Denna studie omfattar erfarenheter som uppstår när en elev med särskilt behov får ta del avdigitala verktyg som hjälpmedel i undervisning. Arbetet grundar sig i en deltagandeobservation samt fem intervjuer om fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan, medfokus på visuella metoder via digitala verktyg som stöd för elev med NPF. Det hela bearbetasgenom en fenomenografisk ansats där slutsatser även har representerats visuellt som ettkonstverk i ett pedagogiskt forum på Konstfack. Genom inkludering som teori vill dennastudie bidra med en diskussion om hur digitala verktyg kan vara ett stöd för elever medneuropsykiatriska funktionsvariationer. Studien utgår från att digitala verktyg har en relationtill ämnet bild eftersom de visuella metoderna via digitala verktyg grundar sig i bildteknikersom går att använda som undervisningsmetoder i alla ämnen. Därmed använder sig studien aven visuell metod för att gestalta erfarenheterna kring neuropsykiatriska funktionsvariationer iett konstverk som skapas digitalt med en ritplatta.Studien resulterar i kännedom om erfarenheter kring visuella ledtrådar som hjälpmedel genomfenomenet användandet av digitala verktyg i skolan kopplat till forskning och en inkluderandelärmiljö. Relevanta elever och pedagoger har deltagit som informanter i denna studie genomatt svara på intervjufrågor. Analysen sammanställer det empiriska materialet i kategorierna:Inkludering, digital kompetens och sociala samspel/utsatthet. Studien påvisar att digitalaverktyg har en viss påverkan i skolan som berör elevers studieförmågor och trivsel. Dettabaseras på elever och pedagogers erfarenheter i helhet kring själva fenomenet användandet avdigitala verktyg i skolan.

Avsikten med denna studie är att uppmärksamma synen på särbegåvning i förskolan, med fokus på specialpedagogernas kännedom. Jämfört med andra länder ligger Sverige efter I forskning kring särbegåvade barn. Detta gör att pedagoger behöver mer kunskap och utveckla sin kompetens inom ämnet, för att främja barn som besitter på en hög intellektuell intelligens. Kommunerna behöver satsa mer på utbildningar inom förskola/skola, för att skapa medvetenhet kring särbegåvning. Likaså för att skapa möjligheter till att etablera bättre förutsättningar, och att implementera en bredare kunskap och nyanserat tänk i anknytning till särbegåvning. I denna studie har det förekommit kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats, utifrån vårt syfte att ta reda på specialpedagogers kunskap och synsätt kring barn med särbegåvning. Likaså att få kännedom angående hur specialpedagoger arbetar med att upptäcka särbegåvning i förskolan. Vi har använt oss av den teoretiska utgångspunkten social inlärningsteori och kopplat det till begreppen positiv och negativ förstärkning och social förmåga. Resultatet har analyserats utifrån begreppen och teorin kopplat till tidigare forskning samt diskuterats utifrån studiens syfte. Kopplat till tidigare forskningsdel har det framkommit i analysen att specialpedagogerna och pedagogerna i förskolan har bristande kompetens inom termen särbegåvning. Detta i sin tur kan bidra till en rad problematiska dilemman, som beteende problematik och utanförskap. Slutsatsen indikerar på att det är behov av mer forskning och utbildning inom barn med särbegåvning.

Dagens undervisning i tyskaToday’s teaching in GermanArbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk.En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen.Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor. Intervjuerna avses för att presentera en del av den aktuella bilden av dagens undervisning i ämnet tyska.Ur analysen av lärarnas intervjuer framgår att den aktuella forskningen motsvarar lärarnas uppfattningar ganska väl och att alla språklärare verkar använda sig av den didaktiken som modern forskning förespråkar. Lärarna hävdar att en varierad undervisning som utgår från läroplanen är viktigast för elevers språkutveckling. Viktigt också är att tala målspråket2 så ofta som möjligt på lektionen. Vidare upplever lärarna att grammatikundervisning och att tala språket anses vara svårast hos elever. När det gäller elever i behov av särskilt stöd försöker lärarna att stödja dem genom motivation och uppmuntran i form av individuella samtal men också genom att finna alternativa vägar till insikter samt att finna nya arbetssätt som stärker elevers självförtroende. Slutligen ser lärarna tvåspråkighet hos elever3 som en fördel eftersom sådana elever får en högre medvetenhet om språklig form och funktion i allmänhet och dessutom kan detta leda till väldigt intressanta diskussioner under lektionerna.I min diskussion har jag lyft fram Dysthes teori om elevers engagemang som en viktig framgångsfaktor för undervisning.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, moderna språk, målspråk, språkfärdigheter, språkinlärning, språkundervisning, tvåspråkighet, variation.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder lärare tycker fungerar i undervisningen av elever med läs- och skrivproblematik och hur de motiverar dem i förhållande till forskningen. Detta undersökts genom intervjuer med lärare och specialpedagoger på mellanstadiet. Resultatet av studien visar på att det är lärarens kunskaper om olika metoder och strategier som avgör om undervisningen blir lyckad eller inte. Detta beror på att alla strategier och metoder inte passar alla elever direkt utan behöver anpassas och bytas ut allteftersom eleven utvecklas. Hela tiden ska fokus ligga på vad som fungerar bäst för eleven. Undervisningen ska anpassas efter elevens behov och inte tvärtom. Samtidigt är det många i studien som påpekar att de anpassningar som är bäst är de som kan appliceras på hela klassen och inte enbart är för en elev. Det här är någonting som lärarna och specialpedagogerna jag har intervjuat håller med om men samtidigt använder de endast en metod, Rydaholmsmetoden. / The purpose of this study is to investigate what methods teachers think work best in teaching pupils with reading and writing problems and place that in relation to the research. This was done through interviews with middle school teachers and special educators. The result of the study shows that it is the teacher's knowledge of different methods and strategies that determine whether the teaching is successful or not. This is because all strategies and methods do not fit all pupils directly, but need to be adapted and replaced as the pupils develops. All the time, the focus should be on what works best for the pupils. Teaching should be adapted to the needs of the pupils and not the other way around. At the same time, many in the study point out that the best adaptations are those that can be applied to the whole class and not just for one pupil. This is something that the teachers and special educators I interviewed agree with, however, they only use one method, the Rydaholms method.