relations between EU and Russia had changed and deteriorated. The Eastern Partnership has provoked Russia and has made them feel restricted in their sphere of power. There has been a conflict over the six countries, including Ukraine, between the EU and Russia.

Russia and the US are two great powers who have strategic interest in the Arctic. Research indicates increased military activities in the Arctic and a security dilemma is up to topic in the region. To understand whether military or territorial disputes can become future threats in the Arctic, states' strategic interest in the Arctic needs to be investigated from a war science perspective. To gain an understanding of the states' strategic use of military means in a marine environment, naval diplomacy will be used in the investigation to offer an understanding on how naval forces can utilize different Defence, Coercive, Symbolic or Supportive strategic value. By examining current Russian and US Arctic policy documents, and how the strategic values of naval diplomacy are described, can give an indication of how Russia’s and the US increased military in the Arctic can be understood. The conclusions of the examination involve Russia's marine strategy as for infrastructure for readiness, possibility for all year around presence of naval forces regardless of season and delimiting of other powers ability of interaction in specific areas. The US marine strategy can be understood from aspects of a periodic presence and surveillance purposes, both with collaborative partners and to coerce other powers.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader.</p><p>Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats.</p><p>Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer.</p><p>Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna.</p> / <p>Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and obtain information about the Russian and the German market regarding laws and restrictions as well as cultural differences, to elicit useful facts for those Swedish companies thinking about an establishment in both or one of these countries.</p><p>Methodology: This thesis is based on a qualitative approach containing a case study of Ikea. Interviews with employees at the company in both Russia and Germany have been made, as well as a literature study within our study field.</p><p>Theoretical perspectives: The frame of reference is based on the theory of Porter concerning trade barriers, the theory about tariff and non-tariff barriers as well as the one about regional economic integration. It also contains cultural theories, viz. Hofstede’s theory about national culture differences and the theory about high and low context cultures.</p><p>Results: Our results show that trade barriers such as national politics and customs tariffs appear to cause the greatest problems when Swedish companies establish themselves on the Russian market, whereas cultural differences seem to be the most prominent barrier on the German market. The reason for this is the EU-membership of Germany, since EU has reduced most of the trade barriers between its members.</p>

<p>Tilltagande internationalisering leder till ett ökat behov av kontakter över nations- och kulturgränser. Historiskt och geografiskt utgör Ryssland en svensk närmarknad, enorm både när det gäller storleken och efterfrågan. Ett hundratal svenska företag är etablerade i Moskvaområdet och lika många verkar i Sankt Petersburgsområdet.</p><p>I uppsatsen undersöks vilka etableringsstrategier små och medelstora svenska tjänsteföretag använt sig av vid lyckade etableringar i Ryssland. Teoretiskt utgås från tanken om den stegvisa utlandsetableringen, förenat med Hollensens tre etableringsmodeller och Hofstedes fem kulturdimensioner. Metoden är främst kvantitativ, då flera av respondenternas svar samlats in via en öppen enkät och därefter sammanställts till löpande text, vilket kombinerats med en personlig intervju. Respondenterna har alla stor erfarenhet av affärsverksamhet på den ryska marknaden.</p><p>Efter Sovjetunionens sammanfall öppnandes den ryska marknaden för utländska företag och en stor, växande efterfrågan på flera varor framkom. Stor politisk turbulens, riggade privatiseringsauktioner och ekonomisk kris är några av de inslag som karakteriserat det självständiga Ryssland. Dagens ryska marknad har flera särdrag som på olika vis inverkar på affärslivet. Politiskt råder osäkerhet om vart landet är på väg. Lagstiftningen är spretande och leder ofta till godtycklig tillämpning. Byråkratin är omfattande och korruptionen frodas. Maktdistansen är mycket hög och formella regler spelar stor roll. Affärskontakter grundas ofta på personliga relationer, vilka tar tid att bygga, och i denna process underlättar goda kunskaper i landets språk och kultur.