The purpose of this paper is to examine the attitudes and willingness towards climate compensation in air travel. The study discuss if people feel a personal responsibility about the environment. Earlier research shows that tourists are positive towards climate compensation, but in reality very few use this service. The main question is: Which are the reasons for travellers not to use climate compensation? The used methodology is qualitative and based on ten interviews with people who have travelled by air one or several times since January 2007, when the service was first established. The interviews were then analyzed from a hermeneutical perspective to obtain an understanding for how the respondents perceive the human impact on the environment. This perception leads to their standpoint towards climate compensation. Their standpoints are divided into five subjects: uncertainty, trust, an abstract feeling, discourages and responsibility, which are analysed against selected theories. / Uppsatsen behandlar de attityder till och den vilja som finns hos människor att klimatkompensera flygresor. Studien tar i beaktande om människor känner ett personligt ansvar för miljön. Tidigare undersökningar om resenärers inställningar till att klimatkompensera flygresor har varit positiv, men sedan har det visat sig att en betydligt mindre del verkligen använder sig av tjänsten. Frågeställningen bygger på just denna komplexitet och utgångspunkten för uppsatsen blir därmed; Vad beror det på att resenärer inte klimatkompenserar sina flygresor? Undersökningen är kvalitativ och bygger på tio informella intervjuer med resenärer som gjort en eller flera resor från januari 2007, då klimatkompensering började erbjudas hos researrangörer. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för hur deras syn på resor och miljö påverkar deras vilja att klimatkompensera. De mönster som uppstått under intervjuprocessen har lett till teman som kan förklara de attityder som finns hos de tillfrågade. De teman som behandlas är ovisshet, tillit, att ställas inför det abstrakta, uppgivenhet och ansvar, vilka sedan analyseras utifrån teorier som ansetts kunna ge en bra förståelse för varför dessa teman uppkommer.

No description available.

”Att vara smal är något som väldigt många drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill än att gå upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller ätstörningar men ibland beror det på det genetiska arvet eller en förhöjd ämnesomsättning. På grund av de förutfattade meningar som finns kring undervikt händer det ofta att smala personer blir mål för kommentarer eller avundsjuka. Möt dem som dagligen arbetar med undervikt samt tjejen som ensam kämpat med sin undervikt under flera år.”

Intentionen med denna studie som fått namnet en resa tar sin början - a journey begins är att låta olika kvinnor spegla sin resa genom livet ur ett klassperspektiv. Denna resa börjar med en förförståelse som symboliserar vår egen vandring och vad som influerat oss att skriva om kvinnors relation till klass. Därefter följer ett bakgrundskapitel som redogör för vad klassbegreppet innebär i just denna studie och vilken form det tidigare intagit längs människans och samhällets långa historia. Nästkommande kapitel återger hur tidigare forskning i ämnet har sett ut. Bourdieus teori om kapitalets inflytande över olika sociala fält och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet presenteras i teorikapitlet. Eftersom historien och biografin är en viktig berättare av den mänskliga verkligheten så har detta fått framställa vår forskningsmetod. För att nå den sociala verkligheten har våra informanter eller författare själva fått skildra och kartlagt sin egen verklighet genom brev utan vår närvaro. Resumén som följer beskriver en sammanfattning av det material analysen bearbetat och belyser att klass verkligen existerar i dagens samhälle. Analysen rymmer en rad olika teman som ställer det empiriska materialet mot teorierna vi använt, vår metod och viss litteratur från förförståelsen. Den avslutande delen, slutdestinationen speglar de tankar som kommit upp längs resans väg, den tystnad klass för med sig idag trots att kvinnan fortfarande som denna studie visar präglas, påverkas och genomsyras av sin position i samhället och sin resa dit.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt – det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling. Tidigare forskning har visat att ideellt engagerade människor engagerar sig både för sin egen och för andras skull, samt att majoriteten har stora socioekonomiska resurser, en högre utbildningsnivå och tillgång till många sociala arenor. Detta var något som även stämde in på denna studie. Utöver det framkom även att engagemanget bottnade sig i en ilska över ett icke jämställt samhälle och en vilja att förändra, vilket i förlängningen också kunde ses som en form av politiskt ställningstagande.

