No description available.

Utifrån socialdemokratins historiska särställning i svensk politik är de senaste årens nedgång för partiet anmärkningsvärd. I takt med att samhället moderniserats och människors värderingar förändrats har partiets väljarbas minskat kraftigt på alla politiska nivåer. Med bakgrund i en problemställning på makronivå antar denna uppsats ett mikroperspektiv genom att studera socialdemokratins nedgång i Söderhamns kommun. I den gamla bruksorten har en majoritet av valmanskåren röstat på Socialdemokraterna i decennium. På senare år har partiet minskat kraftigt och 2018 förlorade Socialdemokraterna valet i kommunen, för första gången på 97 år. Denna studie ämnar undersöka vad som föranledde denna valförlust. Uppsatsen utgår från femton kvalitativa intervjuer med partipolitiska företrädare från Söderhamn. Intervjupersonerna berättade om Socialdemokraternas och andra partiers politiska strategier, hur väljarsammansättningen förändrats i kommunen samt hur strukturella förändringar, sakfrågor och politiskt ledarskap inverkat på socialdemokratins förlust av makten. Dessa upplevelser resulterade i en samstämmig bild där Socialdemokraternas strategiska oförmåga tillsammans med Centerpartiets driv i oppositionen, politiska ledarskap och ställningstagande i sakfrågor, angavs som motiv bakom Socialdemokraterna maktförlust. Denna studie utgår från ett aktörsorienterat perspektiv och sätter därmed intervjupersonernas subjektiva upplevelser i centrum. Det teoretiska ramverket anknyter till tidigare forskning av bland andra Bäck och Möller, Svensson, Lidström och Hagevi.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsparkerna Faxepark och Flygstaden, i Söderhamn, enligt följande:</p><p>Om de näringspolitiska insatserna som gjorts överrensstämmer med våra litterära studier samt om dessa områden kan definieras som kluster idag. Vi undersöker även om möjligheten till att arbeta i nätverk är orsaken till att företagen etablerar sig i företagsparkerna Faxepark och Flygstaden samt om det finns fungerande nätverk på dessa områden.</p><p>Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av ledningen för respektive företagspark och dels med företag som är placerade inom områdena. Det vi undersökte var hur de jobbar med nätverksbildning inom parkerna och hur företagen ser på denna och vad som ses som fördel med företagsparker. I uppsatsens litteraturstudie redogör vi för det material som vi samlat in till vår undersökning. Till en början har vi tagit reda på litteratur om kluster, vad det är och hur det beskrivs om hur det ska tillämpas för att fungera ute i verkligheten. Därefter tar vi upp modeller över hur det är tänkt att de inblandade parterna, som är samhälle, utbildning och företag, i ett kluster ska samarbeta. Efter det har vi undersökt litteratur om olika former av nätverk och hur de ska kunna tillämpas i verkliga situationer. Empiridelen innehåller sex intervjuer, tre från varje företagspark. Intervjuerna är dels med ledningen och dels med två företag från respektive park. Anledningen till att vi intervjuade även företag inom parkerna var att vi ville få en bild av vad de som jobbade inom parkerna tyckte och inte bara få med ledningens syn.</p><p>Resultat & slutsats: Genom uppsatsen har vi kommit fram till att behovet av nätverk mellan företagen inom dessa parker inte ses som något medel för stärkt konkurrenskraft. Detta trots att den litteratur vi studerat klart och entydigt håller det som ett starkt argument för att samarbeta och skapa konkurrensfördelar. Företagen vill främst ha en bra plattform för att etablera sitt företag på med anpassade lokaler och bra service som främsta argument för en etablering.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Vi anser att det vore intressant att undersöka företagsparker i andra delar av landet för att se om det finns ett intresse för det här med nätverk och klustertankar inom dessa.</p><p>Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har gett en ny insikt om orsaker till varför företag i Söderhamn etablerar sig i företagsparker.</p> / <p>Aim: The aim with this thesis is to study the industrial parks Faxepark and Flygstaden in Söderhamn, as follows:</p><p>If the efforts from the economic policies have been made, correspond with our literary studies and also if these parks can be defined as clusters today. We also study if the opportunity to work in a network with other companies is the reason why companies establish in the industrial parks Faxepark and Flygstaden. We also study if there are any working networks in these parks today.</p><p>Method: We chose to do a qualitative study there we interviewed persons in a leading position in each park and also with companies within the parks. What we study was how they are working with networking within the parks and what the companies think about it and what they see as an advantage of being placed in an industrial park. In the thesis literary study we account for the material that we gathered for our study. At a beginning we gathered literature about cluster, what it is and how it’s described to apply it to real live conditions. Thereafter we have models over how it’s thought that the involved parts of a cluster, that is society, education and companies, should act together. After that we studied literature about different types of network solutions and how they can be applied in real live situations.</p><p>The empiric part holds six interviews, three from each industrial park. The interviews are both with leading persons and also with two companies within each park. The reason to that we even interviewed companies within the park where that we wanted to get a picture of what the companies thought and not just get the view from the leading persons.