</p><p>En rysslandsetablering tar tid varför etablerande företaget bör ha god tillgång på resurser. Det är vanligt att svenska företag efter inledande marknadsundersökningar etablerar sig genom att öppna ett representationskontor, vilket ägs och kontrolleras av huvudkontoret i Sverige. Bolagsformen i sig begränsar verksamhetens utseende och när detta blir ett hinder för företaget omvandlas representationskontoren med fördel till någon form av ryskt dotterbolag och beroende på ägarstrukturens utseende finns två former, en mellanhandsmetod och en strikt hierarkisk metod, båda med fokus på kontroll.</p> / <p>The internationalization process leads to increasing interdependence between countries and economies, thus the need for intercultural contacts deepens. For centuries Russia has been an important trade partner to Sweden. About one hundred Sweden-related companies are established in the Moscow area, and almost as many in around Saint Petersburg.</p><p>The focus of this work is on which market entry strategies Swedish small and medium-sized companies have used when entering the Russian market, using a combination of the Uppsala model, Hollensen market entry mode decision theory and Hofstede’s five cultural dimensions. Based on an open questionnaire, information is gathered from the respondents, and put together with the answers from one interview. All participants in the investigation are experienced in working on the Russian market.</p><p>After the break up of the Soviet Union the Russian market opened up to foreign investment and the large demands of the population started to show. Political turmoil, an unfair privatization process and economical crisis are some of the characteristics of the Post-Soviet Russia. Today’s Russian market has several traits that in different ways influence the business life. There is political insecurity as to where the country is heading, the legal system is not uniform, which leads to random interpretation of laws, the bureaucracy is extensive and corruption frequent. There is a high power distance and formal rules play a large role. Business contacts are often based on personal relations, requiring long time to create, and are eased by knowledge of local language and culture.</p><p>To enter the Russian market takes time and money, thus the company wishing to pursue this kind of activity will have to make sure it has the resources necessary. Usually, Swedish companies enter the Russian market after market research by opening a representative office, fully owned and controlled by headquarters in Sweden. This form has its limits as to what kind of business can be conducted, and when this becomes an obstacle, the representative office is often transformed into a Russian subsidiary. Depending on the structure of the ownership there is one intermediate mode and one hierarchical mode that could be used, both modes focusing on control.</p>

<p>In den letzen Jahren hat die Internationalisierung von schwedischen Unternehmen kräftig zugenommen. Die Internationalisierung ist wichtig für das Wachstum eines Unternehmens geworden und manche nutzten es sogar als Überlebensstrategie. Der schwedische Markt hat heute begrenzte Wachstumsmöglichkeiten und in gewissen Branchen eine erhöhte Konkurrenz. Viele schwedische Unternehmen suchen deshalb nach neuen potenziellen Märkten, auf denen man sich etablieren kann, und dabei ist Russland eine attraktive Alternative. Der russische Markt bietet ein hohes Wachstum in fast allen Branchen an. Heute gibt es cirka 300 schwedische Unternehmen auf dem russischen Markt und es werden immer mehr.</p><p>Ziel dieser Arbeit war es, herauszufinden, wie eine Etablierung in Russland ablaufen kann und wie die Unternehmen sich Kenntnisse vor der Etablierung verschaffen. Wir wollten auch untersuchen, welche Probleme bei einer Etablierung entstehen können, das heißt, welches die größten Risiken sind und welche Handelshindernisse es gibt. Zudem wollten wir herausfinden, welche Einwirkung die kulturellen Unterschiede haben können.</p><p>In unserem Theorieabschnitt haben wir verschiedene Theorien benutzt, um später unsere Antworten analysieren zu können. Wir haben beispielsweise die Etablierungskette angeschnitten, um zu zeigen, dass Unternehmen gewisse Etablierungsschritte bei einer Etablierung verfolgen.</p><p>Weiter haben wir die sieben Etablierungshindernisse nach Porter dargestellt, um zu zeigen, welche Hindernisse entstehen können, wenn man sich auf einem neuen Markt etabliert. Wir haben auch über potenzielle Handelsbarrieren und verschiedene Risiken geschrieben. Schließlich haben wir uns Hofstedes kulturelle Unterschiede angesehen, um unsere Resultate mit seinen vergleichen zu können.