The effects of the climate changes are expected to generate several substantial direct and indirect consequences on both ecosystems and societies. It is the extent of the negative consequences that determents the vulnerability of the things or the ones exposed. The knowledge of the effects and consequences by a changing climate provides an opportunity to take measures to reduce the vulnerability.Our society’s vulnerability depends on how we choose to act out of the existing knowledge and what measures we choose to take.  Karlstad municipality has good knowledge and perception of the increased flood risks the climate changes will generate and the probable consequences that most likely will follow. How the municipality decides to manage the flooding issue is not just affected by the will to mitigate the vulnerability but also by the vision to increase the number of citizens. Karlstad municipality wants to oblige the citizen’s demand of settlements close to the water in order to reach the aim to gain the population quantity. Hereby attractive areas are developed even though they are estimated to be vulnerable. The motivation is that the knowledge about the flood risks makes it possible to take necessary measures to reduce the risks.

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie är intervju med hjälp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten. Det framkommer även att elevernas möjlighet till integration i och utanför skolan bör vidareutvecklas, det vill säga skolan bör skapa goda förutsättningar för att knyta nya sociala kontakter.

C-uppsatser

Syftet med undersökningen är att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården. En har arbetat med regi, en med regi och mer dramaövningsinriktat arbete och den tredje har en bred kunskap om kulturell verksamhet inom organisationen. Detta ger undersökningen bredd samt djup. Undersökningens resultat visar på att dramapedagogik bidrar till ett konstnärligt, personlighetsutvecklande, kommunikativt och socialt lärande hos de intagna, och att dramapedagogik kan ses som ett gott komplement till Kriminalvårdens brotts- och missbruksrelaterade behandlingsprogram. Slutsatsen tyder på att dramapedagogik har en plats inom den svenska kriminalvården, men att det finns olika typer av motstånd som gör att den dramapedagogiska verksamheten blir återhållsam. Undersökningen belyser även hur dramapedagogik bidrar till ett lärande som inte handlar om faktabaserad kunskap. Ett lärande som inom Kriminalvården likväl som inom svenskt utbildningsväsen kan ses som ett komplement till vidare kunskapsinhämtning. Undersökningen är därför relevant för läraryrket. Genom att belysa detta lärande, synliggör undersökningen delar av dramapedagogikens användbarhet och möjligheter. Därför är undersökningen intressant ur både ett allmänt dramapedagogiskt/pedagogiskt perspektiv och ett kriminologiskt perspektiv.

År 2000 invigdes Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. Drömmen var att genom Öresundsbron skapa en region som kunde agera som motpol till den svenska och danska staten där de kulturella, sociala och ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och Danmark kunde utjämnas. En fast länk mellan de två närliggande ländema sågs som ett tecken på tillväxt och sågs som en bidragande faktor till en ökning av sysselsättningseffekten i regionen. Den nu förkortade resan till grannlandet har medfört en ökad närhet mellan myndigheter, näringsliv och samhälle i Öresundsregionen vilket har skapat ett konkurrenskraftigt samarbete och placerat regionen på väridskartan. En gemensam bostads- och arbetsmarknad har formats och möjliggjort en vardaglig integration mellan grannländerna. Det är inte ovanligt att svenskar och danskar bor grannar med varandra eller är kollegor i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en retrospektiv redogörelse av ekonomiska och sociokulturella effekter bron medfört för Öresundsregionen. För att undersöka de olika generella effekterna har vi gjort en litteraturstudie av sekundärdata och teori som sedan har testats på fältet genom valda intervjupersoner. Forskningsfrågan vi ställt oss under uppsatsens gång är: Vilka ekonomiska och sociokulturella effekter har Öresundsbron medfört? Vårt resultat visar sig löpande genom uppsatsen och i en sammanfattande diskussion poängterar vi två av de effekter vi kommit att tycka symbolisera Öresundsregionens ekonomiska och sociokulturella effekter. Resultatet ska ses som våra reflektioner över Öresundsbrons inverkan på regionen och inte som generella sanningar. Vårt mål är att läsaren ska få en generell inblick av och en  förståelse för hur Öresundsregionen skapats och expanderat på grund av Öresundsbron,