Bilaga: 1 CD och 1 DVD. Medverkande: Karin Skoog - sopran, Sophie Bretschneider - viola, Elise Eide - violoncell, Mikael Englund - tenor, Jarislaw Kaliski - piano, Kristina Kaufeldt - flöjt, Agata Kawa - violin, Leena Kekäläinen - violin, Arvid Larsson - fagott, Konstantinos Prodromou - cembalo

No description available.

Studiens syfte är att belysa frågan om betydelsen av förebilder för sångares motivation att lära i sångundervisning. Fokus för studien har varit att undersöka på vilka sätt förebilder kan skapa motivation på ett meningsfullt sätt åt sångelevers lärande samt på vilka sätt jag, som forskande lärare, med stöd av aktionsforskning kan utvecklas på ett meningsfullt sätt som pedagog. Då aktionsforskning utgår ifrån vad som sker i olika situationer, har undersökningen bearbetats ur det vetenskapsfilosofiska perspektivet pragmatism. Undersökningen genomfördes genom sånglektioner med två elever som hade varsin sångförebild de ville arbeta utifrån. Eleverna förde parallellt med lektionerna en loggbok över deras lärandeprocess och det gjorde även jag, som undervisande lärare. Elevernas loggböcker användes sedan som underlag för den fortsatta lektionsplaneringen och analyserades efter att undersökningen var slutförd. Analysen av elevernas loggböcker visade olika teman av vikt för elevernas motivation att lära. Dessa teman presenteras i resultatkapitlet och är självförtroende, trygghet, erfarenheter och att skapa mening för sitt lärande. Genom pragmatism, som vetenskapsfilosofiskt perspektiv, har undersökningen lyft betydelsen av elevernas erfarenheter och meningsskapande för deras lärande. Diskussionskapitlet tar upp hur lärare kan arbeta för att möta elevers individuella behov, hur elev och lärare kan fungera som resurser för varandra för att främja lärande samt hur dialogen mellan lärare och elev kan användas som ett redskap i undervisningen för att skapa medvetenhet, mål och nytta för lärandet.

Detta är en studie med syftet att jämföra sångteknik inom klassisk sång och sång inom Contemporary Commercial Music (CCM). Då jag själv framför allt är verksam inom CCM är det en studie där jag själv praktiskt undersöker hur det är att prova en ny genre på mitt huvudinstrument. Vilka är de största skillnaderna rent fysiologiskt mellan genrerna och hur upplever jag att bli nybörjare igen på mitt eget instrument? Studien har genomförts genom att jag själv tagit sånglektioner inom både klassisk sång och CCM. Dessa har dokumenterats genom ljudinspelning av lektionerna samt att loggboksanteckningar förts efter varje tillfälle. En enkät har även skickats ut till sångare verksamma inom båda genrerna för att få en bredare bild av sångundervisning än den jag själv fått. Som tillägg har jag spelat in ett klingande resultat med en låt från vardera genre för att försöka visa på de olika sångtekniska funktionerna.  Resultatet visar att den grundläggande sångtekniken rörande andning- och stödarbete undervisas och används på liknande sätt inom båda genrerna. Det som skilde åt var framför allt placering av struphuvudet, ansatsrörets form och längd samt olika registerfunktioner. Att prova på en ny genre på mitt huvudinstrument var både svårt och utmanande men ledde till breddat omfång och en större förståelse för rösten som instrument.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka inställningar fyra sångpedagoger har gällande samspelet mellan vokalfundament och elevers personliga uttryck. Detta har gjorts genom kvalitativ intervjuer. Tidigare forskning tyder på att rösten är sammankopplad med identiteten. Under gymnasietiden kan sökandet efter röstidentiteten bidra till utmaningar för sångpedagogen, då den inre motivationen är starkt sammankopplad till musikaliska preferenser. Olika soundideal finns inom olika genrer vilket innebär många valmöjligheter för sångare. Resultatet visar att sångpedagogerna värdesätter elevers inre motivation. Aspekter som trygghet i undervisning, genretillhörighet och adekvata kunskaper i grundläggande sångteknik anses påverka samspelet mellan vokalfundament och röstidentitet. Elever i ett identitetssökande under tonåren använder sig av härmning och imitation utifrån soundideal, vilket visade sig inte enbart vara negativt. Tillit och förtroende i sångundervisning är grundläggande för att avslappning ska infinna sig för att underlätta arbetet med sångteknik.

Det kan finnas många svårigheter med att hitta ord för vad man vill lära sig när det gäller något man ännu inte har kunskap om. Studiens syfte är att undersöka hur en sångare kan arbeta med rösten utifrån ett givet sångideal och hur det i sin tur kan påverka det individuella soundet. I denna rapport syftar sound på den sångteknik sångare medvetet eller omedvetet väljer att använda vid sång av olika slag. Studien genomfördes genom sångteknisk analys av en vald låt, Halo, tillsammans med ett valt sångideal, Beyoncé. Analysen fokuserades kring ansatser och frasslut samt begrepp från två valda sångtekniker, Estill Voice Training System och Complete Vocal Technique. Till studien finns även klingande material i form av två inspelningar av låten som gjordes för att tydliggöra eventuella skillnader av röstanvändning. Den ena genomfördes innan undersökningen påbörjades utan sångtekniska ramar och den andra inspelningen genomfördes efter att undersökningen var slutförd och skulle återspegla liknande sångteknik som sångidealet. Resultatet visar att det finns många positiva effekter av att ha sångliga förebilder men att det också förutsätter ett sunt förhållningssätt till att öva upp vissa förmågor. En del av att nå sina mål kan vara att få handledning och hjälp för att komma vidare.  Då rösten är ett organiskt och dynamiskt instrument kan det användas därefter med dess ytterligheter. Till detta krävs ibland ett mod att våga utveckla dessa färdigheter och att gå utanför hur man är van vid att sjunga.