</p><p>Um eine Auffassung davon zu bekommen, ob die Theorien mit der Wirklichkeit übereinstimmen, haben wir drei Interviews mit verschiedenen Unternehmen durchgeführt, die innerhalb verschiedener Branchen in Russland tätig sind. Wir haben auch ein viertes Interview mit der Handelskammer Värmland durchgeführt.</p><p>Wir haben durch die Interviews herausgefunden, dass eine Unternehmungsetablierung auf dem russischen Markt auf verschiedene Weise geschehen kann. Kein Unternehmen, das wir interviewt haben, hat es wie ein anderes Unternehmen gemacht.</p><p>Um sich Kenntnisse über den russischen Markt zu verschaffen, haben die Unternehmen eigene Ermittlungen über den Markt angestellt. Ein großer Vorteil bei einer Etablierung in Russland ist, einen Russen anzustellen, der schon Kenntnisse über das Land und den Markt hat.</p><p>Die größten Probleme, die die Unternehmen bei einer Etablierung auf dem russischen Markt erleben, sind Schwierigkeiten mit dem Zoll und dass Russen die Zahlungen oft spät vornehmen. Die Unternehmen meinen auch, dass der russische Markt innerhalb gewisser Branchen korrumpiert ist, und dass die russische Bürokratie manchmal sehr untransparent und schwer zu interpretieren sein kann. Das größte Problem ist aber, einen guten und zuverlässigen Partner auf dem russischen Markt zu finden.</p><p>Die kulturellen Unterschiede zwischen Russland und Schweden, die wir hervorheben würden, sind, dass der Chef in Russland viel mehr Status und Respekt hat als in Schweden. Weiter sagten alle unsere Interviewpartner, dass es in Russland sehr wichtig sei, einen Titel zu haben. Falls man keinen guten Titel hat, bekommt man auch keinen Respekt.</p><p>Unsere Schlussfolgerung ist trotzdem, dass Russen und Schweden nicht so unterschiedlich sind. Wir haben gelernt, dass die Russen freundlich und lustig sind.</p> / <p>RUnder de senaste åren har internationaliseringen av svenska företag ökat allt mer. Internationaliseringen har blivit viktig för ett företags tillväxt och en del använder det även som överlevnadsstrategi. Den svenska marknaden har idag begränsade tillväxtmöjligheter och ökad konkurrens inom vissa branscher. Många svenska företag har därför börjat se sig om efter nya potentiella marknader att etablera sig på, och många har fastnat för den ryska marknaden. Den ryska marknaden erbjuder hög tillväxt inom de flesta branscher. I dagsläget finns ca trehundra svenskrelaterade företag på marknaden och de blir för varje dag fler.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur en etablering på den ryska marknaden kan gå till och hur företagen skaffar sig kunskap om maranaden inför denna. Vi vill också undersöka vilka problem som kan uppstå vid en etablering dvs. vilka de största riskerna är, och vilka handelshinder det finns. Ytterligare en aspekt vi vill undersöka är vilken inverkan de kulturella skillnaderna har.</p><p>I vårt teoriavsnitt har vi använt oss utav flera teorier som vi kan analysera utifrån för att få svar på de frågor vi har. Vi har använt oss utav etableringskedjan för att visa att företagen följer vissa etableringssteg vid etablering. Vidare har vi tagit upp Porters sju etableringshinder för att visa vilka hinder som kan uppstå när man vill gå in på en ny marknad. Vi har även utvecklat denna med att ta reda på potentiella handelsbarriärer och vilka risker som kan uppstå med en etablering på en ny marknad. Slutligen har vi tittat på Hofstedes kulturella skillnader, för att kunna jämföra hans resultat om Sverige och Ryssland med resultaten som vi fått fram.</p><p>För att få en uppfattning om teorierna som vi tagit upp stämmer överens med ”verkligheten” har vi gjort tre intervjuer med olika företag som är verksamma inom olika branscher, samt en fjärde intervju med Handelskammaren Värmland.</p><p>Genom våra intervjuer fick vi reda på att en företagsetablering på den ryska marknaden kan gå till på flera olika sätt. Inget av företagen som vi intervjuat har gjort likadant som något annat. För att få kunskap om den ryska markanden har de tillfrågade företagen till stor del gjort egna undersökningar av marknaden. En stor fördel vid en etablering i Ryssland är att anställa en rysk som redan har kunskapen om hur samhället och marknaden fungerar.</p><p>De största problemen som företagen upplever med en etablering på den ryska marknaden är svårigheter med tullen, samt att ryssar gärna är sena med sina betalningar. Företagen nämner även att Ryssland inom vissa marknader är korrumperat och att den ryska byråkratin kan var invecklad och svår att tolka ibland. Det främsta problemet och det mest mödosamma arbetet är dock att hitta en bra och tillförlitlig partner att jobba tillsammans med på den ryska marknaden.