Sammanfattning Bakgrund Idag finns en stor marknad av sötade drycker och olika sötningsmedel används. Människor bombarderas av information via bland annat media och det råder en förvirring till sötningsmedel i samhället. Syfte Syftet med studien är att utforska vuxna människors val av sötningsmedel i kalla drycker och att få en förståelse för varför de väljer som de gör samt belysa eventuella kopplingar mellan val av sötning och utbildning, träningsvanor, kosthållning, BMI, ålder eller kön. Metod En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbenkät. Deltagarna (n=181) valdes genom ett bekvämlighetsurval. Inklusionskriterierna var >18 år. Enkäten distribuerades via det sociala nätverket Facebook. Insamlad data analyserades med Chi 2-test, ANOVA samt T-tester. Resultat Det fanns ingen skillnad mellan ålder (p=0,083) och BMI (p=0,333) utifrån vilket typ av sötningsmedel som valdes. Däremot var åldern högre hos de personer som valde bort sötade drycker helt (p<0,001). Den största andelen deltagare ville ha sina drycker sötade med socker, oavsett vilken typ av dryck (p<0,001). Det fanns ingen skillnad mellan intaget hos män och kvinnor för de flesta sötade dryckerna, förutom sport- och energidryck då männens intag var högre (p=0,001). Deltagarna valde socker främst då det var naturligare och annat sötningsmedel främst för att de ville minska på sockerintaget. Slutsats Den största andelen deltagare ville ha sina drycker sötade med socker. Många ansåg att artificiella sötningsmedel är farligt. Valet kan påverkas av utbildningsnivå då de med högst utbildning valde socker i störst utsträckning. Bland de aktiva deltagarna var andra sötningsmedel än socker överrepresenterat medan de medelaktiva och inaktiva deltagarna hellre valde socker.

SammanfattningBakgrund Enligt Nordiska näringsrekommendationer ska inte mer än 10% av energin komma från tillsatt socker. De konsekvenser som kan uppstå av för högt sockerintag är olika folkhälsosjukdomar. Studier om sötningsmedel visar att det inte ger några positiva hälsoeffekter, men inga negativa heller om det konsumeras i rimliga mängder. Forskning visar att det är viktigt att minska på det tillsatta sockret men det betyder inte att utrymmesmat som godis och läsk behöver uteslutas. Ämnet är intressant för att få en större inblick i hur unga vuxna resonerar kring sötade produkter och hur de konsumerar. Syfte Syftet var att beskriva unga vuxnas tankar och erfarenheter kring sin konsumtion av söta och sötade produkter.Metod Tolv kvalitativa intervjuer genomfördes med personer i åldern 18–30 år boende i Sverige. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna ansåg att socker bidrog till livsglädje, vissa åt lite tillsatt socker i vardagen, men de flesta sparade sig till helgen då det var mysigt att äta med familj och vänner. De betonade vikten av att äta i lagom mängd och att dåligt samvete kunde förekomma vid överkonsumtion. Det som majoriteten av deltagarna var överens om var att brist på kunskap, och att media gav otydliga budskap, bidrog till en förvirring om hur man skulle förhålla sig till söta och sötade produkter.Slutsats Resultatet visar att det behövs mer forskning av kvalitativ metod i form av vanor och beteenden kring sockerkonsumtion. Unga vuxna behöver mer kunskap i källkritik, förslagsvis redan i grundskolan för att lättare kunna tyda de dubbla budskapen som finns i samhället och media. / AbstractBackground According to Nordic nutrition recommendations, no more than 10% of the energy should come from added sugar. The consequences that can arise from high sugar intake are different public health diseases. Studies on sweeteners do not show that it gives any positive health effects, but no negative ones if consumed in reasonable amounts. Research shows that it is important to reduce the added sugar, but this does not mean that junk foodsuch as sweets and soft drinks needs to be excluded. The topic is interesting to get a greater insight into how young adults reason about sweetened products and how they consume.Objective The purpose was to describe young adults' thoughts and feelings about their consumption of sweet and sweetened products.Method Twelve qualitative interviews were conducted with people aged 18–30 years, living in Sweden. A semi-structured question guide was used for the interviews. The material was analyzed with a qualitative content analysis.Results The informants believed that sugar contributed to the joy of life, some ate a little added sugar during weekdays, but most saved it for the weekend when it was cozy to eat with family and friends. They emphasized the importance of eating in moderation and that a bad conscience could occur during overconsumption. What the majority of participants agreed on was that a lack of knowledge and the fact that the media's unclear messages contributed to confusion about how to relate to sweet and sweetened products.Conclusion The results show that more research is needed on qualitative methods in the form of habits and behaviors regarding sugar consumption. Young adults need more knowledge in source criticism, for example already in primary school in order to be able to more easily interpret the double messages that exist in society and the media

Sammanfattning   Inledning: Barnfetman ökar i samhället, vilket innebär konsekvenser för folkhälsan. Socker finns tillsatt i både mat och dryck. Tidigare forskning har visat att en hög konsumtion av socker kan leda till en rad följdsjukdomar. Syftet med den här studien är att beskriva kopplingen mellan hög sockerkonsumtion och fetma hos barn i åldern 6–12 år.   Metod: Artikelsökningen genomfördes i PubMed, som är en sökmotor. 10 vetenskapliga originalartiklar valdes för denna litteraturöversikt. Artiklarna är etiskt granskade. Därefter gjordes en analys av artiklarna, som resulterade i fem olika teman.   Resultat: Resultatet visar att barns ökade sockerkonsumtion leder till fetma som i sin tur kan innebära följdsjukdomar. Det finns kopplingar mellan etnicitet och sockerkonsumtion. Det finns även samband mellan genus och hur sockerkonsumtionen ser ut.   Diskussion: Kostråden bör vara individanpassade och ta hänsyn till såväl etnicitet och genus. Mer information till föräldrar om sockrets negativa påverkan. Mer forskning behövs inom området. / Abstract   Background: Child obesity is on the increase in society, which could mean consequences for public health. Sugar is added to both food and drink. Earlier research has shown that a high consumption of sugar may lead to obesity related diseases. The aim of this study was to describe the association between high sugar consumption and child obesity in 6-12 years old.   Methods: The PubMed search engine was used to conduct the search. 10 ethically approved original articles were selected for this literature review and thereafter an analysis was made of these articles, which resulted in five different themes.   Results: The results show that the increased consumption of sugar in children may lead to obesity which in turn, may lead to other obesity related diseases. There is also an association between ethnicity and consumption of sugar and a connection between gender and how sugar is consumed.   Conclusions: Dietary advice should be personalized. Both ethnicity and gender should be taken into consideration and parents need to be constructively informed about the negative effects of sugar. More research needs to be done in this field.