No description available.

No description available.

Goal-Oriented Action Planning, även kallat GOAP, är ett system för att styra beteende av artificiell intelligens. Systemet använder en sökalgoritm för att besluta vilket beteende som ska köras baserat på ett mål och ett antal åtgärder. Studien målsatte att undersöka vilken sökriktning som var mest lämpad för givet scenario. Undersökningen utfördes med hjälp av en simpel spelprototyp baserat på rollspel med stridsmekaniker. Totalt tre tester utfördes med olika scenarion och alla resulterade i att regressiv sökning var snabbare än progressiv sökning. Resultat för det mest krävande målet visade att progressiv sökning besökte 1724 %, 1100 % och 232 % fler noder än regressiv sökning för respektive test.

De flesta algoritmer som används för ruttplanering finner en ruttmellan en start- och slutposition. Ofta handlar det om att hitta denkortaste eller snabbaste rutten mellan positionerna. Denna studie hartill syfte att ta fram en metod som hittar flera lämpliga rutter mellantvå positioner med användning av Dijkstra ́s algoritm [2] ochdubbelriktad sökning. Med flera rutter får användaren möjlighet attvälja den rutt som passar bäst utifrån personliga preferenser. Tillexempel antalet stopp längs med rutten eller tidsåtgång för rutten.Den resulterande metoden tar fram ett antal rutter som är under ettvillkor gällande maximal tillåten tidsåtgång.

I dagens samhälle har Geografiska Informations System (GIS) blivit allt mer integrerade inom tekniken och kan appliceras inom alla situationer då position är tillgänglig. Syftet med detta arbete är att undersöka de befintliga metoderna som hanterar tidsinformation inom GIS och att hitta en sätt som underlättar hantering av tidsinformation på ett nytt sätt. Resultatet av detta arbete är en applikationsmodell som föreslår ett alternativt sätt att skapa och lägga till tidstämplar för geodatainformation, samt hur dessa kan hanteras inom applikationssystemet. Det har även skapats en demo webbapplikation som visualiserar ett alternativt sätt att söka efter data utifrån de nyskapade tidsstämplarna.

There are some systems (or parts of systems) that are very critical and need especially good test suites to test them. For these critical systems, exhaustive testing may be a good way to test them. Thus, we have implemented two versions of bounded exhaustive search (BES) algorithms in a model-based testing tool called, Modbat. One of the BES versions (BESnL) visits each self-loop in the model only once. The other version (BESL) has no constraint or limitation on the number of time it visits each self-loop. We have then compared the two BES algorithms with each other and with an already implemented algorithm in Modbat called random search (RS). We have run the three mentioned algorithms (BESL, BESnL and RS) on five different models and compared their performance on these models in terms of time, coverage and finding faults. We have found that BESnL is faster than BESL and it can miss some faults that BESL can find. However, BESnL can find errors faster than BESL. BESL has sometimes better performance than BESnL in terms of branch coverage. In terms of other coverage criteria (like state coverage, transition coverage and instruction coverage), both BESL and BESnL has very similar performance. We have also found that running the RS algorithm is, in general, faster than both BES algorithms at generating tests (given the same total number of tests generated) if the model has a clear end state. RS may also be faster at finding faults than the BES algorithms. However, The BES algorithms and the RS algorithm have similar behaviours regarding coverage. Nevertheless, RS can sometimes reach higher coverage faster than the BES algorithms and with a smaller number of tests. / Det finns vissa system (eller delar av system) som är mycket essentiella och som behöver särskilt bra testsviter för att testa dem. För dessa essentiella system kan uttömmande tester vara ett bra sätt att testa dem. Således har vi implementerat två versioner av begränsad uttömmande sökning eller på engelska ”bounded exhuastive search” (BES) algoritmer i ett modellbaserat testverktyg kallat Modbat. En av BES-versionerna (BESnL) besöker varje självslinga i modellen bara en gång. Den andra versionen (BESL) har ingen begränsning av hur många gånger den besöker varje självslinga. Vi har sedan jämfört de två BES-algoritmerna med varandra och med en redan implementerad algoritm i Modbat som kallas slumpmässig sökning eller på engelska ”random search” (RS). Vi har kört de tre nämnda algoritmerna (BESL, BESnL och RS) på fem olika modeller och jämfört deras prestanda på dessa modeller när det gäller tid, täckning (coverage) och att hitta fel. Vi har funnit att BESnL är snabbare än BESL och det kan missa några fel som BESL kan hitta, men BESnL kan hitta fel snabbare än BESL. BESL har ibland bättre prestanda än BESnL när det gäller filialtäckning (branch-coverage). När det gäller andra täckningskriterier (som statlig täckning, övergångstäckning (tranintion-coverage) och instruktionstäckning) har både BESL och BESnL mycket liknande resultat. Vi har också funnit att körning av RS-algoritmen i allmänhet är snabbare än båda BES- algoritmerna vid generering av tester (givet samma totala antal genererade tester) om modellen har ett klart slutläge (end-state). RS kan också vara snabbare att hitta fel än BES-algoritmerna. BES-algoritmerna och RS-algoritmen har dock liknande beteenden när det gäller täckning. RS kan ibland nå högre täckning snabbare än BES-algoritmerna och med ett mindre antal tester.