</p><p>De kulturella skillnaderna mellan Ryssland och Sverige som framhävdes var att chefen i Ryssland ges mycket mer respekt och status än i Sverige. Vidare har alla företagen uppgett att det är viktigt att ha en titel. Om du inte har en bra titel i Ryssland får du heller ingen respekt. Vår slutsats blir ändå att ryssar och svenskar egentligen är ganska lika när det gäller hur vi tänker och tycker, alla våra intervjupartners var mycket förtjusta i ryssarna och deras sätt att vara i personliga sammanhang.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förändrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskådlig och konkret bild för läsaren har tre parametrar belysts dessa är uppgifter, resurser och materiel. En avgränsning i tid har gjorts då jag avser rikta in min analys på tre årtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förändrats sen Kalla krigets slut?</p><p>    Östersjömarinen var som störst i slutet på Kalla kriget. Under 1990-talet då Ryssland befann sig i en ekonomisk kris drabbades hela den ryska krigsmakten och inte minst Östersjömarinen av neddragningar och minskat manöverutrymme. Antalet fartyg minskade och tillfälle till övningar försvann. Efter millennieskiftet stabiliserades Rysslands ekonomi och Östersjömarinens styrka växte, samarbetet med väst utökades och Ryssland deltar t.ex. i övningar med Nato. Under 2000-talet har Ryssland stärkts ytterligare och Östersjömarinen spelar allt en större roll i Rysslands vilja att försvara sina ekonomiska intressen. De militära utgifterna har ökat och nyproduktion av fartyg både till ryska flottan och för export har börjat byggas under 2000-talet.</p> / <p>Russia has since the fall of the Soviet Union faced some severe economic issues. During the 1990s the economy was rebuilt from a planned economy towards a more liberalized economy, and therefore a crisis was at hand. This unbalanced economy turned after the millennium, since a new president with a strong will strengthened Russia’s economy. This development after the Cold War also affected the Russian armed forces. The purpose of this essay is to describe the change in the Russian Baltic Fleet since the end of the Cold War. The study intends to answer the following questions: How have the economic recourses, the material situation and finally how the tasks changed in the Russian Baltic Fleet since the Cold War ended? To answer these questions I have analyzed a wealth of published materials covering this subject. The essay is built on three parameters: tasks, resources and material. With these three dimensions in mind I have built a total picture of the alterations that have been made in the Russian Baltic Fleet over the passed years.  The study has been carried out with the help of a comparative descriptive method.</p><p>    The result of this essay shows that the purpose and tasks for the Baltic Fleet have changed since the end of the Cold War. During the 1980s the goals in the Baltic were more aggressive and apparent. The strategic goals changed after the Cold War and the Baltic Fleet became more defensive. The tasks today concentrate upon Russia’s maritime interests, international cooperation and intervention.</p><p>    The Russian Fleet suffered from severe economic reductions during the 1990s. Since the new millennium the Russian economy has been strengthened and so have the Baltic Fleet. The result of how the material situation has changed since the Cold war ended is substantial. During the 1990s the number of ships became fewer and fewer.  Since 1998 the reduction of ships has stabilized and has since then been the same. The ships that serve in the Baltic Fleet are very old and few new ships have been added to the fleet.</p>

The first aim of the thesis is to analyse the problems of trust, according to game theory, in the Russian market for private pensions insurance. The second aim is to find suitable strategies to solve the problems. Problems of trust have arisen because, (i) buyers of insurance have had negative experiences when dealing with insurance companies and corruption has decreased trust for all players in the market, (ii) incomplete information makes it difficult to separate honest actors from dishonest, and (iii) dishonest insurance companies do not get punished because of corruption and weaknesses in the law. Mutual risk-sharing is a potential solution as necessary conditions already exist in the Russian society. There are groups who (i) share the same type of risks, (ii) are aware of moral hazards, and (iii) are able to control each other. Mutual risk-sharing gives people in distant areas the possibility to get insurance. Strategies of trust are a possible solution in the long run because of the presence of corruption in the Russian society. The strategies can be implemented by the insurance companies and are thought to lessen the gap of information between them and the insurance buyer. We believe that corruption is the largest threat towards the success of the strategies of trust.