</p><p>Result & Conclusions: The study has shown that the dependence for network solutions between companies in industrial parks is no need for gained competitive advance. Compared to our literature study that indicates that network is a strong argument for gaining competitive advances. The companies are more interested in special suited premises and good service as the biggest reasons for establishing in industrial parks.</p><p>Suggestions for future research: We think it would be interesting to study industrial parks in different areas in Sweden to see the how the interest for network and cluster are there.</p><p>Contribution of the thesis: The essay gives new explanations why companies in Söderhamn establish in industrial parks.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsparkerna Faxepark och Flygstaden, i Söderhamn, enligt följande: Om de näringspolitiska insatserna som gjorts överrensstämmer med våra litterära studier samt om dessa områden kan definieras som kluster idag. Vi undersöker även om möjligheten till att arbeta i nätverk är orsaken till att företagen etablerar sig i företagsparkerna Faxepark och Flygstaden samt om det finns fungerande nätverk på dessa områden. Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av ledningen för respektive företagspark och dels med företag som är placerade inom områdena. Det vi undersökte var hur de jobbar med nätverksbildning inom parkerna och hur företagen ser på denna och vad som ses som fördel med företagsparker. I uppsatsens litteraturstudie redogör vi för det material som vi samlat in till vår undersökning. Till en början har vi tagit reda på litteratur om kluster, vad det är och hur det beskrivs om hur det ska tillämpas för att fungera ute i verkligheten. Därefter tar vi upp modeller över hur det är tänkt att de inblandade parterna, som är samhälle, utbildning och företag, i ett kluster ska samarbeta. Efter det har vi undersökt litteratur om olika former av nätverk och hur de ska kunna tillämpas i verkliga situationer. Empiridelen innehåller sex intervjuer, tre från varje företagspark. Intervjuerna är dels med ledningen och dels med två företag från respektive park. Anledningen till att vi intervjuade även företag inom parkerna var att vi ville få en bild av vad de som jobbade inom parkerna tyckte och inte bara få med ledningens syn. Resultat &amp; slutsats: Genom uppsatsen har vi kommit fram till att behovet av nätverk mellan företagen inom dessa parker inte ses som något medel för stärkt konkurrenskraft. Detta trots att den litteratur vi studerat klart och entydigt håller det som ett starkt argument för att samarbeta och skapa konkurrensfördelar. Företagen vill främst ha en bra plattform för att etablera sitt företag på med anpassade lokaler och bra service som främsta argument för en etablering. Förslag till fortsattforskning: Vi anser att det vore intressant att undersöka företagsparker i andra delar av landet för att se om det finns ett intresse för det här med nätverk och klustertankar inom dessa. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har gett en ny insikt om orsaker till varför företag i Söderhamn etablerar sig i företagsparker. / Aim: The aim with this thesis is to study the industrial parks Faxepark and Flygstaden in Söderhamn, as follows: If the efforts from the economic policies have been made, correspond with our literary studies and also if these parks can be defined as clusters today. We also study if the opportunity to work in a network with other companies is the reason why companies establish in the industrial parks Faxepark and Flygstaden. We also study if there are any working networks in these parks today. Method: We chose to do a qualitative study there we interviewed persons in a leading position in each park and also with companies within the parks. What we study was how they are working with networking within the parks and what the companies think about it and what they see as an advantage of being placed in an industrial park. In the thesis literary study we account for the material that we gathered for our study. At a beginning we gathered literature about cluster, what it is and how it’s described to apply it to real live conditions. Thereafter we have models over how it’s thought that the involved parts of a cluster, that is society, education and companies, should act together. After that we studied literature about different types of network solutions and how they can be applied in real live situations. The empiric part holds six interviews, three from each industrial park. The interviews are both with leading persons and also with two companies within each park. The reason to that we even interviewed companies within the park where that we wanted to get a picture of what the companies thought and not just get the view from the leading persons. Result &amp; Conclusions: The study has shown that the dependence for network solutions between companies in industrial parks is no need for gained competitive advance. Compared to our literature study that indicates that network is a strong argument for gaining competitive advances. The companies are more interested in special suited premises and good service as the biggest reasons for establishing in industrial parks. Suggestions for future research: We think it would be interesting to study industrial parks in different areas in Sweden to see the how the interest for network and cluster are there. Contribution of the thesis: The essay gives new explanations why companies in Söderhamn establish in industrial parks.

