In the recent years, disinformation as a hybrid warfare has gotten more attention on the international arena between state actors. Hybrid warfare comes in different forms and categorizes combinations of military and non military methods of attacking through cyber attacks, economic pressure, use of regular forces and deployment of irregular armed groups. But there is an invisible weapon which state actors tend to use even more in the last few years, causing conflict, threats and war through hidden shadows. Disinformation has been used since the times of the KGB and furthermore in different political and global events throughout the years. The state actor that stands out on this security agenda, Russia, has been identified as a threat to the European Union through an extensive misleading information that has been spread all over the world with an agenda of undermining the EU. Therefore, has the European Union identified Russia as a security threat in the official published policy documents. The aim of this study is to examine how the EU’s discourse has changed regarding disinformation as a threat from a state actor such as Russia. A discourse analysis has been applied on this essay and the method of choice is Carol Bacchis: What’s the problem represented to be? The chosen theory in this study- securitization, means that in a securitization process a problem first develops from being apolitical, to then politicized and finally securitized.In order to achieve and answer the research question a following of six policy documents from different time periods has been examined from the European Union. Finally, the results of this study shows how the discourse in EU regarding disinformation has changed throughout the years with EU first and foremost not naming a state actor that spreads misleading information, to later accepting that as a threat, and lastly identifying the state actor as a security threat and showcasing strategies and measures in official policy documents.

No description available.

Detta arbete är en fallstudie som undersöker konflikten i Ukraina. Syftet med denna studie är att studera kriget i Ukraina utifrån begreppet proxy war och Sveriges utrikespolitik gentemot Ukrainakriget. Metoden är av kvalitativ karaktär till följd av en vetenskaplig litteraturinsamling och semi-strukturerade intervjuer som empiriskt material. Intervjupersonerna är universitetslektorer på svenska universitet. Arbetet är avgränsat till det upptrappade kriget år 2022, med en viss djupdykning i krigets början, vilket är år 2014. Studiebidraget med detta arbete är en djupare förståelse kring olika krigsaspekter.Det finns huvudsakliga slutsatser som resultat av undersökningen. Den ena är att Ukrainakriget inte är en isolerad konflikt mellan Ukraina och Ryssland. Det finns olika inslag av ombudskrig i konflikten med externa aktörer som försöker nå ett önskat strategiskt utfall med krigsutvecklingen. Externa aktörer deltar som icke-krigförande genom att stödja Ukraina utan att själva direkt ingå i direkta krigshandlingar. Den andra huvudsakliga slutsatsen är att svensk utrikespolitik nått en historisk brytpunkt. Det svenska stödet till Ukraina och de utrikespolitiska åtgärderna är utmärkande. Till följd av kriget har Sverige antagit en positiv inställning till NATO-anslutning och lagt sina säkerhetspolitiska kort på ett lyckat ukrainskt försvar. Sverige bidrar med ett omfattande stöd till Ukraina, sanktionerar ryska aktörer och är i linje med den västerländska enheten. Därmed har Sverige överlämnat alliansfriheten.

Following Russias invasion of Ukraine on February 24th 2022, the public service agencies in Sweden that broadcast news aimed at children immediatley faced the challenge of reporting on an ongoing war in Europe. Without leaving information out, and without causing panic or fear. The purpose of this study has been to examine how public service reports on war when the information is directed at children. Analyzing editorial decisions and media pedagogy have therefore been focus points. The methods used were both qualitiative and quantitative content analysis, and the material consisted of Lilla aktuellt (Swedish television news for children) and Juniornyheterna (Swedish radio news for children) broadcasts betwwen the 24th of February and 24th of April 2022. The result display that main events regarding the war were covered, and a child perspective was constantly present. One of the main differences between radio and tv was the amount of political content, eher Lilla aktuellt included more politics than Juniornyheterna. However, both frequently used media logic, and adapted information to children in a way that was considered pedagogically adequate.