Tilltagande internationalisering leder till ett ökat behov av kontakter över nations- och kulturgränser. Historiskt och geografiskt utgör Ryssland en svensk närmarknad, enorm både när det gäller storleken och efterfrågan. Ett hundratal svenska företag är etablerade i Moskvaområdet och lika många verkar i Sankt Petersburgsområdet. I uppsatsen undersöks vilka etableringsstrategier små och medelstora svenska tjänsteföretag använt sig av vid lyckade etableringar i Ryssland. Teoretiskt utgås från tanken om den stegvisa utlandsetableringen, förenat med Hollensens tre etableringsmodeller och Hofstedes fem kulturdimensioner. Metoden är främst kvantitativ, då flera av respondenternas svar samlats in via en öppen enkät och därefter sammanställts till löpande text, vilket kombinerats med en personlig intervju. Respondenterna har alla stor erfarenhet av affärsverksamhet på den ryska marknaden. Efter Sovjetunionens sammanfall öppnandes den ryska marknaden för utländska företag och en stor, växande efterfrågan på flera varor framkom. Stor politisk turbulens, riggade privatiseringsauktioner och ekonomisk kris är några av de inslag som karakteriserat det självständiga Ryssland. Dagens ryska marknad har flera särdrag som på olika vis inverkar på affärslivet. Politiskt råder osäkerhet om vart landet är på väg. Lagstiftningen är spretande och leder ofta till godtycklig tillämpning. Byråkratin är omfattande och korruptionen frodas. Maktdistansen är mycket hög och formella regler spelar stor roll. Affärskontakter grundas ofta på personliga relationer, vilka tar tid att bygga, och i denna process underlättar goda kunskaper i landets språk och kultur. En rysslandsetablering tar tid varför etablerande företaget bör ha god tillgång på resurser. Det är vanligt att svenska företag efter inledande marknadsundersökningar etablerar sig genom att öppna ett representationskontor, vilket ägs och kontrolleras av huvudkontoret i Sverige. Bolagsformen i sig begränsar verksamhetens utseende och när detta blir ett hinder för företaget omvandlas representationskontoren med fördel till någon form av ryskt dotterbolag och beroende på ägarstrukturens utseende finns två former, en mellanhandsmetod och en strikt hierarkisk metod, båda med fokus på kontroll. / The internationalization process leads to increasing interdependence between countries and economies, thus the need for intercultural contacts deepens. For centuries Russia has been an important trade partner to Sweden. About one hundred Sweden-related companies are established in the Moscow area, and almost as many in around Saint Petersburg. The focus of this work is on which market entry strategies Swedish small and medium-sized companies have used when entering the Russian market, using a combination of the Uppsala model, Hollensen market entry mode decision theory and Hofstede’s five cultural dimensions. Based on an open questionnaire, information is gathered from the respondents, and put together with the answers from one interview. All participants in the investigation are experienced in working on the Russian market. After the break up of the Soviet Union the Russian market opened up to foreign investment and the large demands of the population started to show. Political turmoil, an unfair privatization process and economical crisis are some of the characteristics of the Post-Soviet Russia. Today’s Russian market has several traits that in different ways influence the business life. There is political insecurity as to where the country is heading, the legal system is not uniform, which leads to random interpretation of laws, the bureaucracy is extensive and corruption frequent. There is a high power distance and formal rules play a large role. Business contacts are often based on personal relations, requiring long time to create, and are eased by knowledge of local language and culture. To enter the Russian market takes time and money, thus the company wishing to pursue this kind of activity will have to make sure it has the resources necessary. Usually, Swedish companies enter the Russian market after market research by opening a representative office, fully owned and controlled by headquarters in Sweden. This form has its limits as to what kind of business can be conducted, and when this becomes an obstacle, the representative office is often transformed into a Russian subsidiary. Depending on the structure of the ownership there is one intermediate mode and one hierarchical mode that could be used, both modes focusing on control.

