Unionen står idag inför en rad problem inom det miljöpolitiska området. Föroreningar, utsläpp och global uppvärmning är problem som måste utredas och lösas i syfte att säkra för framtida generationers fortlevnad. Det finns inget entydigt svar på hur dessa problem bäst bör lösas. Tidigare har området till största del reglerats genom administrativa styrmedel, i form av lagstiftningsåtgärder varigenom utsläppsgränser och produktionskrav fastställts. På senare år har emellertid vikten av ekonomiska styrmedel och behovet av privata och gemensamma miljöinitiativ inom miljöområdet särskilt betonats som viktiga instrument i syfte att bekämpa miljöförstöring. Nyttjandet av sådana instrument ska uppmuntras och möjliggöras i syfte att förmå marknadsaktörer att internalisera miljökostnader och därigenom bidra till en mer hållbar resursanvändning. Detta har emellertid fått till följd att en stor del av miljöpolitiken förts in inom ramen för unionens konkurrenslagstiftning. I synnerhet riskerar sådana miljösamarbeten att begränsa konkurrensen och därmed drabbas av förbudet i artikel 101 FEUF mot konkurrensbegränsande samverkan. Tidigare har kommissionen förhållit sig positiv till sådan samverkan och därför integrerat miljööverväganden och andra icke-ekonomiska faktorer i sin konkurrensrättsliga analys. Under de senare åren har kommissionen emellertid antagit en ny konsumentvälfärdsstandard, med grund i ekonomiska överväganden, som mått vid bedömningen av konkurrensrättsliga frågor, i synnerhet vid bedömningen utifrån undantagsbestämmelsen i artikel 101.3 FEUF. Bedömningar har i allt högre utsträckning utmynnat i ekonomiska undersökningar i syfte att fastställa konkurrensfördelar bestämda utifrån ekonomiska parametrar. Ekonomisk effektivitet har kommit att tillskrivas det övergripande målet för EU:s konkurrenspolitik varför det uppkommit frågor om vilka värden som egentligen kan inkorporeras i det generella undantaget för konkurrensbegränsande samverkan och om det är möjligt att beakta exempelvis miljöfrämjande ändamål vid bedömningen. Tidiga konkurrensrättsliga teorier som bidragit till att forma den europeiska konkurrensrätten förhåller sig olika till frågan, exempelvis förespråkar anhängare till Chicago-skolan en strikt ekonomisk effektivitetsbedömning. Sakkunniga inom miljörätten hävdar att det redan av EU:s grundfördrag följer att unionen ska verka mot en hållbar utveckling och ett utbrett miljöskydd och att detta ska främjas genom samtliga politikområden, däribland konkurrenspolitiken. Andra hävdar att den enda möjligheten till att beakta miljöhänsyn är att värdera miljöfördelar i ekonomiska termer för att på så sätt rymma övervägandena inom ramen för bedömningen efter den konkurrensrättsliga moderniseringen.

No description available.

No description available.

Uppmaning till självmord, via tekniska medel, har uppkommit på grund av den tekniska utvecklingen. Människor som begår brott behöver inte längre fysiskt närvara när de utför sina gärningar. Arbetet har belyst ett amerikanskt fall vid namnet Commonwealth v. Michelle Carter där uppmaning till självmord via tekniska medel begicks och vad utgången blev. Frågeställningarna som ställdes i arbetet var: Vilken straffbestämmelse kan omfatta ett förbud mot handlingen uppmaning till självmord, via tekniska medel eller om det finns en bestämmelse som gör det? Samt om det bör finnas en bestämmelse som förbjuder någon att begå en handling som uppmanar någon att begå självmord via tekniska hjälpmedel.   För att besvara frågeställningarna så har en rättsdogmatisk och en komparativ metod använts. Teorin som har tillämpats kommer från naturrättsfilosofen John Finnis. Rättsdogmatiska metoden har ändvänts för att besvara på frågan om det finns en bestämmelse som omfattar handlingen att uppmana någon att begå självmord genom tekniska hjälpmedel. Den komparativa delen har använts för att både påvisa om det finns en bestämmelse som omfattar uppmaning till självmord samt om det bör finnas. Den naturrättsliga teorin används i arbetet för att besvara om det bör finnas en paragraf som omfattar en sådan handling.   Arbetet började med att gå igenom det amerikanska fallet, för att sedan gå igenom vad lagstiftningen säger. Med lagstiftning avses de paragrafer som kan tänka sig omfatta uppmaning till självmord och dess är bland annat; vållande till annans död, mord och dråp bestämmelserna och olaga tvång. Det måste föreligga gärningsmannaskap vid mord/dråp för att gärningsmannen ska kunna fällas för det, annars kan gärningsmannen omfattas för medhjälp till självmord utan gärningsmannaskap. Detta medför att gärningsmannen får gå fri, även om handlingen orsakade att en person begick självmord. Svenska rättsfall som omfattar självmord på grund av olika omständigheter har återberättats i arbetet för att sedan skapa en komparation till det amerikanska fallet och få en djupare förståelse kring hur bestämmelserna används.

This thesis investigates the relationship between tertiary education, Basel knowledge and risk-aversion in credit managers in the market for unsecured loans in Sweden. A survey was made to test these links and the sample of respondents consisted of 30 credit managers. Results showed no obvious effect of tertiary education on risk-aversion, managers ability to contravene the algorithm and the non-occurrence of default. It showed that there may be an effect of the inability to contravene the algorithm on the occurrence of ‘bad business’ and that there may be an effect of acquired tertiary education on Basel knowledge. This implies that not allowing credit managers to contravene algorithms may increase the occurrence of default. The results also imply that banks, credit institutes and regulators should take action towards improving the understanding of the Basel directive and regulations among credit managers.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt – det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling. Tidigare forskning har visat att ideellt engagerade människor engagerar sig både för sin egen och för andras skull, samt att majoriteten har stora socioekonomiska resurser, en högre utbildningsnivå och tillgång till många sociala arenor. Detta var något som även stämde in på denna studie. Utöver det framkom även att engagemanget bottnade sig i en ilska över ett icke jämställt samhälle och en vilja att förändra, vilket i förlängningen också kunde ses som en form av politiskt ställningstagande.</p>