Undersökningen syftar till att jämföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet på grundskolenivå. För att uppnå detta syfte har jag bl.a. studerat de två skolsystemen och jämfört olika skoldokument i de båda länderna. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkäterna om skolsystemet.Mina frågeställningar i detta examensarbete lyder: tjänar barnet på att börja skolan tidigare än vid 7 års ålder? Hur ställer de sig till studier i främmande språk? Vilken inställning till skoluniform finns det bland såväl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tänka sig att gå på en pojk- respektive flickskola? Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem. Däremot finns det stora skillnader bl.a. i deras attityd till skolarbete, skoluniform och favoritämne. / The research aims to compare the similarities and differences between the Swedish and Russian school systems at primary school level. To achieve this goal I have studied two school systems and compared different school documents in these two countries. The research was implemented with the help of questionnaires for pupils at one school in Sweden and one school in Russia. I asked Swedish and Russian pupils to fill out the questionnaire about their school system. My questions in this work are: does the child benefit by starting school earlier than the age of 7? What is their opinion towards studies in foreign languages? What attitudes do Swedish and Russian pupils have regarding school uniform? Would the pupils consider going to a single-gender school?The results of the research show that there are no major differences in what Swedish and Russian pupils think about their respective school systems. However there are some differences in their relation to work at their school, school uniform, and their favorite subjects.

Syftеt mеd mitt аrbete är аtt undersökа lärarеns syn på disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Examеnsarbete är jämförandе studiе оm hur lärаrer i оlika ländеr nämligеn Ryssland och Svеrige sеr på begrеpp disсiplin och ordning i skolа. Vilka möjligа faktorеr kan påverka lärаrens upplevеlser av disciplin i Svеrige och Ryssland? Jаg obsеrverade оch intеrvjuade sex lärаre från årskurs 6-9 i еn grundskolа. Deltagаrna i mina intеrvjuer vаr mеllan 25 -58 år, både mаnliga оch kvinnligа. Rеsultatet visar аtt lärаrna i två ländеrna hаde olikа syn på disсiplin, оrdning och ansvar i klassen оch оlika metodеr för аtt upprätthållа dеn.

Föreliggande studie intresserar sig för hur kultur kan konstitueras i det socialt digitala rummet vi kallar internet. Studiens syfte har varit att kartlägga kulturen på svenska nätforum som innefattar diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland och studien har strävat att besvara följande frågeställning: Hur skapas en kulturell förståelse kring kriget mellan Ukraina och Ryssland via det sociala sammanhanget på svenska nätforum? Studien utgår från den netnografiska metodansatsen och studiens empiriska material har samlats in från två olika nätforum genom digitala deltagande observationer och en asynkron intervju. Den symboliska interaktionismen används som teoretisk och begreppslig referensram för att tolka de sociala interaktioner som uppstår inom nätforumen. Resultatet av studien visar att diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland ger upphov till nätgemenskaper vars kultur grundar sig i ett gemensamt synsätt på kriget. En kulturell förståelse kring kriget och nätgemenskapens ”vi” skapas genom ett ömsesidigt givande och efterfrågande av socialt stöd, kamratskap, upprätthållandet av gemensamma normer och värderingar samt ett gemensamt symbolsystem.

Vid Rysslands invadering av Ukraina förändrades den europeiska säkerhetsordningen drastiskt. Det försämrade säkerhetspolitiska läget runt Östersjön ställer nya förändrade krav på länders militära förmågor. Som en naturlig del av denna utveckling behöver småstater runt Östersjön ompröva hur man använder specialoperationer. Från att under decennier tillsammans med partners fokuserat på internationella insatser, aktualiseras nu uppgifter där nationellt försvar åter är prioriterat. Denna undersökning studerar hur småstater i krig med en stormakt kan använda specialoperationer för att undvika förlust. I centrum för undersökningen står Fortsättningskriget som utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen 1941–1944, där Finland frekvent använde specialoperationer i samklang med konventionella förband för att nå militära framgångar. Undersökningen visar att finska specialoperationer låg till grund för strategiska vägval samt bidrog till konventionella förbands framgångar. Operationer på motståndarens territorium förstärkte friktioner som på olika sätt försvårade den sovjetiska krigföringen.

No description available.

No description available.