Nowadays in the fifth generation (5G) communication systems, millimeter wave (mmWave) has aroused interest to not only industrial use but also network operators due to the massive amount of bandwidth available at mmWave frequencies. Initial access in cellular systems is an essential procedure in which new mobile user equipment (UE) establishes a connection with a base station (BS). However, mmWave relies on highly directional beamforming (BF) to overcome its severe path loss, while the initial access requires a wide beam to obtain sufficient information for beamforming. So the challenge is to handle the balance between highly directional mmWave and fast and reliable initial access. The high path loss of millimetre wave transmission dictates that multiple BSs may be closer and interfere more with each other. We focus our study on two BS parameters under the random search method. In our study, the beamwidth can be different for each BS, but a uniform number of slot limits needs to be chosen for all BSs. Our objective is to obtain the best parameters for each BS in a reasonable period of time. We build a systemlevel simulation in MATLAB and explored a variety of methods to select the best parameters, including reinforcement learning, supervised learning, and genetic algorithms. It is identified that the main challenge of applying reinforcement learning and supervised learning is the exponentially growing variety of BS parameters. A genetic algorithm is able to derive approximate best values in complex relational species. Therefore the genetic algorithm is considered to be able to be applied in scenarios with a high number of BSs. The result shows that reinforcement learning has great performance in a few BS cases, and the genetic algorithm is able to provide a large improvement over most of the BS methods with the same parameters. / I den femte generationens kommunikationssystem har millimetervågor väckt intresse, inte bara inom industrin utan även hos nätverksoperatörer, på grund av den enorma bandbredd som finns tillgänglig vid mmWave-frekvenser. Initial access i cellulära system är ett viktigt förfarande där ny mobil användarutrustning upprättar en anslutning till en basstation. mmWave är dock beroende av starkt riktad strålformning för att övervinna den allvarliga vägförlusten, medan den inledande åtkomsten kräver en bred stråle för att få tillräcklig information för strålformning. Utmaningen består alltså i att hantera balansen mellan mycket riktgivande mmWave och snabb och tillförlitlig initial access. Den höga vägförlusten för millimetervågsöverföring innebär att flera stationära basstationer kan vara närmare varandra och störa varandra mer. Vi fokuserar vår studie på två parametrar för BS med hjälp av metoden för slumpmässig sökning. I vår studie kan strålbredden vara olika för varje BS, men ett enhetligt antal slotgränser måste väljas för alla BS. Vårt mål är att få fram debästa parametrarna för varje BS på en rimlig tidsperiod. Vi bygger upp en simulering på systemnivå i MATLAB och utforskade en rad olika metoder för att välja de bästa parametrarna, bland annat förstärkningsinlärning, övervakad inlärning och genetiska algoritmer. Det konstateras att de största utmaningarna vid tillämpning av förstärkningsinlärning och övervakad inlärning är det exponentiellt växande utbudet av parametrar för BS. Genetisk algoritm kan härleda ungefärliga bästa värden i komplexa relationella arter. Därför anses den genetiska algoritmen kunna tillämpas i scenarier med ett stort antal BSs. Resultatet visar att förstärkningsinlärning har stor prestanda i ett fåtal BS-fall och att genetisk algoritm kan ge en stor förbättring jämfört med de flesta BS-metoder med samma parametrar.

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning.

Idag genererar företag stora mängder av loggfiler vilket gör det svårt att hitta och undersöka felmeddelanden i alla loggfiler. En loggsamlare med Logstash, Elasticsearch och Kibana som bas har implementerats hos Ericsson Linköping. Loggsamlarens syfte är att samla loggar från testenheter och möjliggöra sökning och visualisering av dem. En utvärdering av Elasticsearch har genomförts för att se i vilken grad söktiden för sökfrågor ökar med ökad datamängd. Utvärderingen gav en indikation om att söktiden i värsta fallet är linjär.

Digital participation is a crucial part of the modern society. Everyone should have the possibility to be digitally active. However, studies have shown that 50 % of people with mobility disabilities in Sweden thinks it is hard to use the internet. The aim of this study is to examine what in a websites structure might cause problems for mobility disabled persons. The study focuses on the four core principles of information architecture that is organization-, navigation-, search- and labeling systems. The study used a mixed method and began with an internet survey among a group of people with mobility disabilities. The survey results then led to an interview with three people with mobility disabilities. The outcome of these two methods showed that the navigation system was the most important one of the four regarding accessibility. The problem that occurred the most was website’s with too deep hierarchy that made the user click many times and scroll a lot. The study also stumbled upon an interesting phenomenon, many people with mobility disability don’t usually think they have a problem with using the internet. But when they think about it, they can see all the little things that might be a problem.