In den letzen Jahren hat die Internationalisierung von schwedischen Unternehmen kräftig zugenommen. Die Internationalisierung ist wichtig für das Wachstum eines Unternehmens geworden und manche nutzten es sogar als Überlebensstrategie. Der schwedische Markt hat heute begrenzte Wachstumsmöglichkeiten und in gewissen Branchen eine erhöhte Konkurrenz. Viele schwedische Unternehmen suchen deshalb nach neuen potenziellen Märkten, auf denen man sich etablieren kann, und dabei ist Russland eine attraktive Alternative. Der russische Markt bietet ein hohes Wachstum in fast allen Branchen an. Heute gibt es cirka 300 schwedische Unternehmen auf dem russischen Markt und es werden immer mehr. Ziel dieser Arbeit war es, herauszufinden, wie eine Etablierung in Russland ablaufen kann und wie die Unternehmen sich Kenntnisse vor der Etablierung verschaffen. Wir wollten auch untersuchen, welche Probleme bei einer Etablierung entstehen können, das heißt, welches die größten Risiken sind und welche Handelshindernisse es gibt. Zudem wollten wir herausfinden, welche Einwirkung die kulturellen Unterschiede haben können. In unserem Theorieabschnitt haben wir verschiedene Theorien benutzt, um später unsere Antworten analysieren zu können. Wir haben beispielsweise die Etablierungskette angeschnitten, um zu zeigen, dass Unternehmen gewisse Etablierungsschritte bei einer Etablierung verfolgen. Weiter haben wir die sieben Etablierungshindernisse nach Porter dargestellt, um zu zeigen, welche Hindernisse entstehen können, wenn man sich auf einem neuen Markt etabliert. Wir haben auch über potenzielle Handelsbarrieren und verschiedene Risiken geschrieben. Schließlich haben wir uns Hofstedes kulturelle Unterschiede angesehen, um unsere Resultate mit seinen vergleichen zu können. Um eine Auffassung davon zu bekommen, ob die Theorien mit der Wirklichkeit übereinstimmen, haben wir drei Interviews mit verschiedenen Unternehmen durchgeführt, die innerhalb verschiedener Branchen in Russland tätig sind. Wir haben auch ein viertes Interview mit der Handelskammer Värmland durchgeführt. Wir haben durch die Interviews herausgefunden, dass eine Unternehmungsetablierung auf dem russischen Markt auf verschiedene Weise geschehen kann. Kein Unternehmen, das wir interviewt haben, hat es wie ein anderes Unternehmen gemacht. Um sich Kenntnisse über den russischen Markt zu verschaffen, haben die Unternehmen eigene Ermittlungen über den Markt angestellt. Ein großer Vorteil bei einer Etablierung in Russland ist, einen Russen anzustellen, der schon Kenntnisse über das Land und den Markt hat. Die größten Probleme, die die Unternehmen bei einer Etablierung auf dem russischen Markt erleben, sind Schwierigkeiten mit dem Zoll und dass Russen die Zahlungen oft spät vornehmen. Die Unternehmen meinen auch, dass der russische Markt innerhalb gewisser Branchen korrumpiert ist, und dass die russische Bürokratie manchmal sehr untransparent und schwer zu interpretieren sein kann. Das größte Problem ist aber, einen guten und zuverlässigen Partner auf dem russischen Markt zu finden. Die kulturellen Unterschiede zwischen Russland und Schweden, die wir hervorheben würden, sind, dass der Chef in Russland viel mehr Status und Respekt hat als in Schweden. Weiter sagten alle unsere Interviewpartner, dass es in Russland sehr wichtig sei, einen Titel zu haben. Falls man keinen guten Titel hat, bekommt man auch keinen Respekt. Unsere Schlussfolgerung ist trotzdem, dass