THESIS QUESTIONS This project revolves around rebuilding a site of a destroyed building in a cultural historically important area.  Acting within the context of the depopulated city this project will investigate how a new building can answer to some of the issues symptomatic of a decreasing and increasingly older population. This project will also investigate how a new building can be adjusted into a historical milieu, not by rebuilding the past, by rather by working with a developed identity.  CONTEXT/SITE The project takes place in Söderhamn, a small city by the coast in southern Norrland, Sweden.  The site is a part of the cultural historically important town hall square.  PROPOSAL The proposal consists of three main parts: a new building, a remodeling of an old building and a part which link them two together. The proposal contains senior apartments and a meeting place shared between residents and the public.

This paper investigates the social standing of båtsmän – Swedish navy seamen in the allotment system – who participated in the naval war against Russia in 1788–1790. The study examines the socioeconomic attainment and the social mobility among båtsmän recruited from two towns, Söderhamn and Hudiksvall. The main purpose of the study is to compare the image of the båtsmän presented by both representatives of the town council in Gävle (magistraten) and admiral Carl August Ehrenswärd, with the actual social position of the båtsmän from Söderhamn and Hudiksvall during the war 1788–1790. A number of sources are used. Achival records from the navy and the parishes are used to track the båtsmän and define their civilian social position before and after the war. The method is a demographic study based on family reconstruction. A comparison of the social structure of the båtsmän and the social structure of their parent generation is conducted, in order to discover any social mobility. A comparison between the inborn townsmen, the migrators born in the county, and the migrators born outside the county limit, is also conducted to detect any relationship between migration and social position. To answer the overarching question, why båtsmän are described as peasants and vagabonds by authorities, archival records from the parishes, the Office of the Chancellor of Justice, and the Krigskollegiet are used. The method is close reading of the documents, with a theoretical perspective based on Foucault’s theories of power and discipline The results of the study show a mismatch between the image presented by the authorities, and the social structure among the båtsmän. The majority of the 45 båtsmän had employment in the towns before they where enrolled. One third of the båtsmän where sailors before the war, a fact not noted in the General munster roll for 1788. There where also a number of manual workers and craftsmen, as well as some members of the bourgeoisie, who were enrolled. In this study, the social mobility between the båtsmän and the prior generation is strong. Half of a cohort of 35 båtsmän had a lower social position in comparison to their fathers, at the time of the war. Peasant’s sons with temporary jobs in towns were a clear example of social decline. The båtsmän that survived the war did not improve their occupational position when they returned to their civilian lives. Participating in the great victory at sea – the battle of Svensksund – 1790 did not benefit the båtsmän's occupational position. The image of the båtsmän as peasants and vagrants is based on the words of the navy and the bourgoise that has survived in the archives. It is the words of those in power, using the label of vagrancy as a tool to solve problems. This image represents a power structure and the struggle for power.

Ett hus står på ofri grund när marken och byggnaden har skilda ägare och betraktas därför civilrättsligt som lös egendom. Husets ägare säkerställer tillgången till marken genom ett nyttjanderättsavtal i form av ett bostadsarrende. Arrendet upplåts genom att ett skriftligt avtal mellan markens ägare och arrendatorn ingås. Som ersättning för upplåtelsen betalar arrendatorn en årlig avgift till markägaren. Utvecklingen av arrendeavgiften blir ofta en osäkerhetsfaktor för arrendatorerna eftersom den med jämna mellanrum omförhandlas. Ett sätt att bli av med den osäkerheten är att genom ett friköp av den arrenderade marken ombilda huset på ofri grund till en småhusfastighet. Mycket tyder på att det finns ett övervägande friköpsintresse bland Sveriges bostads-arrendatorer. Studien syftar till att klargöra om det finns ett övervägande friköpsintresse hos bostadsarrendatorer och hur de motiverar sitt intresse för friköp. Vidare prövas huruvida det är tillräckligt lönsamt att friköpa sitt arrendeställe och bilda en småhusfastighet jämfört med ett fortsatt arrenderande. Målet med studien är att skapa ett bättre beslutsunderlag för bostadsarrendatorer som står inför ett beslut om friköp av sitt arrendeställe. Även för markägare kan studien förhoppningsvis bidra till nya kunskaper och insikter inom ett annars ganska outforskat ämnesområde. Studien avgränsas till bostadsarrenden upplåtna av Söderhamns kommun. En kvantitativ enkätundersökning per brev används för att undersöka friköpsintresset bland bostadsarrendatorerna. Den ekonomiska lönsamheten med ett friköp analyseras med hjälp av en jämförelsekalkyl mellan ett hus på ofri grund och en småhusfastighet. Osäkerheten kring utvecklingen av arrendeavgiften är den enskilt största anledningen bostadsarrendatorerna anger som sitt motiv för friköp. Undersökningen bekräftar hypotesen att det finns ett övervägande intresse bland bostadsarrendatorer att friköpa sin arrenderade mark Det är ekonomiskt motiverat att friköpa sitt arrendeställe och bilda en småhusfastighet jämfört med ett fortsatt arrenderande.