Russen und Schweden nicht so unterschiedlich sind. Wir haben gelernt, dass die Russen freundlich und lustig sind. / RUnder de senaste åren har internationaliseringen av svenska företag ökat allt mer. Internationaliseringen har blivit viktig för ett företags tillväxt och en del använder det även som överlevnadsstrategi. Den svenska marknaden har idag begränsade tillväxtmöjligheter och ökad konkurrens inom vissa branscher. Många svenska företag har därför börjat se sig om efter nya potentiella marknader att etablera sig på, och många har fastnat för den ryska marknaden. Den ryska marknaden erbjuder hög tillväxt inom de flesta branscher. I dagsläget finns ca trehundra svenskrelaterade företag på marknaden och de blir för varje dag fler. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur en etablering på den ryska marknaden kan gå till och hur företagen skaffar sig kunskap om maranaden inför denna. Vi vill också undersöka vilka problem som kan uppstå vid en etablering dvs. vilka de största riskerna är, och vilka handelshinder det finns. Ytterligare en aspekt vi vill undersöka är vilken inverkan de kulturella skillnaderna har. I vårt teoriavsnitt har vi använt oss utav flera teorier som vi kan analysera utifrån för att få svar på de frågor vi har. Vi har använt oss utav etableringskedjan för att visa att företagen följer vissa etableringssteg vid etablering. Vidare har vi tagit upp Porters sju etableringshinder för att visa vilka hinder som kan uppstå när man vill gå in på en ny marknad. Vi har även utvecklat denna med att ta reda på potentiella handelsbarriärer och vilka risker som kan uppstå med en etablering på en ny marknad. Slutligen har vi tittat på Hofstedes kulturella skillnader, för att kunna jämföra hans resultat om Sverige och Ryssland med resultaten som vi fått fram. För att få en uppfattning om teorierna som vi tagit upp stämmer överens med ”verkligheten” har vi gjort tre intervjuer med olika företag som är verksamma inom olika branscher, samt en fjärde intervju med Handelskammaren Värmland. Genom våra intervjuer fick vi reda på att en företagsetablering på den ryska marknaden kan gå till på flera olika sätt. Inget av företagen som vi intervjuat har gjort likadant som något annat. För att få kunskap om den ryska markanden har de tillfrågade företagen till stor del gjort egna undersökningar av marknaden. En stor fördel vid en etablering i Ryssland är att anställa en rysk som redan har kunskapen om hur samhället och marknaden fungerar. De största problemen som företagen upplever med en etablering på den ryska marknaden är svårigheter med tullen, samt att ryssar gärna är sena med sina betalningar. Företagen nämner även att Ryssland inom vissa marknader är korrumperat och att den ryska byråkratin kan var invecklad och svår att tolka ibland. Det främsta problemet och det mest mödosamma arbetet är dock att hitta en bra och tillförlitlig partner att jobba tillsammans med på den ryska marknaden. De kulturella skillnaderna mellan Ryssland och Sverige som framhävdes var att chefen i Ryssland ges mycket mer respekt och status än i Sverige. Vidare har alla företagen uppgett att det är viktigt att ha en titel. Om du inte har en bra titel i Ryssland får du heller ingen respekt. Vår slutsats blir ändå att ryssar och svenskar egentligen är ganska lika när det gäller hur vi tänker och tycker, alla våra intervjupartners var mycket förtjusta i ryssarna och deras sätt att vara i personliga sammanhang.